Sök:

Sökresultat:

856 Uppsatser om Trivsel och välmćende - Sida 57 av 58

LÀrstilsanalyser, till vilken nytta? : Vuxenstuderandes upplevelser av att göra en lÀrstilsanalys

Studiens syfte var att belysa vuxenstuderandes upplevelser av att göra en lÀrstilsanalys samt beskriva dess betydelse för lÀrandet. VÄr avsikt var ocksÄ att fokusera pÄ deras Äsikter om den information de fÄtt innan analysen och det uppföljande samtalet med lÀraren. Vi ville Àven belysa de vuxenstuderandes tankar kring anvÀndbarheten av att göra lÀrstilsanalyser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju vuxenstuderande pÄ omvÄrdnadsprogrammet, förlagt till en mindre ort i södra Sverige. Det framkom att de vuxenstuderandes upplevelser av att göra en lÀrstilsanalys i huvudsak var positiva, trots att flertalet inte hade förÀndrat sitt sÀtt att lÀra i nÄgon större utstrÀckning.

Odla ditt bostadsomrÄde! Stadsodlingens betydelse, drivkrafter och genomförande : en fallstudie av OdlingsnÀtverket Seved i Malmö

Vi stÄr inför en mycket spÀnnande framtid inom utvecklingen av odling i stadsmiljö. Den trend av stadsodling som svept över Sverige de senaste Ären har lett till att en mÀngd nyskapande och spÀnnande odlingsprojekt har initierats runt om i landet. Att odla i staden och att odla kollektivt Àr dock inget nytt fenomen. SlottstrÀdgÄrden i Malmö Àr ett exempel pÄ en gemensam form av stadsodling initierad av brukare sjÀlva som nu drivs i samarbete med kommunen. Med det intresse och stora engagemang som finns för stadsodling idag finns bÄde ett behov och en mycket stor potential i att vidare utveckla och hitta nya modeller samt att undersöka vilka effekter odlingen kan ha för mÀnniskan och samhÀllet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lokala odlingsinitiativ kan pÄverka boende, markÀgare och lokalsamhÀllets utveckling, att undersöka varför mÀnniskor vÀljer att delta i stadsodling samt hur odlingsverksamhet kan drivas och genomföras i befintlig stadsmiljö. Detta görs i uppsatsen dels genom en litteraturstudie av tidigare forskning i Àmnet och dels genom en fallstudie av stadsodlingsverksamheten i bostadsomrÄdet Seved i Malmö.

Det hÀr Àr min skolgÄrd : tillvÀgagÄngssÀtt för medbestÀmmande och ökad trivsel i skolmiljön

For several years has there been a leading line from the government and the municipalities in Sweden to invest in schools and school grounds. The outdoor environment of schools has been rediscovered and given a greater importance. Investments have been made both practically with reconstruction and in a research context. Although, my work started with an assumption that these investments were mainly made at primary schools, and that secondary schools were set aside. The thesis This is my schoolyard.

KlÀderna gör mannen. En studie i manligt konsumentbeteende

PÄ den nuvarande klÀdmarknaden rÄder en hÄrd konkurrens eftersom utbudet av varor och tjÀnster har ökat. Konsumentens förÀndrade beteende har lett till att företag mÄste sticka ut med hjÀlp av sitt erbjudande. Ett sÀtt att utmÀrka sig pÄ marknaden Àr att arbeta med relationer och fÄ kunden att vilja ÄtervÀnda pÄ grund av butikens service. En kund som kÀnner sig trygg i shoppingsituationen kan bli en viktig stamkund. Den traditionella mannen finner inget nöje i att shoppa och vill dÀrför att processen ska gÄ sÄ snabbt som möjligt.

Hur stÄr det till med tron? : En kvalitativ underso?kning om gudsbilder hos ansta?llda i Svenska kyrkan.

Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.

Varför lyckas vissa chefer bÀttre Àn andra? ? En studie av arbetsklimatanalysen pÄ ?Tillverka AB?

Personalen Àr den frÀmsta tillgÄngen för flertalet, om inte alla, organisationer idag. DettainnebÀr att arbetsmiljö och trivsel pÄ arbetsplatsen blir vÀldigt viktigt för ett företagsprestationer. För att mÀta hur nöjda medarbetarna Àr genomför vÄr uppdragsgivare ?TillverkaAB? Ärligen en arbetsklimatsanalys (AKA) i hela organisationen. (Företaget Àr ettinternationellt tillverkande företag som önskade att behÄlla sitt riktiga namn anonymt.) VÄrakontaktpersoner pÄ företaget önskade att vi skulle undersöka AKA-processen hosproduktionschefer (verkstadsanstÀlldas nÀrmaste överordnade) för att se vilka faktorer sompÄverkar produktionschefernas och deras respektive avdelningars AKA-resultat.

NyanlÀnda flyktingars socialisering i GavlegÄrdarnas lÀgenhetsbestÄnd

ABSTRACT Titel: NyanlÀnda flyktingars socialisering i GavlegÄrdarnas lÀgenhetsbestÄnd     NivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Loveth Ikuobase och Marianne Skogh Handledare: Jonas KÄgström Datum: 2011 - januari  Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur GavlegÄrdarna och de boende ser pÄ GavlegÄrdarnas försök att socialisera nyanlÀnda flyktingar och hur GavlegÄrdarna önskar att man ska bete sig i deras lÀgenhetsbestÄnd. Vi tycker att Àmnet Àr företagsekonomiskt relevant eftersom lÄngsiktig ekonomisk hÄllbarhet för ett bostadsföretag förutsÀtter att alla boende trivs och kan förenas i bostadsföretagets vision för hur boendet ska fungera. Detta för att kunna minska kostnader för företaget lÄngsiktigt och för att förbÀttra relationerna bland hyresgÀsterna.  Metod: Vi valde att anvÀnda kvalitativ ansats eftersom vÄr uppsats fokuserar pÄ mÀnniskors socialisering samt kunskapsöverföring mellan mÀnniskor. Metoden har hjÀlpt oss att fÄ en ökad förstÄlelse kring hur de mÀnskliga aktörerna uppfattar verkligheten. PrimÀrdata och sekundÀrdata anvÀnds för att samla in data.

FrÄn styrdokument till skolpraktik : MÄngkultur i undervisningen pÄ tvÄ skolor 

ABSTRACT Titel: NyanlÀnda flyktingars socialisering i GavlegÄrdarnas lÀgenhetsbestÄnd     NivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Loveth Ikuobase och Marianne Skogh Handledare: Jonas KÄgström Datum: 2011 - januari  Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur GavlegÄrdarna och de boende ser pÄ GavlegÄrdarnas försök att socialisera nyanlÀnda flyktingar och hur GavlegÄrdarna önskar att man ska bete sig i deras lÀgenhetsbestÄnd. Vi tycker att Àmnet Àr företagsekonomiskt relevant eftersom lÄngsiktig ekonomisk hÄllbarhet för ett bostadsföretag förutsÀtter att alla boende trivs och kan förenas i bostadsföretagets vision för hur boendet ska fungera. Detta för att kunna minska kostnader för företaget lÄngsiktigt och för att förbÀttra relationerna bland hyresgÀsterna.  Metod: Vi valde att anvÀnda kvalitativ ansats eftersom vÄr uppsats fokuserar pÄ mÀnniskors socialisering samt kunskapsöverföring mellan mÀnniskor. Metoden har hjÀlpt oss att fÄ en ökad förstÄlelse kring hur de mÀnskliga aktörerna uppfattar verkligheten. PrimÀrdata och sekundÀrdata anvÀnds för att samla in data.

Trygg och sÀker : förbÀttringar av Karlskronas huvudstrÄk för gÄng- och cykeltrafik

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag pÄ förbÀttringar av den fysiska miljön pÄ otrygga platser, med fokus pÄ gÄng- och cykelstrÄk. Idag Àr trygghet och sÀkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller pÄ landsbygden. SjÀlva rÀdslan för att bli utsatt för brott Àr i sig ett problem. För mÄnga mÀnniskor begrÀnsar rÀdslan pÄtagligt vardagens möjligheter att anvÀnda stadens miljöer. RÀdslan för att drabbas av vÄld eller annan brottslighet gör att mÄnga mÀnniskor hÄller sig borta frÄn offentliga platser och allmÀnna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt.

Social tillfredsstÀllelse i bostadsomrÄden: Analys av stadskvaliteter och resursbehov applicerat pÄ nÀromrÄdet till Kronan i LuleÄ

En stad bestÄr av ett antal egenskaper som kan beskrivas utifrÄn dess karaktÀr och innehÄll, Àven kallat stadskvaliteter. För att ett samhÀlle ska fungera och mÀnniskor ska vilja bosÀtta sig dÀr mÄste platsen bidra till att tillfredsstÀlla medborgarnas funktionella behov liksom de sociala behoven. För att staden ska kunna tillfredsstÀlla medborgarnas trivsel och behov pÄ samma gÄng krÀvs det att en del faktorer samverkar. De faktorer eller egenskaper som finns i ett bostadsomrÄde kallas för stadskvaliteter och har tagits fram och analyserats i och med en litteraturstudie grund pÄ tidigare utförda studier inom Àmnet med fokus pÄ ett socialt hÄllbart samhÀlle Stadskvaliteterna kan sammanfattas och definieras enligt följande; trygghet och sÀkerhet, gemenskap, fysisk och estetisk miljö, kommersiell service, grön- och vattenomrÄden, kommunikationer och lÀget i staden.Stadskvaliteterna ter sig vara av ett mer eller mindre vÀrde i bostadsomrÄden beroende pÄ grundförutsÀttningar, lÀge, typ av befolkning och situation. Stadens alla bostadsomrÄden Àr unika i sig sjÀlva, de ser olika ut och mÀnniskorna som bor i ett bostadsomrÄde kan ha skilda Äsikter frÄn de som bor i ett annat bostadsomrÄde, dÀrför mÄste kvaliteterna undersökas enskilt pÄ respektive plats.

Trygg och sÀker - förbÀttringar av Karlskronas huvudstrÄk för gÄng- och cykeltrafik

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag pÄ förbÀttringar av den fysiska miljön pÄ otrygga platser, med fokus pÄ gÄng- och cykelstrÄk. Idag Àr trygghet och sÀkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller pÄ landsbygden. SjÀlva rÀdslan för att bli utsatt för brott Àr i sig ett problem. För mÄnga mÀnniskor begrÀnsar rÀdslan pÄtagligt vardagens möjligheter att anvÀnda stadens miljöer. RÀdslan för att drabbas av vÄld eller annan brottslighet gör att mÄnga mÀnniskor hÄller sig borta frÄn offentliga platser och allmÀnna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt. RÀdslan Àr beroende av olika sociala relationer som finns mellan olika grupper i samhÀllet. Den förestÀllda rÀdslan Àr bl.

Stadsliv och stormarknader : En fallstudie över Sandvikens centrum

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Stadsliv och stormarknader - En fallstudie över Sandvikens centrum

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Trafikintegrationens avtryck i stadsrummet : en studie om gÄngfartsomrÄden

Trafikintegration Àr en komplex trafikplaneringsstrategi som Àr beroende av flera olika aspekter. Hur kan man genom gestaltningen vÀlkomna och guida mÀnniskor till och genom dessa platser och hur pÄverkar trafikintegrerade platser vÄra gator och offentliga rum. Bakgrunden till valet av Àmne för den hÀr uppsatsen Àr intresset för samspelet mellan trafikanter som sker vid trafikintegration och det samspel som uppstÄr mellan gestaltningen och mÀnniskorna som nyttjar platsen. Vad Àr reglering och vad Àr gestaltning? Den lokala trafikföreskriften GÄngfartsomrÄde infördes 2007 i trafiklagsstiftelsen och ersatte den Àldre förlagan GÄrdsgata som infördes 1994. GÄngfartsomrÄde Àr liksom GÄrdsgata en reglerad form av trafikintegration som prioriterar gÄende.

UtvÀrdering av strömaterial av restprodukter frÄn wellpapp

SUMMARYFor thousands of years horses have been at people's side. They have been used for transportation at war, to save time, manpower and money. For practical reason, man has forced the horses into narrow spaces. Stabling includes factors as feeding and bedding. In the boxes the bedding materials must be kept clean and maintain good hygiene.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->