Ett par Är in pÄ 2000-talet prÀglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus pÄ IT. Mycket pengar gÄr Ät till resor vÀrlden över nÀr man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. NÀr lÄgkonjunkturen kommer fÄr man tÀnka om, och man drar ner pÄ bÄde personal och resor. Hur fungerar det nÀr man mÄste fortsÀtta sitt arbete men inte fÄr resa som man gjort förut? GÄr det att fortsÀtta i vanlig ordning? Vad hÀnder nÀr man nu inte kan trÀffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstÄdda och att interagera med andra mÀnniskor.

Stora Enso Àr ett globalt skogsindustriföretag som har fyra enheter i GÀvle/Dala regionen. ReservdelshÄllningen styrs i dagslÀget till stor del pÄ respektive enhet utan nÄgon större samordning. Om synergieffekter av ett samarbete inom reservdelshÄllningen ska kunna uppnÄs Àr det viktigt att undersöka vilken reservdelsstrategi som enheterna bör anvÀnda i regionen. Inom ramen för strategierna ingÄr ocksÄ om det finns möjlighet till samarbete med andra storindustriföretag i regionen Syftet med detta arbete Àr tvÄdelat. Den första delen handlar om att utifrÄn teori utreda möjliga reservdelsstrategier gÀllande lagerhÄllning inom storindustri.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vad tvÄ specialpedagoger anser om sitt förhÄllningssÀtt rörande elever med diagnosen autism. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka hur specialpedagogerna beskriver sitt tillvÀgagÄngssÀtt, förhÄllningssÀtt samt vad de anser om att tillÀmpa det i en vanlig klass. Vi intervjuade Àven tvÄ lÀrarkolleger till specialpedagogerna samt en representant frÄn skolledningen för att undersöka vad de hade för kÀnnedom om samt vad de ansÄg om att tillÀmpa specialpedagogernas förhÄllningssÀtt i en vanlig klass. Sammanfattningsvis visar vÄrt arbete att specialpedagogerna anser att deras förhÄllningssÀtt handlar mycket om bemötande. Att ha en sund mÀnniskosyn som bygger pÄ en tro pÄ det goda hos de mÀnniskor vi möter Àr av största vikt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva vilka aspekter eleverna visar i handling samt tolka undervisningsmetodens för- och nackdelar utifrÄn ett elevperspektiv. Undersökningen skedde via observationer genom videoinspelningar frÄn utomhuslektioner i matematik samt med intervjuer frÄn samtliga elever som genomförde utomhusmatematiklektionen. Undersökningens resultat visar att de deltagande eleverna upplever utomhusmatematiken som lustfyllt och eleverna uppskattar miljöbytet frÄn klassrummet och ut pÄ skolgÄrden. Eleverna nÀmner Àven den fysiska aktiviteten samt ett fint vÀder som nÄgot positivt med utomhusmatematik. De nackdelar som eleverna upplever med arbetssÀttet Àr vÀdrets pÄverkan av koncentrationen samt en tÀvlingsinriktning som kan synas hos eleverna, vilket bidrar till ett sÀmre samarbete.

Detta examensarbete har syftat till att utveckla ett verktyg för att utvÀrdera en IT-avdelnings möjligheter till effektivisering genom att implementera Lean pÄ IT Service Management. Verktyget har utvecklats i samarbete med Tina Eriksson pÄ uppdrag av management och IT-management konsultbolaget Connecta AB. Connecta AB har som syfte att anvÀnda verktyget för framtida affÀrer. För att verktyget ska vara anvÀndbart och uppfylla Connectas krav sÄ har fyra mÄl satts upp. Verktyget ska vara trovÀrdigt, resurseffektivt, anvÀndarvÀnligt samt underlÀtta för fortsatt arbete och implementering av Lean pÄ IT Service Management.

33 referendum has taken place in european states regarding the European Union since the fall of the Berlin wall. This thesis aims to initialy identify potential patterns in this group of referenda to launch and test a theory/hypothesis anchored in this pattern.The european states are differing in nature and the standard of living is chosen as the factor that can potentially have affected the outcome of the referenda held. The carrying thought here being that the voters in states with considerably lower standard of living than the european average would have a more positive attitude towards a deepened cooperation among european states.To try this connection between standard of living and how european citizens have placed their votes a main and principal quantitative test is undertaken. It is followed by discussion and arguments about the result of the test.The argumentation goes from being hopefull of the strenght of the hypothesis, to a more ciritical view of its' strength. The thesis is wrapped up in some argumentation about how and why it fails to explain what it was initially intended to do.

This study deals with one particular instance of foreign policy change in Sweden; The political take-off for enhanced Nordic Defence and Security Cooperation in the beginning of the 21st century which led to an agreement on a Nordic declaration on slolidarity. The aim of this study is to explain why the political development has undergone a rapid upturn and when such a policy change occur. Its purpose is to explain what factors and conditions that influenced the policy change. It also explores the meaning of the Nordic Declaration of Solidarity. The theoretical point of departure is Foreign Policy Analysis combined with John Kingdons policy-window theory.

Övervikt och fetma Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem som medför risker för att utveckla sjukdomar som hjĂ€rtsjukdom, diabetes och ledbesvĂ€r. En ökning av övervikt och fetma ses Ă€ven hos barn och studier har visat att barn med fetma löper högre risk att drabbas av sjukdomar senare i livet. Vinster finns i att arbeta förebyggande mot övervikt, bĂ„de pĂ„ individ och pĂ„ samhĂ€llsnivĂ„. Skolsköterskan har en viktig roll i detta preventiva arbete. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn i lĂ„g- och mellanstadiet samt uppfattningar om och reflektioner kring detta arbete.

Detta examensarbete tar upp frÄgan om hur studie- och yrkesvÀgledare i grundskolans senare Ärskurser arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen enligt lÀroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 sÄ Àr det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers mÄluppfyllelse, men hur arbetar man dÄ med detta som studie- och yrkesvÀgledare? Intresset för forskningsomrÄdet fick vi som författare av debatten kring elevers mÄluppfyllelse dÀr det kom rapporter om att antalet elever som inte nÄdde mÄluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade. I denna studie sÄ undersöker vi hur man som studie- och yrkesvÀgledare arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte nÄr mÄlen i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökning för att fÄ en sÄ bred bild av studie- och yrkesvÀgledarnas arbete med vÄrt undersökningsomrÄde genomförde vi sex intervjuer pÄ skolor dÀr informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med mÄluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvÄrdshÀlsoteamet och har ett aktivt samarbete med lÀrare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi anvÀnt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov pÄverkar mÄluppfyllelsen för eleverna dÀr studie- och yrkesvÀgledarens arbetsmetoder och samarbetsformer Àr en part i detta arbete. Analysen av resultatet i vÄr undersökning visar att det för studie- och yrkesvÀgledarna Àr ett tidskrÀvande arbete som krÀver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nÄ varje enskild individ men att för mÄlgruppen kan en bra studie- och yrkesvÀgledning vara avgörande i relation till elevernas mÄluppfyllelse..

Syftet med vÄr studie Àr att utröna marknadsförings- och industridesigndisciplinens roller igÄr och idag. Arbetet strÀvar likaledes efter att förutspÄ marknadsförarens framtid i förhÄllande till designdisciplinen samt vilka skillnader och förhÄllanden som finns mellan de bÄda. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har gjorts med studenter frÄn Konstfack och en fokusgrupp har genomförts med studenter frÄn Marknadsakademien. SekundÀrdata har anvÀnts i form av en enkÀtundersökning frÄn TED-projektet som gjorts med studenter frÄn tidigare Är. Vi har Àven tagit del av dokument som datakÀlla i form av hemtentamen frÄn marknadsföringsstudenter i kursen ?Design as a competative tool? dÀr upplevelsen TED-projektet bearbetats.

Detta examensarbete Àr en studie och en jÀmförelse av tre EU-finansierade arbetsmarknadsprojekt inom VÀxtkraft MÄl 3; MABI Utveckling, DreamTeam och Förnuft & KÀnsla. MÄlgruppen för samtliga projekt har varit lÄngtidsarbetslösa med försörjningsstöd. Vi har gjort en kvalitativ intervjuundersökning av de tre projekten, dÀr projektledaren, en anstÀlld och en deltagare har intervjuats. MÄlet med jÀmförelsen har varit att kunna se likheter och olikheter inom projektens verksamhet, arbetsmetoder samt personalens kompetens och samarbete. Europeiska social fonden (ESF) finns till för att stÀrka Lissabonstrategin och fungerar som ett komplement till den nationella arbetsmarknadspolitiken.

Charles de Gaulle, en fransk general, var president i Frankrike frĂ„n 1958 till 1970. Redan innan sitt makttilltrĂ€de ?58 hade han verkat för att Frankrike skulle skaffa sig ett sjĂ€lvstĂ€ndigt kĂ€rnvapenförsvar och göra sig mer sjĂ€lvstĂ€ndigt och suverĂ€nt, frĂ€mst gentemot NATO och USA. Detta arbete tog rejĂ€l fart efter hans makttilltrĂ€de och det franska sjĂ€lvstĂ€ndiga kĂ€rnvapenförsvaret förverkligades 1967. Året innan, tog han Frankrike ur NATO:s militĂ€ra samarbete.

Erna Terzic och Anna VÀisÀnen (2013). FörÀldrars upplevelser av förÀldrasamarbetet i förskolan. ParentsŽ perceptions of the collaboration whit preschool. Malmö: LÀrande och samhÀlle. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förÀldrar upplever samarbetet med förskolan. Arbetet utgÄr frÄn följande frÄgor: Vilka erfarenheter har förÀldrarna av samarbetet med förskolan? Vad uttrycks som viktigt/centralt för ett fungerade samarbete? Hur ser förÀldrarna pÄ möjligheten till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort kvalitativa intervjuer med elva smÄbarnsförÀldrar frÄn Malmö. Ett gott samarbete Àr en förutsÀttning för att barnen ska trivas och utvecklas i förskolan. För att inte förskolan och hemmet ska bli tvÄ Ätskilda vÀrdar för barnet mÄste familjen och förskolan informera varandra om barnets situation.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att problematisera vÀrdet av en diagnos betrÀffande autismspektrumsyndrom utifrÄn lÀrares uppfattningar och erfarenheter. Vidare riktar sig uppsatsen till att studera hur lÀrare ser pÄ diagnosen autism och hur lÀrare och förÀldrar till elever med autism samarbetar utifrÄn lÀrares perspektiv. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju stycken yrkesverksamma lÀrare i sÀrskolan. Intervjuerna belyser tre stycken avdelningar: LÀrarnas kompetens, Diagnosen autism i skolan och LÀrarnas samarbete med förÀldrar.Resultat visar att majoriteten av deltagarna i studien inte ser diagnosen autismspektrumsyndrom som avgörande i deras pedagogiska arbete. Detta resultat ligger i linje med den forskning som finns kring diagnosen autism.

Co-terapi, vilket skulle kunna definieras som en sÀrskild arbetsform dÀr tvÄ terapeuter samarbetar i terapirummet, Àr ett förvÄnansvÀrt outforskat koncept, sÀrskilt med tanke pÄ hur ofta co-terapi anvÀnds i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka Äsikter och upplevelser legitimerade psykoterapeuter och familjer har kring co-terapi. Tonvikten har legat vid co-terapiteamets samverkan och samspel i och utanför terapirummet. HuvudfrÄgestÀllningarna har bl.a. varit vilken instÀllning terapeuter och familjer har till co-terapi, vad som kÀnnetecknar ett vÀlfungerande samarbete mellan tvÄ terapeuter och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr en terapeut skall vÀlja ut en kollega att samarbeta med.