Sök:

Sökresultat:

383 Uppsatser om Tvćdelat - Sida 19 av 26

Att förena krav med behov: Arbetsgivare och integration av arbetstagare med funktionsnedsÀttning

Syftet med min studie Àr att beskriva arbetsgivares upplevelser och erfarenheter, av arbetet med att integrera anstÀllda med funktionsnedsÀttning i verksamheten. Arbetsgivarna har tagit emot arbetstagare med funktionsnedsÀttning och nedsatt arbetsförmÄga, via sÄ kallad övergÄng frÄn Samhall AB. MÀnniskor med funktionsnedsÀttning har svÄrare att nÄ, fÄ och behÄlla arbete och exkluderas frÄn arbetsmarknaden, vilket regeringen har som ambition att förbÀttra. SamhÀllet ska prÀglas av mÄngfald och allas lika rÀttigheter. Detta innebÀr bland annat allas rÀtt till arbete för en fortsatt vÀlfÀrd.

Skingrad dimma : energikartlÀggning pÄ Högskolan i Halmstad

SamhÀllets normer och riktlinjer Àr att dagens byggnader ska minska sinenergianvÀndning för att erhÄlla en bÀttre energiprestanda. För att möjliggöra detta harnya lagar tagits fram för att sÀkerstÀlla att sÄ Àr fallet. Högskolan i Halmstad (HH) bestÄridag av 18 byggnadskroppar, var och en med sin egna unika energianvÀndning. För att fÄen helhetsblick över HHs energisituation har mÀtvÀrden för fjÀrrvÀrme, kyla samt el tagitsfram. Uppgiften att fÄ fram dessa mÀtvÀrden har varit mödosam dÄ flera instanser frÄnbÄde HH, leverantören samt fastighetsförvaltaren har behövt rÄdfrÄgas.

Elevers eget ansvar och inflytande:möjligheter och begrÀnsningar pÄ gymnasienivÄ.

I denna uppsats har vi undersökt gymnasieelevers attityder till eget ansvarstagande i skolan och deras upplevelser av inflytande pÄ undervisningen. Vi har gjort en studie av tvÄ klasser pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet i tvÄ gymnasieskolor. Vi menar att det Àr av vikt att genomföra en undersökning av sÄdan art, dÄ elevers ansvar för och inflytande över skolarbetet Àr element som betonas i Lpf 94. Det rÄder Àven brist pÄ liknande studier av gymnasieskolor. VÄr undersökning bygger pÄ enkÀter och intervjuer.

VÀlgörenhetsorganisationers anvÀndning av sociala medier för ökat givande via mobiltelefoner

Allt fler mÀnniskor anvÀnder sig av sociala medier via sina mobiltelefoner. Mobiltelefonernas egenskaper tillÄter anvÀndarna att kommunicera pÄ ett snabbt och platsoberoende sÀtt. Flera stora vÀlgörenhetsorganisationer i Sverige har börjat mobilanpassa sina hemsidor. DÀremot anvÀnds inte sociala mediers mobilanpassade funktioner för att tillÄta social interaktion. Denna uppsats undersöker hur vÀlgörenhetsorganisationer kan tillÄta anvÀndare av mobila sociala medier att dela med sig av sitt engagemang till sitt sociala nÀtverk, för att öka givandet via mobiltelefoner.

"Vi fattar inte det dÀr tror jag" : En studie om hur personalen uppfattar skolans arbete för att motverka mobbning pÄ sociala medier

I studien studeras hur en personalgrupp som Àr engagerade i antimobbningsfrÄgor pÄ olika skolor uppfattar den egna skolans arbete för att motverka mobbning pÄ sociala medier. För studien har semi-strukturerade intervjuer anvÀnts som metod. TvÄ skolor har deltagit i studien och fyra personer ur personalen pÄ vardera skola har intervjuats. En tematisk analysmetod med semantiska teman har genomförts, vilket innebÀr att valda teman tydligt sammanfattar och svarar pÄ studiens frÄgestÀllningar.I resultatet framgÄr att skolorna inte arbetar pÄ nÄgot speciellt sÀtt för att förebygga eller ÄtgÀrda mobbning pÄ sociala medier. Personalen pÄ en av skolorna menar att eleverna bör fÄ undervisning om etik pÄ internet men att skolan inte har tagit nÄgot beslut om att sÄdan undervisning ska bedrivas.

EgenvÄrds- och kostvanor hos en grupp 15-Äringar med svensk och utlÀndsk bakgrund : En enkÀtstudie

Bakgrund: Postoperativt illamĂ„ende och krĂ€kningar (PONV, Post Operative Nausea and Vomiting) Ă€r ett vanligt problem efter anestesi. Även om mĂ„nga riktlinjer och riskbedömningsverktyg har utvecklats för PONV, sĂ„ Ă€r implementeringen ofta svĂ„r. Attityder och kunskap kring Ă€mnet har visat sig pĂ„verka implementeringen av riktlinjer.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesipersonals kunskap och attityder kring PONV och kliniska riktlinjer för att förebygga PONV.Metod: Studien Ă€r utformad som en kvantitativ, deskriptiv enkĂ€tstudie. En totalundersökning genomfördes pĂ„ en anestesiklinik pĂ„ ett större sjukhus i Mellansverige. EnkĂ€ten innehöll frĂ„gor angĂ„ende anestesipersonals attityder och kunskaper kring riktlinjer och PONV.Resultat: Anestesipersonalens kunskap om PONV var god och stĂ€mde överens med skattningen av de egna kunskaperna.

Olika pedagogers syn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd

SAMMANFATTNING I vÄrt examensarbete kommer vi att skildra olika pedagogers syn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd och deras skolgÄng. Syftet med detta Àr upptÀcka och belysa skillnader och likheter mellan pedagogerna i den ?stora? skolan och pedagogerna pÄ resursskolorna. VÄrt syfte Àr Àven att ta del av olika pedagogers verklighet och dÀrigenom skapa beredskap inför vÄrt kommande yrke som pedagoger. I vÄr undersökning intervjuade vi fyra pedagoger frÄn den ?stora skolan? och fyra pedagoger frÄn resursskolan.

Ledarskap : En jÀmförande studie om ledarskap inom verkstadsindustrin

Uppsatsen behandlar ledarskap inom verkstadsindustrin dÀr utgÄngspunkten för arbetet utgÄrfrÄn en enkÀtundersökning vid tre medelstora verkstadsindustrier. Syftet med uppsatsen Àr attjÀmföra chefers sjÀlvbild med medarbetarnas omdömen om dennes ledarskap för att se om detfinns nÄgra skillnader och i sÄ fall var. Bakgrunden till Àmnesvalet kommer frÄn vÄrt egetintresse för just ledarskapsfrÄgor, och just för att dessa frÄgor Àr viktiga för att en organisationskall uppnÄ en sÄ hög effektivitet som möjligt med bibehÄllen arbetsmiljö för medarbetarna.Analysen i vÄr uppsats tar sin form utifrÄn det teoretiska forskningsfÀlt som finns inomomrÄdet med utgÄngspunkt ibland annat Blake och Moutons Grid-modell, samt McGregorsteori X och Y.För att ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader chefer och medarbetare emellan har vi anvÀntoss utav den kvalitativa forskningsmetoden, detta dÄ de kvalitativa forskningsmetodersfrÀmsta avsikt Àr att beskriva, analysera och förstÄ alla slags fenomen (Malterud, 1998). Vihar utformat en enkÀt med fasta svarsalternativ som vi delat ut till VD:arna för företagen samt10 kontorsarbetare och 10 verkstadsarbetare vid varje företag.NÀr vi valt de organisationer som vi har undersökt i uppsatsen har vi anvÀnt oss av ettsubjektivturval dÄ vi först och frÀmst ville undersöka ledarskap inom verkstadsindustrin. Vidval av respondenter anvÀnde vi oss utav stratifierat urval.

Kunskapsdelning med en wiki : Undersökning pÄ en IT-avdelning

Bevarande av kunskap Àr viktig pÄ företag. PÄ olika sÀtt dokumenteras denna kunskap, ofta med hjÀlp av olika IT-systemslösningar. Mycket kunskap finns ocksÄ lagrade inom de mÀnniskor som finns pÄ ett företag. Ett problem Àr att fÄ denna kunskap tillgÀnglig för andra mÀnniskor.Hur denna lagrade kunskap delas mellan mÀnniskor har vi undersökt. Vi har i vÄr undersökning tagit reda pÄ hur kunskapsdelning gÄr till mellan mÀnniskor pÄ företag.

Genererar en funktionsorganisation ökat samarbete?: en
fallstudie av HSB Norr

En organisations omgivning förÀndras hela tiden och hÄrdare krav stÀlls pÄ organisationer vad gÀller ökande konkurrens. FörÀndringar Àr nödvÀndiga för att hela tiden ligga steget före konkurrenten, men dÄ mÄste ocksÄ förÀndringarna lyckas. DÀrför Àr uppföljningar ett verktyg för organisationen för att se om mÄlen blivit uppfyllda. I den hÀr uppsatsen har vi utgÄtt ifrÄn att en implementering av en funktionsorganisation görs för att öka samarbetet inom organisationen. Vi har gjort en ansats till att undersöka om ökat samarbete kan uppnÄs genom en implementering av en funktionsorganisation.

Investeringsprocess : En kvalitativ fallstudie om X investeringsprocess

Sammanfattning: Idag Àr det allt vanligare för företag att genomföra investeringar för att företaget ska genera vinster. X arbetar dagligen med att investera i nya projekt. Verksamheten har delat upp sina investeringar i tvÄ kategorier som benÀmns med smÄ och stora projekt. Varje projekt har sitt eget tillvÀgagÄngssÀtt dÀr ett antal aspekter sÄsom implementering och idé förekommer. Flera kÀnda forskare har studerat kring olika kalkylmetoder samt kostnadsuppföljningar.

Patentstrategier

Idén till detta examensarbete fick jag nÀr jag skrev magisteruppsatsenInnovatören ochinkubatorntillsammans med Jesper Strandberg pÄ företagsekonomiska institutionen pÄStockholms universitet. Denna uppsats behandlade i vilken grad inkubatorer erbjuder det stödoch den hjÀlp som innovatörerna behöver i realiseringen av sin idé. En av insikterna underarbetet med magisteruppsatsen var att vÄra kunskaper kring patent var bristfÀlliga. I sambandmed denna insikt började idén till detta examensarbete ta sin form. Jag anser att varjecivilingenjör bör besitta grundlÀggande kunskap kring patent och hur dessa kan anvÀndas i syfteatt skaffa sig fördelar.Detta examensarbete Àr tÀnkt att ge studenter som söker grundlÀggande kunskap om hur det Àrmöjligt att anvÀnda sig av patent i sin framtida yrkesroll eller privat.

Musikalisk kÀnsloresa - En studie i hur musik kan skapas och associeras med kÀnslor

Mitt intresse för film- och tv-spelsmusik har lett mig in pÄ detta musikaliska arbete, vars utgÄngspunk har varit att utröna om man med hjÀlp utav egenkomponerad symfoniorkestermusik kan skapa och förmedla olika kÀnslostÀmningar. Det kÀnslomönster som jag har försökt Äterspegla i min komposition Àr hÀmtad ur Bröderna Grimms saga om Rödluvan och vargen. För att genomföra detta arbete har jag samtalat med tvÄ kompositörer angÄende deras syn pÄ kÀnslor, musik och skapandeprocessen samt fördjupat mig i litteratur och undersökningar inom omrÄdena musikpsykologi, musikvetenskap och grundlÀggande fakta kring en symfoniorkesters uppbyggnad. Musikpsykologin har exempelvis delat upp musiken i tio olika byggstenar som alla mer eller mindre kan pÄverka vÄr kÀnslostÀmning inför musiken. Musiken skrevs och producerades i sequenserprogrammet Nuendo 3 samt mjukvarusynten Edirol Orchestral.För att ta reda pÄ hur kÀnslorna i min egenkomponerade musik uppfattades valdes en lyssnarpanel ut.

Kritiska framgÄngsfaktorer vid implementering av beslutstöd : Rekommenderad ansvarsfördelning av kritiska framgÄngsfaktorer mellan konsult- och kundföretag

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och ansvarsfördela framgÄngsfaktorer mellan kundföretag och konsultföretag vid lyckosamma business intelligence (BI)-implementeringar i stora företag, dvs i företag med över 800 anstÀllda. Inledningsvis skapas en modell med kritiska framgÄngsfaktorer utifrÄn beslutstödslitteratur. De funna faktorerna testas dÀrefter mot resultat som kommer fram genom öppna frÄgor stÀllda vid kvalitativa enkÀtintervjuer med konsulter och kundföretag som har erfarenhet av implementeringar av beslutstöd.Vid genomgÄng av enkÀtsvaren framkommer att de viktigaste kritiska framgÄngsfaktorerna ? dÀr sÄvÀl konsulter som kundföretag Àr ense ? Àr:· sÀkerstÀllandet av vilken information anvÀndarna behöver fÄ ut av systemet (vilket i huvudsak Àr ett kundansvar)· inrÀttande av utvecklingsrÄd för business intelligence (kundansvar)· sÀkerstÀllande av tydliga mÄl och syften med BI-projektet (kundansvar)· lÀmplig implementeringsstrategi (kundansvar)· vÀlja leverantör med omsorg (delat ansvar mellan kund/konsult).Förutom ovannÀmnda faktorer anser konsulterna att det Àr avgörande att kunderna sÀkerstÀller ledningens stöd medan kunderna anser att konsulterna ska ansvara för trÀning och utbildning av anvÀndarna. I enkÀtintervjuerna framkommer tvÄ faktorer som inte funnits med i den teoretiska ursprungsmodellen: konsulterna pÄpekade vikten av utvÀrdering av olika lösningsalternativ och kunderna vikten av dokumentation.

Ökad delaktighet för patienter i behandling av schizofreni genom personcentrerad vĂ„rd?

Bakgrund: Personcentrerad vÄrd Àr ett arbetssÀtt som nu implementeras i vÄrden. ArbetssÀttet syftar till att se hela patienten med ett holistiskt synsÀtt. Att arbeta personcentrerat betyder att patienten ges möjlighet att inkluderas i sin vÄrd. Delaktighet Àr dÀrmed ett centralt begrepp för arbetssÀttet. Att öka delaktigheten för patienter som lider av schizofreni Àr en utmaning för den psykiatriska vÄrden dÄ sjukdomsbilden gör att patienten har bristande sjukdomskÀnsla.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->