Prissättning på elmarknaden
är marginalkostnadsprissättning det enda alternativet?
Det finns ett missnöje bland många svenska energikonsumenter över ökningen av priset på energi. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka konsekvenser en förändring av prissättningsmetoden, från marginalkostnadsprissättning till genomsnittskostnadsprissättning, får för välfärdsfördelningen mellan elmarknadens producenter och konsumenter. Enligt ekonomisk teori maximeras marknadens totala överskott med det pris som etableras på en fri marknad i jämvikten mellan efterfrågan och utbud. Om välfärd definieras i termer av effektivitet, är dagens form av prissättning det bästa alternativet. Med hjälp av ett subjektivt rättviseperspektiv kan dock argument resas för att istället ha som målsättning att maximera konsumentöverskottet, och då kan genomsnittskostnadsbaserad prissättning vara en möjlig lösning. De slutsatser som kan dras av analysen är att det emellertid finns andra nackdelar, i form av minskade investeringsincitament, minskade incitament för konsumenterna att själva påverka sin elförbrukning samt kostnader med att administrera ett alternativt prissättningssystem. Slutsatsen innehåller därmed en rekommendation om en fortsatt tillämpning av ett fritt marknadsjämviktspris.