Facility management (FM) kan förenklat uppfattas som samordnandet och styrningen av de aktiviteter som stödjer en organisations kärnverksamhet. De stora förändringar som skett i företagens omvärld har bidragit till att öka FM:s betydelse för företag och organisationer. Globaliseringsprocessen, privatiseringen av statliga företag, den teknologiska utvecklingen, företagens fokus på kostnadsreduktion och behov av ökad flexibilitet ses ofta som de huvudsakliga drivkrafterna till utvecklingen av FM och de stödtjänster som efterfrågas. Polens mycket brokiga historia, 14 år av marknadsekonomi och en god ekonomisk utveckling gör landet till ett av Europas i dagsläget mest intressanta och spännande länder. De stödfunktioner som idag efterfrågas i Polen kretsar i huvudsak kring kostnadsreducering och inte fokusering på skapande av mervärde, vilket är fallet i Västeuropa.

Under 1997 ville många bolag in på börsen, hälften av bolagen genomförde aldrig börs-introduktionen. Utifrån uppsatsen kan följande bakomliggande orsaker till detta konstateras: börsklimat och värderingen av exitalternativen är faktorer vilka spelar en avgörande roll för beslut att inte genomföra en notering, vilket står i motsats till teorin om en effektiv marknad. Ökningen av antalet riskkapital-bolag har reducerat det finansiella gapet och minskat börsens betydelse för företag. En planerad notering innebär att bolaget sänder ut signalen, att ägarna söker en exit, till marknaden. Vanligtvis får bolaget därmed större massmedial uppmärksamhet.

Genom att utbildningsnivån och levnadssättet i vårt samhälle förändras är det viktigt för företag att följa med i samhällsutvecklingen, samt att det redan finns en oro i dagens Sverige med den allt ökande konkurrensen från den internationella marknaden. Därför är det viktigt för ett företag att använda sig av sina konkurrensfördelar och konkurrensverktyg på ett effektivt sätt för att kunna stå emot den ökande konkurrensen på marknaden. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag använder sina konkurrensfördelar gentemot andra företag samt hur små företags användning av konkurrensverktyg kan beskrivas Uppsatsen bygger på en fallstudie på ett mindre företag inom smyckesbranschen. För att samla in data genomfördes en intervju med Pearlshop AB. Genom intervjun visade det sig att fallstudieobjektet inte använde sig av några specifika strategier för att vara så konkurrens- kraftiga som möjligt på sin marknad.

Examensarbetet har skrivits med utgångspunkt i ett välkänt traditionellt tillverkande företag, vilket producerar bulkprodukter. Bulkföretaget är en stor aktör på såväl den svenska som den internationella business-to-business marknaden. Långsiktig tillväxt genom ständiga förbättringar har under de senaste åren varit en viktig del för företagets affärsverksamhet. Förutom det faktum att ideligen sträva mot att bli bättre finns även andra bakomliggande orsaker till det ständiga förbättringsarbetet, bland annat att kompensera för en årlig reell sjunkande prisnivå på de produkter som bulkföretaget producerar. Förbättringsarbetet har tillämpats utifrån ett introvert kostnadseffektivt synsätt, vilket har gjort bulkföretaget till experter på att göra saker rätt.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Studien syftar till att sätta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och ställer frågan om en eventuell marknadsanpassning av skolväsendet lett till ett närmande mellan offentligt ägda och privat ägda skolor. Tio gymnasieskolorsInternetbaserade marknadsföring från fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, särskilt tydligt genom den ?peng? som följer till de gymnasieskolor som aktivt väljs av elever, en summa som går förlorad för de skolor som väljs av färre elever. Resultaten visar ytterligare att det är via reklam denna tävlan sker ? något som inte skiljer offentligt ägda eller privat ägda skolor åt.

Det finns ett missnöje bland många svenska energikonsumenter över ökningen av priset på energi. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka konsekvenser en förändring av prissättningsmetoden, från marginalkostnadsprissättning till genomsnittskostnadsprissättning, får för välfärdsfördelningen mellan elmarknadens producenter och konsumenter. Enligt ekonomisk teori maximeras marknadens totala överskott med det pris som etableras på en fri marknad i jämvikten mellan efterfrågan och utbud. Om välfärd definieras i termer av effektivitet, är dagens form av prissättning det bästa alternativet. Med hjälp av ett subjektivt rättviseperspektiv kan dock argument resas för att istället ha som målsättning att maximera konsumentöverskottet, och då kan genomsnittskostnadsbaserad prissättning vara en möjlig lösning.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett behov för konst och media lärare och lärarstudenter att delta, dela utbildningsmaterial och utveckla sin kompetens inom sin praxis i en social gemenskap på internet. Ett annat syfte var att identifiera vilka dessa behov och krav skulle vara, och hur en sådan webbplats bör vara utformad utifrån dessa krav. Jag har baserat studien på en teori om socialt lärande ?Communities of Practice? av Etienne Wenger. Kärnan i teorin tar upp hur vi som aktiva deltagare, kan lära tillsammans och utveckla våra identiteter och våra kunskaper i ett samhälle genom praktik i en meningsfull miljö.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

På dagens konkurrensutsatta marknad krävs olika styrmedel för att ekonomistyrningen i ett företag ska fungera. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur företags styrmedel belöningssystem är utformade till de anställda. Vi har även undersökt om belöningssystem leder till att de anställda motiveras att prestera mot företags strategi och mål enligt nyckelpersoner som är insatta i företagens belöningssystem. För att undersöka detta utgick vi först ifrån teorier för att sedan intervjua två personer på företagen TeliaSonera och Tele2 som är väl insatta i dessa företags belöningssystem. Det visade sig att företagen har väldigt olika system.

I det samhälle som vi lever i idag konsumerar människor inte enbart för att tillfredställa de mest grundläggande behov som värme, mat, vatten etc. Konsumtion har övergått ifrån att vara något nödvändigt till att bli en form av fritidssysselsättning, ett intresse, en form av njutning. Efterfrågan har ökat inom flertalet branscher vilket har lett till att allt fler aktörer etablerat sig på marknaden. En bransch som har kommit att få ett allt större uppåtsving är den svenska jeans marknaden. Marknaden för svenska jeans har ökat och export tillväxten är mycket stark.