Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar elevernas motivation i Àmnet matematik ur ett elevperspektiv. I undersökningen deltog 16 elever i skolÄr 5 och det genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer. UtifrÄn intervjuernas resultat presenteras elevernas syn pÄ vilka faktorer som pÄverkar deras motivation i Àmnet matematik. Undersökningen lyfter fram en rad olika aspekter som kan pÄverkas elevernas motivation och nÄgra av faktorerna som presenteras Àr lÀromedel, kommunikation, delaktighet och pÄverkan. I uppsatsen redogörs resultaten av intervjuerna i förhÄllande till aktuell forskning och teoretisk bakgrund med avseende pÄ motiverande faktorer.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om och i sÄ fall hur grundskolor, arbetar med specialpedagogiska skolutvecklingsfrÄgor samt vilken roll skolledare respektive specialpedagoger har i denna process. Syftet har utmynnat i följande forskningsfrÄgor: Finns det nÄgon specialpedagogisk skolutveckling pÄ de undersökta skolorna och om, hur beskrivs den av rektorer och specialpedagoger i sÄ fall? Hur ser specialpedagogens roll ut i den eventuella skolutvecklingen? Hur ser rektorns roll ut i skolutvecklingen? Finns det nÄgot samarbete mellan specialpedagog och rektor i skolutvecklingsprocesser och hur ser det ut i sÄ fall? Teori: Uppsatsen tar utgÄng i rationalistisk organisationsteori som till skillnad frÄn naturvetenskapliga teorier inte söker sig efter absoluta sanningar utan talar snarare om sannolikheter och regelbundenhet (Jacobsen & Thorsvik). För att bÀttre förstÄ skolutveckling samt specialpedagogisk skolutveckling anvÀndes Bergs (2003) frirumsmodell samt Scherps och Blossnings teori om skolutveckling för analys av resultat, dvs. beskrivning av specialpedagogisk skolutveckling, roller och samarbete.

Denna uppsats handlar om hur fritidspedagoger och lÀrare upplever hur samverkan fungerar i det dagliga arbetet pÄ skola och fritidshem. Vi har intervjuat fyra lÀrare och fyra fritidspedagoger pÄ en 0-6 skola i Boden. Den kvalitativa intervjun har vi anvÀnt oss av som metod för att fÄ kunskap om den intervjuades situation. Eftersom samverkan mellan vÄra blivande yrkesroller som fritidspedagog respektive lÀrare i de tidigare Ären, kommer att fylla en stor funktion i vÄr vardag, sÄ vill vi fÄ en insikt i hur detta kan utföras i praktiken och fÄ mer kunskap i omrÄdet. Fungerar detta samarbete eller finns det brister? Detta skulle leda till en mer positiv bild och upplevelse av skolan och fritidshemmet.

INTRODUKTION: Kommunikation har en viktig roll inom hÀlso- och sjukvÄrden, inte minst i multiprofessionella team dÀr flera yrkesgrupper bedriver ett nÀra samarbete. I högriskmiljöer som hybrid- och operationssalar Àr det extra viktigt med en vÀl fungerande kommunikation och ett gott samarbete för att nÄ patientsÀkra resultat. Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka kommunikation till sÄvÀl det bÀttre som det sÀmre.SYFTE: Att beskriva hur sÀker kommunikation utformas i operationsteam.METOD: En litteraturöversikt har valts för att besvara syftet. Litteraturöversikten bestÄr av tio vetenskapliga artiklar.RESULTAT: I granskningen av artiklarnas framkom tre huvudteman; kommunikation, patientsÀkerhet och team. Under dessa tre huvudteman ryms sedan tio underteman; utbytet, utbildning, teamkommunikation, personal, arbetsmiljö, checklistor, samarbetet, teamegenskaper, teamfördelning och brister..

FramstĂ€llning av biogas Ă€r en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. År 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanlĂ€ggningar som i huvudsak rötar stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av bĂ„de gĂ„rdsbiogasanlĂ€ggningar och större gemensamt Ă€gda samrötningsanlĂ€ggningar. En satsning pĂ„ biogas inom lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, dĂ„ gödselhanteringens klimatpĂ„verkan reduceras samtidigt som biogasen kan ersĂ€tta anvĂ€ndningen av fossila brĂ€nslen. Trots investeringsstöd Ă€r det fĂ„ biogasanlĂ€ggningar som uppnĂ„tt lönsamhet i sin biogasproduktion. FrĂ„n flera hĂ„ll efterfrĂ„gas ökad andel samarbeten för att kunna nĂ„ potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket. I studien undersöks de samarbetsformer som uppstĂ„tt inom gödselbaserad biogasproduktion dĂ€r lantbrukare Ă€r nyckelaktörer.

Det blir alltmer viktigt för företag att arbeta tillsammans. Genom att samarbeta blir verksamheterna mer flexibla.  Verksamheter behöver utnyttja sina resurser mer effektivt för att kunna generera vÀrde för de företag som samarbetar. Mer innovativa idéer behövs i dagens recession. I MÄlerÄs Glasbruk och Pukeberg fastigheters har nya kreativa strategier skapats. Det de infört Àr olika typer av samarbeten nÀr de involverade aktörerna Àr pÄ en och samma plats. Problemet ligger i att det inte Àr helt klart vilka intÀkter, kostnader och vÀrden det Àr som uppkommer i samarbete.

Det hĂ€r examensarbetet behandlar viktsoptimering och omkonstruktion av en lastcontainer genom att anvĂ€nda höghĂ„llfast stĂ„l. Arbetet har utförts i LuleĂ„ Ă„t LuCoil Steel AB i samarbete med Vikströms Åkeri AB. Vikströms Åkeri AB Ă€r ett rikstĂ€ckande företag med huvudkontor pĂ„ Storheden utanför LuleĂ„ dĂ€r det Ă€ven finns en tillverkningsverkstad för lastbilscontainrar. Man har under de senaste Ă„ren i samarbete med LuCoil Steel AB börjat tillverka containrar i höghĂ„llfast stĂ„l för att kunna anvĂ€nda sig av tunnare material och göra dessa containrar lĂ€ttare Ă€n tidigare. Vikten pĂ„ containrar har stor betydelse inom transortnĂ€ringen.

För att upprÀtthÄlla vÄrd och omsorgens krav pÄ sÀkra och högkvalitativa verksamheter Àr samarbete mellan professioner en förutsÀttning. Interprofessionell samverkan ses som ett arbetssÀtt för bÄde organisationens och brukarens bÀsta. Tidigare studier har dock visat att detta Àr lÄngt ifrÄn oproblematiskt. Syftet med föreliggande studie var att belysa professionellas upplevelser av interprofessionell samverkan inom funktionshinderomrÄdet. Vidare behandlar studien samverkan utifrÄn professionsgrÀnser och informella hierarkier.

Den hÀr artikeln undersöker hur individer inom den svenska funktionshinderrörelsen resonerar kring de inom cripteori viktiga teman normalitet, identitet och motstÄndsstrategier. Aktiva inom funktionshinderförbunden Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Unga Rörelsehindrade samt aktivister utanför förbunden intervjuas. Resultaten pÄvisar en brist pÄ normkritik inom DHR och Unga Rörelsehindrade. Det framkommer ocksÄ att cripteorins begrepp ?att komma ut? skulle kunna vara anvÀndbar för denna grupps frigörelse.

The study is based on a human science perspective in which we are interested in the school as a workplace for adults and work with personnel issues. The aim is to contribute with new knowledge about what conditions an employee considers important to carry out their work, and employees' experiences of working in large personnel groups.We have made a case study in a Swedish local primary school for students in lower ages, with between 60-70 employees. We conducted nine semi- structured interviews with a hand-picked selection of employees from different occupational groups in the school. The study is empirical data -driven qualitative with abductive approach. To analyze the collected datamaterial, we have used the empirical data -driven thematic analysis.From the results of the study some aspects appear clearly; employees need to be seen by his/her boss, importance of employee autonomy and employee experience of stress.

Studien har som grund det sociokulturella perspektivet. Individer inom autismspekt-rumet finns i samhÀllet och sÄledes Àven i skolan. Vi har trÀffat pÄ dessa elever bÄde i den vanliga grundskolan och i sÀrskolan. Syftet med studien Àr att beskriva tvÄ olika nÀtverk kring sÄdana elever, en i grundskolan och en i sÀrskolan och det samarbete som sker mellan de berörda parterna och skolans roll i detta. HuvudfrÄgor och problem-formulering Àr: Vilka Àr de olika delarna som ingÄr i ett nÀtverk för en elev inom autismspektrumet? Vilka Àr de viktigaste insatserna för eleven? Studien Àr en kvalitativ undersökning som baseras pÄ metoderna intervju och observation.

Uppsatsen handlar om turismutvecklingen i grÀnsregionen vid den polsk-slovakiska grÀnsen, dÀr Pieniny nationalparker som finns pÄ var sin sida av den nationella grÀnsen uppmÀrksammas. I studien stÀlls frÄgor om möjligheter att utveckla turismen i en region mellan tvÄ lÀnder, vilka restriktioner begrÀnsar denna verksamhet och i vilken utstrÀckning har utvecklats samarbete som gÀller turismfrÄgor mellan Polen och Slovakien.I uppsatsen anvÀnds ett relevant teoretiskt material om regioner, statliga grÀnser, grÀnsöverskridande samarbete, förbindelserna mellan nationalparker och turismen samt turismplaneringen i skyddade omrÄden. Det empiriska materialet om Àmnet samlas in genom observation pÄ fÀltet och intervjuer pÄ bÄda Pieniny nationalparkerna i grÀnsregionen mellan Polen och Slovakien samt pÄ Ekonomidepartementet i Slovakiens huvudstad Bratislava.Efter en utfört analys kommer författaren till följande slutsatser:turismutvecklingens möjligheter i grÀnsregionen finns pÄ grund av tvÄ Pieniny nationalparker som finns pÄ bÄda sidorna av grÀnsen och utgör ett odelbart ekologiskt system; tillhörande EU och Schengen frigör rörligheten av mÀnniskor i grÀnsomrÄdet; transporter och kommunikationer har möjligheten att utvecklas i samband med turismutvecklingen vid grÀnsen,turismutvecklingens restriktioner i grÀnsregionen innebÀr den utspridda organiseringen av turismplaneringen; den kÀnsliga naturen i nationalparkerna krÀver en sÀrskild hÀnsyn inom turismutvecklingens process; en stor andel av privatÀgdmark i nationalparkerna försvÄrar planeringen; brist pÄ tillgÀnglighet bromsar turismens utveckling; olika lagar i Polen och Slovakien komplicerar en enhetlig turismutveckling i grÀnsregionen; olika valutor i Polen och Slovakien besvÀrar turister som kommer pÄ besök,samarbete inom turismplaneringen i den polsk-slovakiska grÀnsregionen har pÄbörjats, men fortfarande befinner sig i en utvecklingsfas.

BistÄndsorganisationer brottas alltid med problem kring hur relationer ska etableras mellan dem sjÀlva och mottagarlÀnderna. Samtidigt som relationen ska vara jÀmlik brottas bistÄndsorganisationerna Àven med problemen kring hur fördelningen av bistÄndsresurser ska bli sÄ rÀttvis som möjligt.Denna studie Àr en kritisk diskursanalys av sju Ärsredovisningar utgivna av den statliga svenska bistÄndsorganisationen SIDA/Sida Ären 1976/77 till 2005. I dessa Ärsredovisningar har jag letat efter olika beskrivningar av bistÄnd och bistÄndspolitik.I analysen av det empiriska materialet har framkommit att SIDA/Sida beskriver bistÄnd i fyra olika diskurser. Dessa Àr BistÄnd som samarbete, BistÄnd pÄ grund av fattigdom, BistÄnd som uppgift och BistÄnd och rÀttvis fördelning.De beskrivningar SIDA/Sida gör bidrar till upprÀtthÄllandet av en postkolonial bistÄndsdiskurs dÀr stereotyper kring bistÄndsgivare och ?tagare Àr mycket tydligt.

I min studie granskar jag Sjukhusskolans verksamhet, i Malmö. Syftet Àr att undersöka vilka skillnader och likheter det finns vad gÀller att arbeta och verka som pedagog i Sjukhusskolan respektive den "vanliga" skolan, hur Äterkoppling och samarbete mellan de bÄda verksamheterna fungerar samt hur sjukhuspedagogerna ser pÄ sitt pedagogiska uppdrag, vilket i första hand avser Lpo 94 och kursplanerna. Jag har valt att anvÀnda mig av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, dÀr jag har intervjuat tre sjukhuslÀrare ifrÄn tre olika Sjukhusskolor i Malmö. Jag har Àven intervjuat tvÄ "vanliga" pedagoger som arbetar inom den kommunala grundskoleverksamheten i Malmö samt en förÀlder. Samtliga av dessa informanter har erfarenhet av att ha elever eller ett barn inskrivna i Sjukhusskolans regi. Min undersökning visar att skillnaderna mellan att arbeta och verka som sjukhuspedagog respektive "vanlig" pedagog Àr förhÄllandevis stora. I min studie framkommer det att Äterkoppling och samarbete överlag fungerar vÀl.

I dagens samhÀlle fortsÀtter inflyttningen till stÀder att vÀxa och Stockholmsregionen fortsÀtter att förtÀtas. Detta medför att nya stadsdelar mÄste inkorporeras i redan befintliga. Arenastaden Àr en ny stadsdel som utvecklas i Solna som Àr en tÀtort i NordvÀstra Stockholm.Att skapa nya stadsdelar för mÀnniskan Àr viktigt för att uppnÄ en social hÄllbarhet. Det Àr Àven viktigt att ta hÀnsyn till omgivningens Äsikter nÀr nya stadsdelar inkorporeras i redan befintliga. För att uppnÄ en god stadsutveckling Àr en viktig faktor att det finns ett fungerade samarbete mellan de inblandade aktörerna.För att undersöka Arenastadens utveckling ur ett stadsplanerings- och samarbetes perspektiv har följande utförts.