Introduktion: Patienter är ibland mer oroade för biverkningarna av ordinerad medicin än för själva sjukdomen. Om patienten överskattar risken att drabbas kan följsamheten till ordinationen påverkas negativt. Flera studier har därför gjorts över hur biverkningar presenteras i bipacksedlar, produktresumé, FASS, patient-FASS och Apotekets Terminal System (MOD). En slutsats är att patienter lättare förstår frekvensen av biverkningar om de presenteras verbalt istället för numeriskt. Bättre texter kan därigenom bidra till en rationellare läkemedelsanvändning och högre följsamhet.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Preoperativ fasta har under många år varit en traditionell metod för att minska risken för aspiration medan patienten är under generell anestesi och för att eliminera risken för postoperativ illamående och kräkningar. Studier visar att trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta fastar många patienter i onödan i flera dagar än nödvändigt. Detta kan orsaka skador och obehag hos patienten som till exempel: törst, huvudvärk, illamående, svaghet och trötthet.Syfte: Syfte med denna studie var att undersöka hur patienter upplever fasta mer än 12 timmar innan en akutoperation.Metod: Arbetet hade en kvalitativ ansats där 12 patienter som genomgått akut operation inkluderades. Data samlades in genom en semistrukturerad intervju, med hjälp av öppna frågor enligt en intervjuguide och analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Analyserna resulterade i fyra kategorier: Preoperativ information, upplevelse av fasta, hantering av preoperativ fasta och upplevelse av preoperativ tid och åtta underkategorier: Bristfällig information, tillräcklig information, bristfällig kunskap trots tidigare vårderfarenhet, fysisk påverkan, psykisk påverkan, strategi, väntetid och fastetid.Slutsats: Deltagarna i studien upplevde brist på information och kunskaper om den preoperativa fastans betydelse. Studien visade att patienterna som väntade på akut operation på akutvårdsavdelning fastade längre än nödvändigt trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta från Svensk förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI).

Metan (CH4) är en växthusgas som bildas vid bland annat idisslarnas foderomvandling. Metan bidrar till den globala uppvärmningen samtidigt som det utgör en energiförlust för idisslaren. Syftet med den här studien var att undersöka hur mycket metan det bildas med olika andelar grovfoder i foderstaten. Grovfodret utgjordes av gräsensilage, baserat på timotej och ängssvingel (omsättbar energi 11,5 MJ/ kg torrsubstans (ts)) som är ett typiskt fodermedel i svensk mjölkproduktion. I denna studie användes svavelhexafluorid (SF6) som spårgas för att mäta metanproduktionen.

Bakgrund: Diskussionerna och studierna kring vegankost till barn är många och med spridda åsikter och resultat. I folkmun dominerar ofta de negativa åsikterna där riskerna för brister i kosten står i fokus. Många studier visar dock att om de vanligaste fällorna undviks växer och utvecklas barn som äter vegankost normalt. Idag hamnar debatten ofta kring riskerna med att ge barn vegankost, medan debatten kring den felbalanserade blandkostens baksidor lätt glöms bort. Enligt den senaste nationella koststudien på barn i Sverige (2003), ses generellt sett en tillfredställande fördelning av protein, fett och kolhydrater i kosten hos barn, medan typen av fett och kolhydrater är av dålig kvalitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster bland barn som äter vegankost och barn som äter blandkost, samt att undersöka hur näringsintaget stämmer överens med Livsmedelsverkets rekommendationer för målgruppen.Metod: En kvantitativ metod användes där en skattad kostregistrering på totalt tolv barn genomfördes under tre valfria dagar, där hälften åt vegankost och den andra hälften blandkost.Resultat: Barnen som åt vegankost åt mer frukt och grönt, fibrer samt hade ett högre energiintag.

Sammanfattning Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka hur idrottslärare motiverar sina elever i årskurs nio. Frågeställningarna utgick från självbestämmmandeterorin och var följande: Hur påverkar idrottslärarna elevernas autonomi? Vilka aspekter tas tillvara för eleverna ska uppleva tillhörighet och kompetens? Vilka strategier använder idrottslärarna? Vilket förhållningssätt har idrottslärarna gentemot eleverna? MetodFör att uppnå syftet samlades empirisk data in genom intervjuer av tre idrottslärare från olika grundskolor samt genom två observationer av varje lärares idrottsundervisningar med elever i årskurs nio. ResultatSamtliga idrottslärare planerar sina lektioner med utgångspunkten att alla elever ska kunna vara delaktiga och aktiva. För att uppnå det varierar de sin undervisning så att eleverna får prova på olika aktiviteter och därigenom intressera sig för något som de även kan utöva på fritiden. Eleverna får till viss del vara delaktiga i planeringen genom att de har vissa dagar som de får välja aktivitet.

Syftet med denna uppsats var att studera djurvälfärden på inkommande slakttransporter vidett slakteri i Östergötland samt att undersöka om lagstadgade krav efterföljs på dessa. Datasamlades in genom att tillsammans med Länsstyrelsen i Östergötlands län utföradjurskyddskontroller vid avlastningen på slaktanläggningen under två dagar i april 2010.Som bedömningsunderlag hade en checklista med fokus på djuren, transportmedlet ochdokumentationen utformats.Att bedöma välfärd är subjektivt, därför utgjordes flertalet av checklistans kontrollpunkterav lagstadgade krav. Dessa krav är satta till miniminivå och allt annat under deras gräns ärinte ett acceptabelt djurskydd eller djurvälfärd. För att få en bredare bild lades vissaparametrar till efter vad tidigare studier och litteratur påvisar som välfärdsproblem vidtransporter av nötkreatur. För att få med en annan synvinkel telefonintervjuades ävendjurtransportörerna kring frågor rörande djurvälfärd och svårigheter i yrket.Resultatet visade på vissa brister av varierande allvarlighetsgrad och inverkan pådjurvälfärden.

Bakgrund Det är viktigt att införa goda matvanor i tidig ålder då dessa lägger grunden för en god hälsa i framtiden. En balanserad och hälsosam kost är dessutom associerad med bättre inlärningsförmåga hos barn. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i energi- samt näringsintag hos pojkar och flickor.  Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i intagen skollunch mellan pojkar och flickor samt att jämföra dem med Nordiska näringsrekommendationer (NNR) med fokus på energi- samt näringsinnehåll. Metod Studien genomfördes via ett samarbete med forskningsprojektet ProMeal. Datainsamling pågick under fem dagar genom vägd och fotograferad kostregistrering av skollunch hos 29 barn i årskurs 5.

Kvarka är en smittsam luftvägssjukdom som drabbar hästar. Kvarka orsakas av bakterien Streptococcus equi supsp. equi. Den klassiska symptombilden är feber, näsflöde (24-48 timmar efter feber) först tunt och klart sekret sedan mer tjockt samt svullna lymfknutor och svårigheter att svälja. De svullna lymfknutorna kan bilda abscesser som sedan kan spricka upp med varutträde.

Den fysiska aktivitetens betydelse för vår hälsa är väl dokumenterad. Fysisk aktivitet har visats ge såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Exempel på fysiologiska effekter är en effektivare syreupptagningsförmåga då ventilationen blir mer effektiv. Hjärtat växer och blir starkare vilket resulterar i att hjärtat kan pumpa ut en större mängd blod vid varje sammandragning. På sikt har fysisk aktivitet bl.a.

Ett av de vanligaste fodermedlen hos jordbrukare i Kampala är drav, en biprodukt vid ölframställning. Hög efterfrågan, dyr transport samt dålig lagringskapacitet leder till att tillgången på drav begränsas. Ett sätt att lagra drav och således förbättra tillgängligheten är genom ensilering. Denna studie genomfördes som en Minor Field Study, och var en del i ett projekt mellan SLU och Makerere University, ?feed for livestock in urban/peri-urban areas of Kampala?.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Enligt Söderström(2009) omringas vårt samhälle av oändliga aktiveringsmöjligheter vilket gör att vila lätt glöms bort. Hon menar att det idag krävs medvetna val för att kunna ta sig tid till en lugn stund. Gällande läroplan för förskolan Lpfö98(rev. 2010) betonas det att barnen ska ges en balanserad dygnsrytm av aktiviteter och vilostunder, präglad av omsorg, i förskolan. Hur ger då dagens förskolor barnen möjlighet till en balanserad vardag med fokus på en omsorg om barnets välbefinnande? Syftet med denna studie är att undersöka hur vilan i förskolan ser ut för de äldre barnen.

Syftet med uppsatsen är att utreda om det är kraven från skolans håll eller ungdomarnas fritidsaktiviteter som gör att många elever idag är trötta och oengagerade i skolan. Begreppet fritid tillkom i början på 1900-talet med industrisamhällets intrång och har utvecklats med föreningsliv samt det tekniska datorsamhället. I rapporten definierar vi fritid som inte hör till arbete, studier, sömn eller hushållsarbete. Fritiden anser vi vara den tid som står till att förfoga över och disponera efter egen vilja. Vi har tidsgeografiskt gjort en undersökning under tre dagar med två grupper, en årskurs tre med nio- till tio-åringar samt en grupp från gymnasiets första år med sexton och sjuttonåringar.

KONTEXT. I takt med att Internets framväxt och fler och fler människor ansluter sig till sociala medieplattformar som Facebook, uppkommer nya sätt att interagera och kommunicera mellan varandra. Samtidigt ökar antalet organisationer och företag, som i sin tur måste hitta nya vägar för att deras marknadsföring ska sticka ut och bli uppfattad. För att nå ut till målgruppen med budskap, måste organisationen vara där målgruppen är. Därför har Facebook blivit en ny del av företags marknadsföringsredskap.

Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer bland kvinnor i Sverige och varje år avlider cirka 1500 kvinnor till följd av att sjukdomen har spridit sig till andra delar av kroppen. Sjukdomen och de behandlingar som medföljer i den palliativa fasen bidrar till många kroppsliga förändringar och symtom hos den drabbade. De senaste åren har användningen av sociala medier, bland annat i form av bloggar, i samband med sjukdom ökat. Detta samband, i kombination med obotligt bröstcancersjuka kvinnors upplevelser, fann vi som sjuksköterskestudenter intressant och ville därför studera detta närmre. Syftet med studien är att studera hur fyra bloggande kvinnor med spridd bröstcancer upplevde sina kroppar under de två sista månaderna i livet.