Titel Reklam i mobilen? En studie av förutsättningar för tidningsföretag att använda mobiltelefonen som marknadsföringskanal Författare Beata Jungselius Kurs MK1500 - Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin VT-09 Uppdragsgivare Dagspresskollegiet Handledare Oscar Westlund Syfte Att studera förutsättningarna för tidningsföretag att använda mobiltelefonen som marknadsföringskanal. Metod Omvärldsanalys med hjälp av analysmodellen PEST samt intervjuer Huvudresultat Mobiltelefonen som marknadsföringskanal har visat sig vara väl lämpad för olika former av marknadsföringsåtgärder för tidningsföretag. Särskilt väl kan den antas fungera för tidningsföretag som utlåter annonsutrymme i form av så kallade reklambanners på sin mobilanpassade webbsida då dessa i regel ger ett högt observationsvärde såväl som en hög klickfrekvens. SMS-utskick kan även de fungera väl, förutsatt att mottagaren gett företaget tillåtelse att kontakta dem på detta vis helst på eget initiativ.

Många butiker lägger idag ner både tid och pengar på att erbjuda marknaden ett så konkurrenskraftigt sortiment som möjligt. Sortimentet skall vara både lönsamt och produktivt för att företagets framtid skall vara säkrad.I den här uppsatsen skall vi beskriva en butiks lönsamhet och produktivitet utifrån befintligt sortiment. En fallstudie på en fackhandelsbutik i Lidköping ligger till grund för undersökningen. Dess sortiment riktar sig till djurägare och erbjuder både ett bas- samt ett profilsortiment.Vi använde butikens årsredovisning för 2006 och utmätningar av sortimentets säljyta gjordes för att skapa en grund till våra beräkningar. Sortimentet i butiken var uppdelat i 15 varugrupper, men då det saknades datoriserat kassasystem fanns det inte möjlighet att specificera vilka märken som var mest lönsamma.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört på uppdrag av Clas Ohlson AB där syftet var att utforma en enhetlig förpackningsserie och förhöja helhetsintrycket av sortimentet inom kategorin Spik/Skruv/Infästning. Bakgrunden till projektet är att förpackningarna inom Clas Ohlsons sortiment idag ser väldigt olika ut p.g.a. ett stort antal leverantörer. Vidare saknas det information om användningsområde på förpackningarna och i butik saknas vägledning för kunden att hitta rätt produkt. Produktutvecklingsprocessen och problemlösningsmetodiken som tillämpats i projektet kan beskrivas med hjälp av Projektcirkeln och Projektspiralen.

The main purpose of this thesis is to investigate how the societysystem in Austria has influenced the library system. The aim is toanalyse in what way these influences have changed during thegrowth and development of the public library system and how it isdisplayed in each separate library branch. The focus of myinvestigation has been the municipality public libraries in Vienna,and mainly the three libraries in the third district of the city. Themethod I have used is literature studies, examining and analysingsource material from the internal archive of the public libraries inVienna. I have also used the qualitative interview method in orderto examine the situation in the selected libraries Rabengasse,Erdbergstraße and Fasangasse.As there is no common library law, there are significantdifferences in the library structure in different parts of Austria andeach municipality decides how they want to prioritize the libraries.Since the public libraries of Vienna are well organized together inBüchereien Wien, the library structure in the separate librarybranches is coordinated.

Syftet med uppsatsen är att titta på om de stereotypa bilderna som tycks finnas av män och kvinnor i reklam stämmer; som att rosa drar till sig en kvinnas uppmärksamhet eller att en stilren bild attraherar män mer än kvinnor.Eftersom annonserna vi har valt kommer från en typisk herrtidning och en typisk damtidning hoppas vi på att kunna komma fram till att det finns distinkta skillnader i hur män och kvinnor reagerar på de sex annonser vi har valt ut. Vi vill försöka komma fram till detta genom att använda oss av de fråg<br>eställningar som är nämnda nedan.Vår huvudfrågeställning kommer att vara som följer:Finns det i svensk alkoholreklam en stereotyp bild av en manlig  respektive kvinnlig konsument av alkoholreklam och hur ser i så fall dessa ut?Vi kommer även att använda oss av underfrågor som kan kopplas till huvudfrågeställningen. Dessa kommer vara:Hur reagerar olika målgrupper på reklam som riktas mot dem samt andra målgrupper?Går det att genom enkäter hitta vad det är som män respektive kvinnor finner intressant och iögonfallande?Går det att genom att undersöka annonser se vilka element som är tänkta att attrahera ett visst kön?Går det att rikta alkoholannonser mot ett kön på ett sådant vis att det andra könet blir helt exkluderat?Genom dessa frågor hoppas vi på att kunna hitta vad en stereotypt manlig respektive kvinnlig konsument reagerar på i annonser för alkohol och vad de identifierar sig själva med i denna.

            Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo påverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade även till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsställelse, närmande- undvikande sökbeteende, generell närmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fältexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrån en oberoende mellan-individ-design. Musik användes som oberoende variabel (högt tempo, lågt tempo och frånvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsställelse samt närmande- undvikande beteende vari även köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkät.

För inte allt så länge sedan hade butiksmiljöer få krav att möta. En butik behövde egentligen bara vara ren och organiserad för att maximera sin försäljning. Idag måste butiksmiljön knytas samman med varumärket och förmedla dess image. Det handlar mycket om att skapa ett varumärke för att konsumenterna ska lägga märke till företaget och produkterna. Vi har uppmärksammat att fler och fler konceptbutiker dyker upp runt om i våra större städer. Detta är ett fenomen som hittills är ganska odokumenterat varpå det fångat vårt intresse.

Författare: Anna Jönsson, Marina VourdoukaHandledare: Eva-Lotta FridExaminator: Thomas KnollTitel: Rosa Bandet - Om Positionering och SampositioneringTyp av rapport: C ? uppsatsÄmne: Medie- och KommunikationsvetenskapÅr: HT 07Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka Rosa Bandet kampanjens sampositionering med andra varumärken, vad sampositioneringen inneburit för Rosa Bandet kampanjen och göra en retorisk analys av Cancerfondens och deras huvudsponsorers kampanjmaterial.Metod: Kvalitativ metod har tillämpats och som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett hermeutiskt förhållningssätt. Vid analysen av annonserna har semiotiska och retoriska analysverktyg använts.Slutsatser: Rosa Bandet har positionerat sig genom att de har ett rosa band som symboliserar kampen mot bröstcancer. De har använt färgen rosa väldigt tydligt som då har gjort att man associerar färgen till Rosa Bandet. Slutresultaten visar på att sampositioneringen med huvudsponsorerna gynnar Rosa Bandet Kampanjen på så sätt att de får större uppmärksamhet på flera sätt.

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid på Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat består av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudläggning Mitt syfte har varit att ta reda på skillnader mellan atmosfärer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver också ljudläggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och långfilmer samt undersöker om det finns något generellt sätt att ljudlägga på med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har fastställts genom att intervjua personer på Ljudligan med flera års erfarenhet inom ljudläggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudläggning som genomförts. Mina slutsatser är att man kan utgå från de definitioner som finns för termerna: atmosfärer, ljudeffekter och tramp och sedan själv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och långfilm är bl.a.

Kan man i en scen förmedla känslorna ledsamhet eller glädje med hjälp av partikeleffekter som skapar olika figurer och rörelsemönster? För att undersöka detta skapades 17 olika filmklipp där partiklar i form av cirklar eller trianglar rörde sig enligt fyra olika rörelsemönster med olika intensitet. Filmklippen visades för 27 respondenter som med stöd av frågeformulär fick svara på vilka känslor filmklippen förmedlade. I det första frågeformuläret fick respondenterna fritt svara vilken känsla de associerade till klippet. I det andra frågeformuläret skulle de istället svara på hur väl de tyckte att en specificerad känsla, ledsamhet eller glädje, förmedlades.Undersökningen visade att glädje bäst förmedlas med hjälp av former som rör sig snabbt vertikalt (röresemönster vertikalt, hög intensitet).

Denna uppsats ämnar behandla turism och marknadsföring. Genom att undersöka och kartlägga AB Tylösands Havsbads marknadsföring utifrån dess firmakorrespondens under tre olika perioder från 1900-talets första hälft, besvaras frågor som: Hur gick AB Tylösands Havsbad tillväga när de marknadsförde badorten? Till vem riktades marknadsföringen? Vilken bild av Tylösand spreds ut genom marknadsföringen? Skedde det några förändringar i hur Tylösand marknadsfördes? Syftet med undersökningen är att öka förståelsen över hur området blir så populärt och synliggöra vilka tillvägagångssätt man använde då man marknadsförde badorten. Det finns även en förhoppning att bidra till forskningen om hur turism och badorter har marknadsförts i Sverige och hur den har sett ut. Analysen av det undersökta materialet relateras med tidigare forskning om marknadsföring inom turismen och olika samhällsförändringar i Sverige.

Den svenska dagligvaruhandelns utveckling går mot fler etablerade stormarknader iutkanten av städer. Följderna blir att mindre butiker på landsbygden konkurreras ut ochatt kunder väljer handelsområden framför butiker i stadskärnor. Kundlojalitetenberäknas minska, när dagens kunder väljer att handla på ett flertal butiker istället för enspecifik.Den omstrukturering som sker på marknaden problematiserar hur företag genomdifferentiering och marknadsföring bygger långsiktiga kundrelationer. Ett företagsvarumärke syftar till att skapa konkurrenskraft och differentieringsmöjligheter, därmedfanns ett intresse att inrikta studien mot butiksimage och kundlojalitet till en specifikbutik. Med ovanstående resonemang som grund avser studien undersöka vilkabutiksattribut som påverkar kunders lojalitet till en specifik butik inom den svenskadagligvaruhandeln.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka delar av upplevelsen som konsumenten får i en fysisk single brandbutik som bör efterliknas och lyftas in i samma företags digitala butik. Det har även varit att se hur väl företag förmedlar sina kärnvärden till sina konsumenter i den fysiska butiken. Slutligen har det undersökts vad som är viktigt när det kommer till egenskaper, funktioner och upplevelsen generellt för konsumenter när de handlar online.ProblemformuleringVad som gör denna studie speciellt intressant är att de single brandföretag jag har undersökt bedriver egen fysisk samt digital butik där de säljer sina produkter, men de har även återförsäljare som säljer samma produkter och blir på så sätt deras konkurrenter. Eftersom dessa single brandföretag har ett varumärke och kärnvärden som de måste leva upp till kan de inte sänka priserna på sina produkter på samma sätt som deras återförsäljare kan. Skulle då lösningen kunna vara att försöka lyfta in upplevelsen konsumenterna får i den fysiska butiken in i den digitala butiken för att förmedla en bra varumärkesupplevelse?SlutsatsDenna studie grundade sig på en modell som beskriver hur en bra användarupplevelse kan skapas.

Det är till fördel för butiker att känna till de bästa sätten för att locka in konsumenter till just deras butik. Idag är det en hård konkurrens mellan detaljister och därför är det viktigt att sticka ut och synas på bästa sätt genom sin exponering. Det är centralt att inspirera med sina produkter då merförsäljning och impulsköp kan ökas genom en intresseväckande interiör del samtidigt som produkterna då också kan sälja sig själva. För att lyckas med detta gäller det att ha en bra butiksatmosfär som är attraktiv för konsumenterna.Rapporten berör hur man genom sin exponering kan göra kunden uppmärksam på sortimentet genom butikens olika delar. Undersökningen har därför gjorts utifrån två klädesbutiker för att se om det skiljer sig åt.

Syftet med denna uppsats är att analysera konsumenternas attityder gentemot dagligvaruhandlarnas egna varumärken samt att utreda huruvida köpprocessen vid köp av dessa varor stämmer överens med de befintliga köpprocessteorierna. Vi har använt oss av abduktiv metod vilket innebär att vi utgått ifrån befintliga teorier och sedan testat dessa genom användningen av semistrukturerade intervjuer. Det semistrukturerade frågeformuläret gjorde det möjligt att påvisa eventuella avvikelser från den befintliga teorin eftersom konsumenterna inte var bundna till ett visst antal svarsalternativ. Konsumentintervjuerna genomfördes i butiksmiljö i anslutning till köpet för att kunna få en inblick i både konsumentens attityder och dess beteende. Slutsatsen i denna uppsats är att köpprocessen vid köp av egna varumärken trots sina speciella egenskaper inte skiljer sig från den traditionella köpprocessen.