Bakgrund. Under historiens gång har sjukdomar varit förknippade med rädsla och fördomar, HIV/AIDS är i nuläget den mest ökande smittsamma sjukdomen som har associationer med fördomar och skam. Detta ställer stora krav på vårdarens syn på HIV/AIDS och att kunna ge trygg vård som grundar sig på teoretisk och praktisk kunskap. Syftet. Syftet med denna Litteraturstudie är att fördjupa förståelsen för vårdarens känslor i mötet med personer smittade med HIV/AIDS och att undersöka orsaker till dessa känslor.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur utvecklingssamtalet presenteras i forskningen och hur några lärare tänker kring detta samtal. Dessutom diskuteras hur lärarnas uppfattningar om utvecklingssamtal överensstämmer med forskningens presentation. Fem låg- och mellanstadielärares tankar beskrivs efter en genomförd intervjuundersökning läsåret 03/04, en undersökning vars resultat har analyserats med kvalitativa metoder. Resultatet visar att lärarna idag till stor del genomför utvecklingssamtalen på ett sätt som stämmer överens med litteratur och styrdokument. Den stora skillnaden som finns är den att lärarna hellre genomför sina utvecklingssamtal i klassrummet för att eleven är trygg där.

Det huvudsakliga syftet med föreliggande undersökning var att beskriva självobjektifiering hos gymnasie- och högskolestudenter. Köns- och ålderskillnader utforskades. Vidare undersöktes samband mellan självobjektifiering och anknytningsstil. Metoden för undersökningen var självskattningsformulären ?The Relationship Questionnaire? och ?Trait self-objectification Questionnaire?.

Syftet med studien var att identifiera faktorer i arbetet med utvisningshotade ungdomar som de anställda uppfattar som stärkande för sin känsla av sammanhang. Under arbetets gång har åtta anställda på boenden för ensamkommande ungdomar intervjuats. Den teoribakgrund som har legat bakom studien bygger på känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet i min studie visar att mina intervjupersoner har en hög känsla av sammanhang. De upplever att de har ett svårt arbete men också resurser för att klara det svåra arbetet med utvisningshotade ungdomar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem tolkar sitt framtida uppdrag på fritidshemmet och ifall det även förändrar yrkesrollen. En förändring som kan utveckla yrkesrollen från att fokusera på omsorg till att även se en stor potential i att undervisa. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med studenter som går sjätte och sista terminen på sin utbildning. Studenternas tankar har analyserats och tolkats i jämförelse med gällande styrdokument och tidigare forskning kring samverkan och yrkesidentiteter. Det är intressant att notera hur studenternas syn på uppdraget fokuserar mer på att skapa en trygg och rolig fritid snarare än att se fritidshemmet som en arena där eleverna erbjuds en fritid som är utvecklande och kan stödja dem i det lärande som förväntas ha skett i klassrummet.

Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt beskriva hur arbetsterapeuter använder sig av leken i arbete med barn. Datainsamlingen utfördes genom sökningar i databaser samt manuella sökningar på universitetsbiblioteket i Luleå. Sökningarna resulterade i tio studier som analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen av studierna resulterade i tre kategorier: ?Lek för att träna?, ?Lek för att bedöma förmåga? samt ?Lek för att öka på lekförmågan?.

Projektet handlar om att i en förskolebyggnad sammanföra flera funktionersom. I byggnaden ryms förskoleverksamhet, ett så kallat nattis samt en restaurang med stort arbetskök. En kombinerad verksamhet sparar resurser fysiskt samt ekonomiskt. Restaurangen är öppen för allmänheten men är främst en del av förskoleverksamheten. Målsättningen är att skapa en byggnad som lever dygnet runt.

Detta arbete syftar till att undersöka om emotionell webbutveckling och emotionella element kan påverka en kunds incitament till att genomföra köp inom e-handel. E-handel är en viktig och växande del för återförsäljare världen över och med hård konkurrens är det nödvändigt att ha en webbutik som får kunden att stanna och känna sig trygg genom hela köpprocessen. Studien visar att emotionella element skapar en preferens hos testpersonerna, dels genom ökad trygghet men även genom att engagera testpersonerna emotionellt med designen. Detta resulterar i att emotionell webbutveckling till god fördel kan användas för att förbättra vissa aspekter av webbutiker, framförallt framhävde testpersonerna tycke om sektionen med kundrecensioner samt för de emotionella bilderna. Webbutvecklaren får möjlighet att genom sin design kunna påverka sina besökares tankar och val, vilket exempelvis fördelaktigen kan resultera i en förbättrad relation mellan försäljare och konsument..

Vårdcentralens ansvarsområde inom hälso- och sjukvården har vidgats alltmer och är för många den första kontakten med sjukvården. Stora krav ställs på att verksamheten fungerar effektivt och att patienterna får en säker och trygg vård. På en specifik vårdcentral har ett utvecklingsprojekt inletts för att vidareutveckla arbetssättet för distriktssköterskorna /sjuksköterskorna. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskornas / sjuksköterskornas uppfattningar om sitt yrkesansvar före utvecklingsprojektets start. Studien är en fallstudie där sex distriktssköterskor / sjuksköterskor som arbetar på vårdcentralen intervjuades.

Studiens problemområde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleåldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som är ett viktigt, men känslomässigt tungt, som ingåri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på förskolor tar vi reda på hur pedagoger går tillväga när de misstänker att ett barn far illa eller när ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmäla till socialtjänsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svårigheter att anmäla när ett barn far illa.

Den här uppsatsen handlar om de berättelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping på hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 ? 2012. Syftet är att undersöka hur kommunen och Nyköpingsborna framställs i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillämpas är en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framställs som handlingskraftiga och kommunen som informativ och vetandes.

Trygghet hos eleverna kan ses som en viktig faktor i skolan då man talar om en lärande miljö, detta då en otrygg elev har svårt att fokusera på något annat än att bekämpa sin egna otrygghet.Med utgångspunkt i variationsteorin har femton kvalitativa intervjuer gjorts på elever i årskurs 7-9, där syftet var att få fram elevernas egna tankar och funderingar om vad de anser vara otryggt i skolmiljön.Resultatet som presenteras i uppsatsen visar att det finns en mängd olika variabler för en lärare att ta i beaktande i sitt strävande mot att skapa en trygg miljö för eleverna, då det fanns en variation i elevernas svar och i de kategorier som utformades efter desamma. Svaren berörde skilda faktorer så som gruppen, hemmet, skaderisken och misslyckande i olika former. Studiens begränsade omfång gör det dock svårt att dra några generella slutsatser kring resultatet men man kan ana att det är viktigt för läraren att ha en god relation till eleverna då det finns en variation i vad som de uppfattar som otryggt..

Alla patienter ska ges en omvårdnad på lika villkor som baseras utifrån individen i centrum. Mycket forskning visar på att detta ur ett könsperspektiv inte sker i den medicinska vården. Inom omvårdnad är forskningen bristfällig om hur könet på sjuksköterskan påverkar patienten. Därför var syftet med denna kvalitativa litteraturstudie att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelse av att ge omvårdnad. Med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades 11 vetenskapliga studier, vilket resulterade i tre kategorier: att inte bli sedd som sjuksköterska, en känsla av obehag, genans och sårbarhet i samband med beröring och att skapa en trygg relation.

 Syftet med studien är att undersöka samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytning i en normalpopulation. 214 personer i åldrarna 18-39, från Örebro och Karlstad universitet, besvarade en enkät bestående av Autism-Spectrum Quotient, Attachment Style Questionnaire och Emotion Contagion Scale. Könsfördelningen var 90 män och 124 kvinnor. Det fanns samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytning. Det visade sig att ju starkare autistiska drag, desto mindre mottaglighet för emotionell smitta.

Syftet med föreliggande studie är att utveckla förståelse om hur en grupp vuxna flyktingar från Bosnien-Hercegovina har motiverats till högskolestudier i Sverige och hur högskoleutbildningen har förändrat deras tillvaro. Studien fokuserar på en grupp flyktingar som kom till Sverige på 1990-talet och kort därefter bestämde sig för att investera i högskoleutbildning. Fem personer intervjuades och deras berättelser analyserades och tolkades utifrån en narrativ ansats. Studiens resultat visar att det finns ett antal faktorer som är viktiga för informanternas val att studera på högskola. Dessa är: bekräftelse från omgivningen, tillräckliga språkkunskaper och trygg ekonomi.