Arbete är en central del i individens liv. Dels en ekonomisk försörjning samt att det ger underlag till ett fysiskt liv och social identitet (Höglund 2000). Dock har en del grupper det svårt att ta sig ut på arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att individer som begått brott har det svårare att ta sig ut på arbetsmarknaden då de stigmatiseras (Carter 2009). Idag är det väldigt vanligt att arbetsgivare begär ett utdrag ur belastningsregistret, detta gör att före detta kriminella löper större risk att sållas bort i rekryteringsprocesser (Backman 2012).Syftet med denna studie är att undersöka hur dömda individer upplever eventuella möjligheter och hinder för att ta sig ur kriminalitet samt att förstå vad arbete har haft för betydelse fördem.

Denna uppsats handlar om åtta helt vanliga barn och deras helt vanliga mammor ur medelklassen och om hur barnens kontakt med papporna ser ut efter att föräldrarna gått skilda vägar. Uppsatsens syfte är att få kunskap om och en förståelse för hur barnen uppfattar kontakten med sina pappor. Uppsatsens tre frågeställningar är sålunda: 1).Vad säger de intervjuade barnen om umgängeskontakten med sina pappor efter föräldrarnas separation? 2). Hur uppfattar mammorna sina barns upplevelse av att ha kontakt med sina pappor? 3).Hur kan man se på detta i förhållande till barnens bästa och barnens rätt till båda sina föräldrar?Genom en kvalitativ intervjustudie barnen själva kommit till tals.

Bakgrund: Många arbetsplatser har haft upprepade problem med korttidsfrånvaro hos arbetstagarna. Arbetsgivaren kan då kräva sjukintyg från första dagen.De företag som har Feelgood som företagshälsovård ansåg att det fanns ett stort behov av att ta reda på orsakerna till detta.Syfte: Denna pilotstudie undersökte hur stor andel av korttidsfrånvaron som var kopplad till sannolik överkonsumtion av alkohol. Utvärderingen utfördes med frågeformulär i kombination med alkoholmarkör i blod. Arbetsgivaren och arbetstagaren fick också uppge sin uppfattning om tänkbar orsak till denna frånvaro.Undersökt grupp: Studien omfattade 10 patienter varav 6 män och 4 kvinnor, där arbetsgivaren hade begärt sjukintyg från första sjukdagen. Patienterna kom från 10 olika företag som under ett halvår hösten 2007 till våren 2008 hänvisades till Feelgood för utredning.Metoder: Vid utvärderingen träffade företagsläkaren arbetstagaren för en kartläggning med anamnes, status och provtagning.

Saab Training Systems är ett företag i Saab-koncernen som utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter för militär utbildning. Ett av de centrala systemen i företagets produktportfölj är det instrumenterade stridsträningskonceptet GAMER, i vilket soldater kan öva dubbelsidig träning samtidigt som övningsledningen via ett centralt styrsystem kan övervaka och interagera i övningsförloppet.I och med den övergång som skett i många av världens försvarsmakter, från ett tungt territorialförsvar till ett välutbildat insatsförsvar har kraven på den enskilda soldatens förmågor höjts avsevärt. Samtidigt har det även skett en övergång gällande den generella hotbilden, från att tidigare ha utgjorts av en annan militärmakt, till paramilitära grupperingar som ofta bedriver en gerillaliknande krigsföring. Dessa två faktorer innebär att även förutsättningarna för soldatutbildningen har förändrats.Som ett led i anpassningen till dessa förändringar utreds i denna rapport möjligheterna att utveckla soldaternas audiella upplevelse i GAMER. Detta för att skapa ökade förutsättningar för en komplett upplevelsebaserad inlärning, som inte bara övar soldatens förmåga att använda sig av den taktiska information som ljudbilden förmedlar, utan även förbereder soldaterna på bästa sätt för den främmande miljö som dagens militära insatser ofta innebär.Inledningsvis genomförs en ljudcentrerad användningsfallsanalys av en uppsättning grundläggande övningsscenarion.

BakgrundÖverkonsumtion av alkohol är ett vanligt problem i Sverige och ett beroende eller missbruk av alkohol kan orsaka både kroppslig och själslig skada hos individen. Därför påträffas personer som överkonsumerar alkohol ofta inom den svenska sjukvården. Tidigare forskning har visat att vårdpersonal har fördomar gentemot dessa personer och att personalens attityder och fördomar kan påverka bemötandet. Samtidigt har alla rätt till vård på lika villkor, oavsett vad de har för problem.SyfteStudiens syfte var att beskriva hur personer med alkoholberoende eller alkoholmissbruk upplever sig bli bemötta inom svensk sjukvård.MetodFör att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Nio personer med nuvarande eller tidigare alkoholberoende eller alkoholmissbruk intervjuades.

Examensarbetets syfte är belysa några utvalda rektorers, enskilda lärares och en specialpedagogs betydelse i den allmänna undervisningen av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i grundskolan. Syftet är också att visa utvalda skolors hantering och synliggörande av elever i missbrukande familjer. För att få bredare perspektiv på min kvalitativa studie har jag valt att se ANDT och elever i missbrukande familjer ur ett elevperspektiv. Detta med en person som har växt upp med missbrukande vårdnadshavare. Där fokus ligger på upplevelser från hens skoltid.Examensarbetets undersökning har gjorts genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide som grund.

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillät tredimensionell fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillämpningen blivit de första 2,5 åren, samt även få en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. Frågeställningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell fastighetsindelning, vilka ändamål som fanns representerade och hur rättigheter tillförsäkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillämpningen beroende på geografisk spridning i landet, och vilken påverkan fastigheternas läge i en tätort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gå igenom data från fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmängd och huruvida de hade en hög eller låg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillät tredimensionell fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillämpningen blivit de första 2,5 åren, samt även få en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. Frågeställningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell fastighetsindelning, vilka ändamål som fanns representerade och hur rättigheter tillförsäkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillämpningen beroende på geografisk spridning i landet, och vilken påverkan fastigheternas läge i en tätort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gå igenom data från fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmängd och huruvida de hade en hög eller låg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.

Bakgrund: Vi tycker oss kunna skönja en utveckling i Sverige där potentialen för företagens sociala ansvarstagande ökat till följd av att den traditionella trygghetsgaranten, staten, alltmer dragit sig tillbaka. Samtidigt konstaterar vi att begreppen som behandlar detta område ofta saknar konkreta förslag på vilka aktiviteter som är lämpliga för företag att ägna sig åt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva statens roll och den allmänna opinionen i det svenska samhället vad avser förutsättningarna för företagens sociala ansvarstagande. Genom att företrädelsevis använda teoribildningen inom Corporate Citizenship ämnar vi visa och förklara vilka konkreta möjligheter detta kan innebära för företag verkandes i Sverige. Genomförande: Empirisk data har företrädelsevis samlats in med en postenkät riktad till 3000 individer ur den svenska allmänheten.

Denna uppsats bygger på tre fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare och tre individuella intervjuer med hemlösa missbrukande kvinnor. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen var att undersöka vilka diskurser som var aktuella gällande hemlösa missbrukande kvinnors sexualitet, samt hur dessa påverkade kvinnornas konstruerande av sexuella identiteter.För att undersöka syftet diskuterades följande frågeställningar:? Hur talar hemlösa missbrukande kvinnor om sin egen sexualitet?? Hur talar socialsekreterare om hemlösa missbrukande kvinnors sexualitet?? Skiljer sig hemlösa missbrukande kvinnors egna tal om sexualitet från socialsekreterarnas tal och vilka konsekvenser får i sådana fall dessa skillnader?? Vilka sexuella identiteter är tillgängliga för hemlösa missbrukande kvinnor och hur förhåller de sig till dessa?Analysen gjordes utifrån diskursanalys, teori om sexuella skript samt teori om respektabilitet. I resultatet presenterades sex diskurser som ansågs aktuella gällande de hemlösa missbrukande kvinnornas sexualitet; Den ojämna byteshandeln, Det bra sexet och det nödvändigt onda, Övergreppen och dess konsekvenser, Sexet och drogerna, Prostitution och Vem pratar om sexualitet?.

Kunskapen om TV- och datorspelmissbruk bland ungdomar är idag väldigt begränsad. Stillasittande/fysisk inaktivitet, som TV- och datorspel ofta innebär och som kan innebära negativa konsekvenser, blir allt vanligare. En semistrukturerad intervjustudie har genomförts på sju män i åldersgruppen 17-29 år i syfte att undersöka drivkrafterna bakom mäns spelbeteende i tonåren. Dessutom har information om spelmissbruk bland ungdomar inhämtats av fyra yrkesverksamma inom spelområdet. Detta samt kopplingar mellan TV- och datorspel och spel om pengar har gjorts p g a bristen på forskning om TV- och datorspel.

Med hjälp av internpriser kan den offentliga organisationen spåra vart kostnader uppstår och vart resurserna hamnar. När en offentlig verksamhet går mot att styras mer som den privata sektorn uppstår vissa problem. Den offentliga verksamheten som har en stor bredd i sina verksamheter för att tillhandahålla service till medborgarna behöver det att de också hushålla med sina resurser, då dessa finansieras av bland annat skatteintäkter. Det kan uppstå vissa styreffekter till följd till användningen av internpriser, som kan vara av såväl positiv som negativ karaktär. Genom att en offentlig organisation använder sig av internpriser för att styra i organisationen uppstår ytterligare effekter såsom förändringar i resursanvändandet.

Syftet med denna uppsats var att studera mediebilden som stora svenska dags- och kvällstidningar förmedlar av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Under ett år publicerades de 132 texter i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter som ingått i min undersökning. En hypotes är att medierna, medvetet eller omedvetet, bidrar till att förstärka myterna om ADHD. För att se hur ADHD framställs i dessa medier har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys och kompletterat den med en mindre kvalitativ textanalys.Den kvantitativa undersökningen har dels använts till att undersöka i vilken utsträckning och omfattning ADHD förekommer i de aktuella medierna samt i vilka sammanhang funktionsnedsättningen figurerar. I och med detta har jag kunnat urskilja vilka teman som är vanliga i rapporteringen samt om det förekommer någon över respektive underrepresentation kopplat till  kön eller åldersgrupp.

Syftet med denna studie är att undersöka den socialmedicinska samverkan mellan huvudmän för personer med missbruks- och/eller beroendeproblem i Götene kommun. Avtalet och samverkansgruppen har varit aktiva sedan hösten 2010. Under de år som har passerat har de upprättat individuella vårdplaner för ca 40 personer. Frågeställningarna i denna studie är inriktade på att se hur samverkan har utvecklat sig över tid; vilka förutsättningarna har varit för att få till en fungerande samverkan; hur de professionella rollerna har utvecklats och vilken nivå av samverkan man har nått samt vilket resultatet har varit för brukarna. En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens frågeställningar. Det har genom-förts en fokusgruppsintervju med deltagarna i samverkansgruppen samt en kompletterande individuell intervju, sammanlagt åtta intervjupersoner. Enskilda intervjuer har genomförts med deras respektive enhetschefer som var sex personer sammanlagt.

Inom Kriminalvårdens tre ben häkte, anstalt och frivård, förs samtal med klienter för att försöka åstadkomma förändring. Denna uppsats fokuserar på samtalen med de klienter som inte bara är kriminella, utan även har ett missbruk av narkotika. Detta faktum gör att samtalen försvåras då det finns många underliggande faktorer som påverkar, både utifrån klientperspektiv som myndighetsperspektiv. För att ändå kunna skapa ett gott samtalsklimat som kan leda till förändring, ses detta arbete utifrån samtalsmetoden Motivational Interviewing, MI, vilken förespråkas av Kriminalvården. Den svenska översättningen av MI är Motiverande Samtal.