Det finns en stor grupp mÀnniskor i Sverige som lider i det tysta för att de har blivit utsatta för ett av Europas största bedrÀgerier. Deras sparkapital har gÄtt upp i rök och deras ekonomi har raserats pÄ grund av en enkel skraplott. Historien börjar med att paret, för det Àr ett par, Äker pÄ semester till Spanien, Portugal eller Grekland. NÀr de gÄr pÄ stranden kommer det fram en ung mÀnniska som pratar svenska eller skandinaviska och frÄgar om de vill vara med i en enkÀt om semestervanor. Solen skiner och vattnet Àr sÄ dÀr hÀrligt blÄtt, livet leker och det Àr klart att de vill svara pÄ nÄgra korta frÄgor.

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

Miljo?debatten blossade upp pa? allvar under 1980-talet. Detta skapade en o?kad medvetenhet bland samha?llets medborgare att miljo?fo?rsto?ringen kommer bli ett problem i framtiden. Forskare menar att innovation a?r en av de viktigaste drivkrafterna fo?r ekonomin och att innovation a?r viktigt fo?r att kunna lo?sa de miljo?problem som lysts upp i va?rlden.

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur K3 togs fram genom att analysera remissinstansernas Äsikter och Àven ta upp fördelar och nackdelar med K3. Vidare ska vi undersöka övergÄngen till K3 och göra en sammanstÀllning i form av en manual.FrÄgor: Hur togs K3 fram och vad tyckte remissinstanserna? Vilka fördelar och nackdelar har K3? Vilka delar av redovisningen kommer att pÄverkas vid tidpunkten för övergÄngen?  Metod: Studien Àr mestadels baserad pÄ primÀrdata dÀr befintlig information om K3 framtaget av andra. Informationen Àr bland annat hÀmtad frÄn lagtexter, artiklar och elektroniska kÀllor. Uppsatsen Àr byggd pÄ en kombination av en kvalitativ metod, induktiv metod och litteraturstudie, dÀr informationen har analyserats, diskuterats och sammanstÀllts. Slutsats: K3 Àr ett regelverk som ger en vÀgledning i form av allmÀnna rÄd inom redovisning, men de Àr inte helt tvingande.

År 2010 Ă€ndrades lagen om revisionsplikt i Sverige och mĂ„nga företagare har sedan dess valt bort revision. DĂ€refter har det ifrĂ„gasatts hur företag kan uppnĂ„ legitimiteten som intressenter efterfrĂ„gar om redovisningen inte Ă€r reviderad. Syftet med studien var att förklara vilken legitimitet företag, som pĂ„verkas av den fria revisionsplikten, upplever med revision ur ett tillvĂ€xtperspektiv. Företagare har sedan lagĂ€ndringen haft utrymme att ta stĂ€llning till revision, vilket har möjliggjort att detta kunde studeras. För att uppnĂ„ syftet teoretiskt har teorier om revision, legitimitet och tillvĂ€xt studerats.

I tidigare projekt sa? har man kunnat pa?visa att va?derskyddets inta?kter ofta a?r i samma storleksordning som kostnaden den tillfo?r. Det har dessutom varit tydligt att fo?rdelarna med ett va?deroberoende byggande ofta la?ngt o?verva?ger nackdelarna. Trots detta sa? kan det vara sva?rt fo?r byggentrepreno?ren att fa? med va?derskydd i kalkylen och vinna upphandling da? va?derskyddet ej inga?r i fo?rfra?gningsunderlaget.

Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

A?r 2007 uppma?rksammades de oegentligheter som fo?rekom i produktionen av de varor som landstingen ko?pte in till den svenska sjukva?rden vilket medfo?rde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Da? CSR fra?mst kopplas ihop med fo?retag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie underso?ka hur CSR som ide? har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om fo?r att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell o?versa?ttningsteori samt teorin om inramning.

Enligt socialstyrelsens rekommendationer bo?r varje kommun uppfo?ra genomfo?randeplaner fo?r de inva?nare som har en insats genom Socialtja?nstlagen (SoL). Fo?r att fa? en insats genom SoL skall en handla?ggare go?ra en utredning som ligger till underlag fo?r ett eventuellt beviljande av insats. Syftet med studien a?r att beskriva och analysera hur informationen fo?rmedlas mellan de personer som a?r delaktiga i uppfo?randet av bista?ndsbeslut och genomfo?randeplaner inom boendesto?d.

Inom systemutveckling anva?nds ett flertal olika arbetsmetoder. Da?ribland agila metoder som t.ex. XP, SCRUM, Kanban och plandrivna t.ex.

Bakgrund: Kontrastmedelsinducerade allergiska reaktioner inom radiologin ?r s?llsynta men kan orsaka allvarlig v?rdskada. D? allvarliga allergiska reaktioner (AAR) ?r ovanliga har r?ntgenpersonal inom radiologin begr?nsad erfarenhet av att hantera dessa situationer. Syfte: Syftet var att identifiera kompetensh?jande insatser och hj?lpmedel samt vilken inverkan de har p? r?ntgenpersonalens beredskap inom radiologin att hantera AAR i samband med administrering av kontrastmedel.

Bakgrund: Att v?rda barn med cancer i palliativt skede inneb?r sv?ra utmaningar f?r sjuksk?terskor. Sjuksk?terskor har ett ansvar att lindra fysiskt och psykiskt lidande och f?rmedla tr?st och trygghet till barnet och dess familj. Barnkonventionen ligger till grund f?r sjuksk?terskans omv?rdnadsarbete inom palliativ v?rd som str?var efter att fr?mja barns livskvalitet och v?rdighet.

En lagÀndring har gjorts i Sverige vars syfte Àr att smÄ och medelstora företag har frivillig revision om de ligger under eller endast uppfyller ett av följande tre grÀnsvÀrden: (1) 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, (2) 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller (3) fler Àn tre anstÀllda. Eftersom lagÀndringen Àr relativt ny, medför det att företag i dagslÀget precis har avslutat eller Àr inne i en beslutsprocess angÄende den frivilliga revisionen.Beslutsfattande Àr nÄgot som stÀndigt pÄgÄr i alla former av organiserad mÀnsklig verksamhet och dagligen förekommer det i alla organisationer ett beslutsfattande bÄde nÀr det gÀller rutinfrÄgor till mer komplexa beslut. Genom mÀnsklighetens historia har mÀnniskan strÀvat efter att fÄ kontroll över resultaten av sina beslut, öka förutsÀgbarheten samt minska riskerna. NÀr beslut fattas i företag mÄste Àven hÀnsyn tas till en rad förhÄllanden som Àr direkt kopplat till den organisatoriska kontexten för handlandet.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur och pÄ vilka grunder företagen har fattat beslut vid valet av att anlita en revisor eller inte, samt analysera beslutsprocessen ur ett beslutsteoretiskt perspektiv. Följande problemformulering ligger till grund för denna studie:Vad kÀnnetecknar ett företag som anser sig ha behov av revision trots att kravet pÄ revision inte Àr tvingande?PÄ vilka grunder Àr beslutet fattat?Undersökningen ska bidra till en djupare kunskap och förstÄelse om hur besluten fattats och hur beslutsprocessen gÄtt till.