Sök:

Sökresultat:

21470 Uppsatser om Tvärprofessionellt arbete, - Sida 36 av 1432

Praktik i praktiken Om svenskstudier och praktik ? en kvalitativ studie med fokus pÄ den invandrades upplevelser i samband med praktik som ÄtgÀrd inom sfi, SAS och Sv2A-studier

Denna studies syfte Àr att undersöka invandrares syn pÄ och upplevelser av praktik i samband med svenskstudier. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med fyra kvinnor som alla har erfarenheter av praktik i samband med sfi och studier i svenska pÄ högre nivÄer.Deras upplevelser har sammanstÀllts under fyra olika teman; sprÄkutveckling, handledarens roll, möjligheter till arbete, samt integration. Dessa olika teman jÀmförs Àven med en rad statliga utredningar och andra rapporter som tar upp praktik och kopplingen till de olika temana.Studiens teoretiska referensram visar pÄ högt stÀllda politiska intentioner nÀr det gÀller praktik som ÄtgÀrd för en etablering i samhÀllet. Praktiken ska bl.a. gynna intrÀdet pÄ arbetsmarknaden och vara sprÄkutvecklande.

Sjukhuskuratorns profession och kurativt arbete inom geriatrisk vÄrd

Syftet med studien Àr öka kunskapen om sjukhuskuratorns profession och kurativt arbete inom geriatrisk vÄrd. För att uppfylla syftet har jag utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad kÀnnetecknar kuratorns arbete inom geriatrisk vÄrd, vilken kompetens behövs för kurativt arbete inom geriatrisk vÄrd, hur upplever sjukhuskuratorn sin yrkesroll i teamwork, och vilka faktorer gynnar kÀnslomÀssiga svÄra situationer. Studien bygger pÄ kvalitativ metod med fem individuella intervjuer med sjukhuskuratorer verksamma inom geriatrisk vÄrd. Intervjuerna gjordes utifrÄn en semistrukturerad frÄgeguide som utgick frÄn teman. Resultatet visar att vara kurator inom geriatrisk vÄrd innebÀr egentligen att arbeta med hela samhÀllet.

Ungdomsbrottslighetens individer och strukturer : En diskursanalys av insatser utformade för att förebygga ungdomsbrottslighet.

Syftet med studien Àr att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska övervÀganden. UtgÄngspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats Àr att det bÄde finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnÀmnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder pÄ att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser sÄ som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket fÄr som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus pÄ att förÀndra individers beteende och att fokus pÄ strukturella faktorer negligeras.

GROWTH: En studie om hur man kan skapa liv i en post-apokalyptisk spelvÀrld

Detta arbete undersöker frÄgan om hur man kan gÄ tillvÀga för att skapa en kÀnsla av liv i en postapokalyptisk spelvÀrld med hjÀlp av fÀrger, former och animationer i en egen spelproduktion. Arbetet tar upp flera teorier kring spelutveckling, post-apokalyptisk fiktion och fÀrglÀra. Arbetet tar ocksÄ upp verktyg som anvÀndes i produktionen av det spel som skapades och hur arbetet fortskred. Diskussionen som följer tar upp hur metoderna som anvÀndes pÄverkade resultatet och vad resultatet blev, samt hur man gick tillvÀga för att tolka det. Slutsatsen som dras i diskussionen visar att det Àr möjligt att skapa en kÀnsla av liv i en postapokalyptisk spelvÀrld i en egen produktion och hur man kan förbÀttra de metoder som anvÀnts i en eventuell uppföljning av detta arbete.

Vad innebÀr CSR? - En studie av hur företag relaterar till begreppet Corporate Social Responsibility

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera pÄ vilket sÀtt modeföretag genom sitt CSR-arbete kan stÀrka sitt konsumentbaserade varumÀrkeskapital. Metod: Vi har utgÄtt frÄn en deduktiv ansats och genomfört en kvantitativ enkÀtundersökning i syfte att ta reda pÄ konsumenternas Äsikter om modeföretagens CSR-arbete. Vi har Àven genomfört semi-strukturerade intervjuer för att fÄ förstÄelse för Weekdays CSR-arbete. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska referensram behandlar huvudsakligen konsumentbaserat varumÀrkeskapital och teorier kring CSR. Empiri: Undersökningen Àr riktad mot modebranschen med Weekday som fallföretag.

Matematikundervisning pÄ modersmÄlet ur LÀraren och elevens syn

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

LÀrares upplevelser av socialt arbete i skolan - med fokus pÄ barn i utsatta livssituationer

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera lÀrares upplevelser av socialt arbete med fokus pÄ barn i utsatta livssituationer. Följande frÄgestÀllningar har formulerats; Hur ser lÀrare pÄ sin roll i arbetet med elever i utsatta livssituationer eller livsmiljöer? Vilket utrymme upplever lÀrare att dessa frÄgor fÄr och har i skolan? Vilka framgÄngsfaktorer och hinder upplever lÀrare i sitt arbete med elever i utsatta lÀgen? Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Elva lÀrare har intervjuats om sina upplevelser av sitt arbete. LÀrarnas berÀttelser om deras upplevelser av arbetet handlar om komplexitet i arbetet med förvÀntningar frÄn olika hÄll, relationsskapande, stöd av kollegor och medarbetare, tidsbrist, otillrÀckliga resurser, krav pÄ att eleverna ska ha full mÄluppfyllelse, krÀvande eller oengagerade vÄrdnadshavare, skillnader mellan skolor och stadsdelar, grÀnssÀttning, prioriteringar och ett tidskrÀvande dokumentationsarbete.

Den nya generationens mobbning ? En kvalitativ studie om förekomsten av organisatoriskt lÀrande i fyra grundskolors arbete mot cybermobbning.

Titel: Den nya generationens mobbning ? En kvalitativ studie om förekomsten av organisatoriskt lÀrande i fyra grundskolors arbete mot cybermobbning.Författare: Paul Jacks och Jessica Rönnlund.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013.Handledare: Jan Strid.Sidantal: 55 inklusive bilagor.Antal ord: 16 018.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka förekomsten av organisatoriskt lÀrande nÀr det kommer till hur man förebygger och hanterar cybermobbning pÄ olika grundskolor i Göteborg.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fyra samtalsintervjuer med rektorer pÄ grundskolor i Göteborg. Samtliga intervjuer gjordes över telefon.Huvudresultat: VÄrt resultat indikerar pÄ att skolorna för ett aktivt arbete mot krÀnkningar och diskriminering, vilket Àven finns nedskrivet i deras likabehandlingsplan. Dock för skolorna inte ett specifikt arbete för att motverka och förebygga cybermobbning utan detta ingÄr i det övergripande arbetet mot krÀnkningar.

Att kommunicera och praktisera jÀmstÀlldhet : En studie av förskollÀrares kunskaper om genus och praktiskt jÀmstÀlldhetsarbete i förskolan

Syftet med undersökningen var att belysa nÄgra förskollÀrares kunskaper om genus samt i vilket utstrÀckning deras genusmedvetenhet avspeglades i förskolans praktiska arbete med jÀmstÀlldhet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur jÀmstÀlldhetsinriktat arbete kommunicerades till förÀldrarna. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Metoden vi valde var semistrukturerade intervjuer dÀr Ätta personer stÀllde upp för en personlig intervju som sedan transkriberats och analyserats. VÄrt resultat visade att det fanns ett intresse kring genus och jÀmstÀlldhet men att arbetet gÀllande detta inte genomsyrades i verksamheten.

Riksintressen för kulturmiljövÄrden : vad krÀvs för att de ska tillvaratas?

I Sverige finns det över 1700 riksintresseomrÄden för kulturmiljövÄrden, det vill sÀga mark- och vattenomrÄden med kulturmiljövÀrden som utpekats som sÄ betydelsefulla att det Àr av nationellt intresse att vÀrdena bevaras och utvecklas. Men att uppnÄ önskad effekt med riksintressena har visat sig problematiskt. Ofta beaktas inte riksintressena i den utstrÀckning som Àr önskvÀrd i hanteringen av den fysiska miljön.Studiens övergripande frÄgestÀllning Àr:?Vad krÀvs i praktiken för att hÀvda ett riksintresse under exploateringstryck pÄ lokal nivÄ??I arbetet undersöks lÀnsstyrelsens arbete med kulturmiljöbeskrivningar som ska fungera som planeringsunderlag för kommuner. Dels presenteras en sammanfattning av teorier kring framgÄngsfaktorer i arbetet med kulturmiljöbeskrivningar, dels undersöks tvÄ specifika fall dÀr lÀnsstyrelser har gjort fördjupade riksbeskrivningar.

Strategier för genus- och jÀmstÀlldhetsarbete i skolverksamheten

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur man kan underlÀtta för personalen i skolan nÀr det gÀller genus- och jÀmstÀlldhetsarbete. Arbetet ger en översikt över teorier och metoder som kan kopplas till detta. Med hjÀlp av dessa teorier och metoder konstruerar jag 10 budord som ska fungera som stöd i det praktiska arbetet i skolverksamheten. Sammanfattningsvis handlar mitt arbete om att sÀtta fingret pÄ de viktigaste sakerna i arbetet med genus och jÀmstÀlldhet. De 10 budorden finns som bilaga till arbetet..

Ny teknik i förskolan : En netnografisk studie kring iPad-projekt i tio kommuner i Sverige

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera studie- ochyrkesvÀgledares funktion i samband med elevers övergÄng frÄn Sfi till andrastudier och arbete. Vidare sÀtts deras arbete i relation till uppdraget för Sfioch vÀgledning. Studien Àr avgrÀnsad sÄ till vida att den endast utgÄr frÄnstudie- och yrkesvÀgledares egen uppfattning om sin funktion och sitt arbete.Studien Àr kvalitativ, metoden Àr semistrukturerade intervjuer och urvalet bestÄrav tio informanter, samtliga utbildade studie- och yrkesvÀgledare som ÀranstÀllda som det inom Sfi. Resultatet Àr att vÀgledare arbetar med informationoch vÀgledning individuellt och i grupp. Det finns stora skillnader i resurseroch organisationsstruktur mellan olika verksamheter vilket gör att arbetetuppvisar skillnader i omfattning och inriktning.

Faktorer som kan pÄverka socialsekreterares val av behandlingsmetod för missbrukande klienter

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som lÀnge har ökat och Ànnu fortsÀtter att öka, sett till statistiken. I dagslÀget ligger mycket ansvar pÄ ideella frivilligorganisationers bord. Men det krÀvs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera sÄ bra som möjligt, sÄ att de kan bistÄ med hjÀlp till alla kvinnor oavsett bakgrund. VÄrt huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med vÄldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillrÀckliga resurser. Vi försöker ocksÄ ta reda pÄ hur saker pÄverkas av den rÄdande könsmaktsordning som finns i samhÀllet samt hur det ser ut med attityder kring vÄldsutsatta kvinnor.

Varför vÀljer elever byggprogrammet?

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ varför elever vÀljer byggprogrammet. Arbetet kan anvÀndas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har Àven försökt att belysa vad det Àr som pÄverkar ungdomarna nÀr de vÀljer byggprogrammet. För att nÄ syftet har jag gjort en enkÀtundersökning som omfattat 32 elever frÄn Ärskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever. Resultatet som jag kom fram till Àr att friheten i yrket, trygg anstÀllning och bra lön Àr de starkaste skÀlen till att elever vÀljer byggprogrammet..

Utomhuspedagogik - lÀrande i förskolan

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om pedagogerna pÄ en förskola i Halmstad arbetar genusinriktat, genom att jÀmföra förskolan i Halmstad med förskolan Tittmyran. Teori kapitlet kommer att ta upp ett par viktiga saker sÄsom vad genus innebÀr eftersom det ska ge en bild av begreppet. DÀrefter kommer genusprojektet Tittmyran att tas upp med fokus pÄ pedagogernas arbetssÀtt före den stora förÀndringen till en mer genusinriktad förskola.  Under metod kommer jag att beskriva hur jag gÄtt tillvÀga med mitt arbete, vilka val jag har gjort men ocksÄ hur tillförlitligt jag anser mitt eget arbete Àr. Jag kommer Àven att ta upp viss etik sÄsom att det Àr viktigt att alla deltagande ska vara insatta i vad arbetet gÄr ut pÄ redan frÄn början. Mitt arbete Àr en kvalitativ undersökning dÀr jag valt observationer som mitt sÀtt att samla information angÄende mitt Àmne.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->