Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskans arbetsledaransvar i ett omvårdnadsteam sett ur hennes eget perspektiv samt vilka otydligheter/svårigheter som kan vara förknippat med detta. Tidigare forskning som speglar sjuksköterskans egen syn på arbetsledaransvaret är begränsad. Fem semi-strukturerade intervjuer med sjuksköterskor genomfördes på en somatisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige. Dessa transkriberades sedan ordagrant. Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av Burnards innehållsanalys (1991).

WHO säger att palliativ vård utgör ett förhållningssätt med syfte att ?förbättra livskvaliteten för patienten och de närstående.? Enligt Widell (2003) används begreppet palliativ vård när vi pratar om patienter som har en obotlig sjukdom och befinner sig i livets slut. Kärnan inom den palliativa vården är de fyra hörnstenarna: symtomlindring, teamarbete, relation och kommunikation samt anhörigstöd. Den palliativa vården är komplex och bygger till stor del på teamarbete mellan olika yrkeskategorier. När en människa får beskedet att han/hon lider av en obotlig sjukdom medför det ångest och lidande både för individen och dennes anhöriga.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt utf?rs om det f?religger en omedelbar fara f?r kvinnans eller barnets liv och ska ske skyndsamt inom 15 minuter. Anestesisjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r att f?rbereda och utf?ra generell anestesi vid det urakuta kejsarsnittet, men ?ven tillgodose god omv?rdnad och trygghet till kvinnan innan anestesin p?b?rjas. Gravida kvinnor har en ?kad risk f?r komplikationer i samband med s?vning och generell anestesi, vilket g?r att anestesisjuksk?terskan m?ste vara extra uppm?rksam vid induktionen.

 SAMMANFATTNING  BakgrundDagens palliativa vård härrör från hospicerörelsen som växte fram på 1960-talet i England. För att få palliativ vård ska den vårdsökande ha en sjukdom som inte går att bota och närma sig livets slut. Ett syfte med den palliativa vården är att främja livskvaliteten genom att se till hela människan. Ett av målen med behandlingen inom palliativ vård är att ge symtomlindring. Palliativ vård ges inom sluten vård, på hospice och inom den palliativa hemsjukvården.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förväntas att ansvara vid en operation där patienten konstaterats hjärndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation när donatorn är hjärndöd. Studien har en kvalitativ ansats, där forskarna strävar efter en helhetsförståelse av det studerade intresseområdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation när donatorn var hjärndöd.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om anestesisjuksköterskans upplevelse i medverkandet av arbetet vid hjärtstoppslarm. Studien har en deskriptiv explorativ design med kvalitativ ansats. Intervjuerna blev nio varav tre informanter var män och sex kvinnor, yrkeserfarenheten var från nio månader till 20 år. Bearbetning av transkriberat material gjordes genom innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier och 24 underkategorier.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av att bedöma klienters körförmåga - ur arbetsterapeuters perspektiv. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens län. Resultatet har i förhållande till studiens syfte identifierat arbetsterapeuternas erfarenhet av att tillämpa instrument, informera samt delge resultat av körförmågebedömningar. Studien bidrar även med arbetsterapeuternas erfarenhet av ökat behov för vidareutveckling inom det aktuella ämnet. I diskussionen lyfts vikten av information fram och på vilket sätt den framhålls till klienterna.

Kommunikation är en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar attbristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterskaoch omvårdnadsteamet är riskområden för patientsäkerhet. Syftet med studien var attbeskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföringinom omvårdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom: tillämpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan använde olika strategier i kommunikationen med omvårdnadsteamet för att skapa goda relationer.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

D. C. Strubler och K. M. York (2007) har skapat en modell, Team Characteristics Model.

Inom intensivvård bedrivs omvårdnad i en högteknologisk miljö. Flera av patienterna är i behov av andningshjälp i form av ventilatorbehandling vilket medför att patienten är sederad och har en endotrachealtub i trachea. Patienten kan inte själv utföra sin munvård och blir därför beroende av intensivvårdsjuksköterskans hjälp. Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av munvård av intuberade intensivvårdspatienter. Studien utfördes med en fokusgruppsintervju och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Denna uppsats behandlar hur företag arbetar effektivt med första fasen i produktutvecklingsprocessen, det vill säga fuzzy front end. Vi har valt att studera detta utifrån ett ledningsperspektiv och undersökt fyra mejeriföretag eftersom det är en konkurrensutsatt bransch med snabb produktutveckling. Vi har gjort en fallstudie och intervjuat forskning och utvecklingscheferna på Milko, Skånemejerier, Arla Foods och Norrmejerier. I vår undersökning har vi kommit fram till att de teorier vi behandlat tillämpas i stor utsträckning i de företag vi undersökt. Företagen arbetar aktivt med att effektivisera fuzzy front end genom att skapa innovationskultur och motivera de anställda.

Befolkningen blir allt äldre och vårdtyngden i den kommunala äldreomsorgen ökar. Äldre som bor på särskilda boenden är en utsatt grupp för undernäring. Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan anser sig göra för att identifiera, bedöma samt åtgärda undernäring hos äldre som bor på särskilda boenden. Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats där sjuksköterskor som arbetar på särskilda boenden intervjuades. I resultatet framkom att sjuksköterskorna använde sig av observationer och mätinstrument för att identifiera och bedöma undernäring hos vårdtagarna.