Sök:

Sökresultat:

21470 Uppsatser om Tvärprofessionellt arbete, - Sida 37 av 1432

Hur unga kvinnor med psykisk ohÀlsa uppfattar sina möjligheter till fast arbete eller studier : En kvalitativ intervjustudie

Att beskriva hur unga kvinnor med psykisk ohÀlsa som deltar i en kognitivt inriktad sjÀlvstÀrkande intervention, resonerar avseende sina resurser och möjligheter för att skapa förutsÀttningar till att skaffa ett arbete/studera och komma in i en social gemenskap. Vidare Àr syftet att kartlÀgga vilka motiv och förvÀntningar informanterna hade för att gÄ utbildningen..

En studie om hur invandrarkvinnor upplever integrationsprocessen i Sverige

Syftet med denna undersökning Àr att fördjupa förstÄelse för invandrarkvinnors upplevelser av integrationen i Sverige. Undersökningen syftar pÄ enbart invandrarkvinnor som kommer till Sverige genom Àktenskapsmigration. Detta Àr en kvalitativ undersökning som har genomförts med hjÀlp av nio intervjuer med invandrarkvinnor som har gift sig med svenskfödda mÀn och flyttat till Sverige. Vi har valt att anvÀnda Grundad teori och har kommit fram till olika faser som innefattar faktorer som kvinnorna upplever vara viktiga för integrationen. Genom att analysera de olika faserna kom vi fram till vÄr kÀrnkategori som Àr arbete.

Ingen hyllvÀrmare : Vikten av att levandegöra den individuella utvecklingsplanen

De lÀrare som Àr sjÀlvkritiska och kontinuerligt ifrÄgasÀtter sitt arbete samt Àr öppna för förÀndringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken Àr att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lÀra mÄste de uppleva att de har kontroll över sin situation. NÀr elevens mÄl Àr realistiska och tydliga, vet de vart de Àr pÄ vÀg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lÀra. Syftet med vÄrt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna nÀr de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen.

Undervisning i och om hembygden

Mitt arbete har kretsat kring begreppet hembygd. Jag har bland annat tittat nÀrmre pÄ hur Àmnet hembygdskunskap sÄg ut dÄ det mellan 1919 och 1955 fanns som fristÄende skolÀmne samt vilken relevans Àmnet har för dagens skola. Genom en enkÀtundersökning och litteraturstudier har jag undersökt pÄ vilket sÀtt dagens styrdokument betonar studier av och i nÀrmiljön samt pÄ vilket sÀtt pedagoger i KÀvlinge arbetar med detta. Fokus har legat pÄ metod och material. Trots styrdokumentens tydliga krav pÄ verklighetsnÀra undervisning visar min undersökning att undervisning i och om nÀrmiljön Àr tydligt eftersatt i KÀvlinges lÄg- och mellanstadieskolor. Enligt pedagogerna Àr detta bland annat ett resultat av penga-, material-, idé- och tidsbrist.

Arbetslöshet - dina vÀnners fel? : En analys av vÄra personliga nÀtverks betydelse för anstÀllning

Finns det ett samband mellan sannolikheten för att ha ett arbete och hur ditt nÀtverk ser ut? I sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Denna studie undersöker om antalet nÀra vÀnner har betydelse för om du har arbete eller inte. Studien syftar Àven till att ta reda pÄ vilka egenskaper hos nÀra vÀnner som kan gynna eller missgynna individen i arbetssökandet. NÀra vÀnner med eller utan arbete, födda i Sverige eller utlandet; vilka Àr till gagn pÄ arbetsmarknaden och vilka har mindre att tillföra? Denna kvantitativa studie Àr grundad i ett nationellt representativt datamaterial och undersöker sambanden mellan att vara anstÀlld eller arbetslös och innehÄllet i ens personliga nÀtverk ? dem man kallar sina nÀra vÀnner.Studiens hypoteser bygger pÄ nÀtverksteori och teori om socialt kapital, samt forskning som tidigare gjorts pÄ omrÄdet.

Strategisk jÀmstÀlldhet i förskolans miljö

Syftet med detta arbete Àr att genom intervjuer se hur förskollÀrare anvÀnder sin miljö i sitt jÀmstÀlldhetsarbete, samt fÄ uppfattning om vilken instÀllning de har till begreppet jÀmstÀlldhet. Det framkommer i studien att mÄnga av förskolorna Àr i en utvecklingsfas i sitt jÀmstÀlldhetsarbete, medan nÄgra andra medvetet inte lÀgger nÄgot intresse och vikt i att utveckla jÀmstÀlldhetsarbetet pÄ förskolan. Respondenterna menar att det automatiskt faller sig naturligt i deras dagliga arbete. Det gjordes totalt sju intervjuer med pedagoger pÄ förskolor under hösten 2013..

Specialpedagoger i förskolan, vad Àr nyttan med det?

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskoleklass och skolledning upplever betydelsen av specialpedagogens arbete i förskolan för barns fortsatta skolgÄng. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ intervju och för studien Àr tvÄ rektorsomrÄden utvalda och representeras av tvÄ rektorer och tre pedagoger i förskoleklass. Resultatet visar att det finns mÄnga fördelar med specialpedagogens arbete i förskolan. Att tidigt upptÀcka barn i behov av sÀrskilt stöd och stöd Ät personalen i förskolan i sitt arbete med dessa, Àr den frÀmsta anledningen till att rektorerna valt att satsa pÄ specialpedagoger i förskolan. Vem som frÀmst gynnas framkommer inte utan barn, förÀldrar, pedagoger i förskola/skolan och rektorer nÀmns alla som de som har stor nytta av arbetet.

I huvudet pÄ en friskolelÀrare

Syftet med vÄrt arbete Àr att skapa en djupare förstÄelse för friskolelÀrarnas eget perspektiv pÄ sin arbetssituation genom att undersöka vilka faktorer som gör att man trivs pÄ sin arbetsplats. VÄra huvudsakliga frÄgestÀllningar har varit: Hur ser friskolelÀrarna pÄ sin kompetens och möjlighet att vara delaktig i verksamheten? Vilken uppfattning har friskolelÀrarna pÄ sin arbetssituation? Hur definierar friskolelÀrarna sin lÀraridentitet? Genom djupintervjuer visar resultatet av vÄrt arbete att de lÀrare vi intervjuade Àr glada, har en hög uppfattning om sin Àmneskompetens och trivs pÄ sina arbetsplatser..

En kvalitativ intervjustudie som beskriver hur sjuksköterskan arbetar hÀlsofrÀmjande och förebyggande inom företagshÀlsovÄrden

Ett hÀlsofrÀmjande arbete Àr den process som ger mÀnniskor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hÀlsa. Förebyggande ÄtgÀrder innebÀr insatser som görs för att undvika att sjukdom uppstÄr inom en snar framtid. Inom företagshÀlsovÄrden arbetar sjuksköterskorna bÄde hÀlsofrÀmjande och förebyggande, bland annat genom att göra regelbundna hÀlsokontroller och genom att genomföra livsstilssamtal med personer kring deras levnadsvanor och hur de kan pÄverka sin hÀlsa. Genom att arbeta hÀlsofrÀmjande med sunda levnadsvanor kan upp till 80 procent av all hjÀrt-kÀrlsjukdom och 30 procent av all cancer samt utvecklingen av diabetes typ 2 fördröjas.Syftet med arbetet Àr att beskriva hur sjuksköterskan arbetar hÀlsofrÀmjande och förebyggande inom företagshÀlsovÄrden. Resultatet bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie dÀr sju sjuksköterskor som arbetar inom företagshÀlsovÄrden har intervjuats pÄ sin arbetsplats.

Har du nÄgonsin Àtit en död fisk? : En intervjustudie om hur fyra So-lÀrare ser pÄ sitt arbete med att fÄ elever med svenska som andrasprÄk att nÄ mÄlen i So

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra So-lÀrare ser pÄ sitt arbete för att elever med svenska som andrasprÄk ska nÄ mÄlen i So och hur de ser pÄ de resurser de har. Fyra lÀrare som arbetar i fyra olika kommuner har intervjuats om sin syn pÄ sitt arbete och resurser. LÀrarna arbetar i Ärskurs 4-6 med So och har elever med svenska som andrasprÄk i klassen. För att syftet med studien skulle uppnÄs formulerades en frÄgestÀllning:Hur beskriver lÀraren sitt arbete med att fÄ elever med svenska som andrasprÄk att nÄ mÄlen i So-undervisningen?Hur ser lÀraren pÄ sitt samarbete med SVA-lÀrare, hemsprÄkslÀrare och förÀldrar?En kvalitativ metod i form av en intervjustudie har anvÀnds och resultatet av lÀrarnas egen syn pÄ sitt arbete har sammanstÀllts.

Kunskap ? en viktig del i ett sammanhang

Falkenbergs kommun har en lÄg utbildningsnivÄ bland invÄnarna vilket har lett till att kommunpolitikerna beslutat för att ta hjÀlp av Högskolan i Halmstad för att hitta strategier i syfte att höja utbildningsnivÄn bland invÄnarna. UtbildningsnivÄn bland invÄnarna i Falkenberg Àr tio procentenheter lÀgre Àn i riket i övrigt och nÀr samhÀllet möts av lÄgkonjunktur kan detta leda till att kommunens attraktionskraft och utvecklingspotential minskar. Studiens syfte Àr att ta del av vad sex unga vuxna som förvÀrvsarbetar har för tankar om högre utbildning och arbete samt hur de bedömer vÀrdet av eftergymnasiala utbildningar. Vilka faktorer pÄverkar de unga vuxnas val av att vidareutbilda sig eller stanna kvar i arbete? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och resultatet har analyserats ur Phil Hodkinson och Andrew C.

Daglig fysisk aktivitet - blir eleverna erbjudna det?

VÄrt syfte med detta arbete Àr att utifrÄn observationer, intervjuer och enkÀtundersökningar ta reda pÄ hur tvÄ olika skolor arbetar för att uppfylla det strÀvansmÄl om daglig fysisk aktivitet som finns i Lpo94. Detta Àr nÄgot som ligger oss bÄda varmt om hjÀrtat och nÀr vi Àr nyutexaminerade lÀrare vill vi kunna vara med och bÄde pÄverka skolans arbete med daglig fysisk aktivitet, och fÄ andra lÀrare pÄ skolan att förstÄ hur mycket man vinner nÀr eleverna fÄr röra pÄ sig..

Förslag pÄ litteratur till gymnasieskolans byggprogram : Suggested literature to secondary school of the Construction Programme

Orsaken till mitt Àmnesval för detta examensarbete uppkom pÄ grund av att den teoretiska delen i byggutbildningen pÄ den skola dÀr jag arbetar ofta uppfattas som trÄkig och meningslös. Detta arbete Àr ett försök att skapa ett nytt teorimaterial för byggprogrammet som eleverna skall kunna anvÀnda för att ta till sig den teoretiska kunskapen pÄ ett effektivt och pedagogiskt sÀtt. I denna kurs sÄ ingÄr det att eleverna skall kunna utföra enklare praktiska byggövningar, fÄ kÀnnedom om lite olika byggmaterial, olika byggtekniker samt ekologiskt byggande. Detta arbete tar ocksÄ upp vad man skall tÀnka pÄ nÀr en pedagogisk facktext skall skrivas. Teorimaterialet i detta arbete Àr en handledning i hur man kan bygga en lekstuga.

En kÀnsla av sammanhang : En kvalitativ studie om hur personer i daglig verksamhet upplever gemenskap och arbetsledarskap pÄ arbetsplatsen.

Omfattande studier pekar pÄ att arbete Àr bra för den psykiska hÀlsan. Detta genom att det ger tillgÄng till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet Àr pÄ arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder pÄ att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgÄng till arbete och arbetskamrater Àr dÀrför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvÀrvsarbete kan via lagar ha rÀtt till insatsen daglig verksamhet.

Handlingsstyrd via Reko: En kvalitativ studie om hur redovisningskonsulternas arbete pÄverkas av Reko

I Sverige har det lÀnge saknats en standard för hur god sed ska uppnÄs vid utförande av redovisningstjÀnster. DÀrför skapades Reko som Àr ett standardiserat ramverk som bestÄr av bÄde regler och principer som ska tillÀmpas vid utförande av redovisningstjÀnster. Samtliga auktoriserade redovisningskonsulter mÄste arbeta enligt Reko ramverket, Reko Àr tÀnkt att symbolisera en kvalitetsstandard för bÄde branschen och nÀringslivet. Genom Reko blir redovisningskonsultens arbete handlingsstyrt vilket ska resultera i att deras arbete blir effektivare och att arbetet hÄller hög kvalité. Eftersom Reko Àr ett relativt nytt ramverk och det inte finns nÄgon forskning om hur Reko pÄverkar redovisningskonsulters arbete kan denna studie hjÀlpa till med att bidra med dessa förklaringar och beskrivningar.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->