Bakgrund:För företag som arbetar inom industrin används ett system som innebär att storleken på personalstyrkan förändras beroende på hur orderläget ser ut. Har företaget mycket att göra anställs folk för att klara av den ökade orderingången och har företagen mindre att göra avslutar man anställningar. Antingen gör man det genom uppsägningar eller så låter man anställningstiden löpa ut. En del företag arbetar med att analysera behovet av personal månadsvis vilket innebär många förändringar i personalstyrkan. Huvudanledningen till att arbeta på det sättet är att minska personalkostnaderna, dock kan det medföra konsekvenser.

Föreliggande studie hade som syfte att undersöka vilken betydelse organisationen Here 4 U hade haft för sina medlemmar under skoltiden och senare i livet. I studien har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts och tillsammans med tidigare forskning utgjorde de grunden för föreliggande studie. För djupare förståelse i den avslutande analysen har Salutogen teori och empowerment som teori använts. I studien framkom att Here 4 U hade haft stor betydelse för sina medlemmar både under skoltiden och senare i livet. Det visade sig att medlemskapet under skoltiden bidragit till ökad trygghet, bättre trivsel i skolan och känslan av att kunna påverka sin skolsituation.

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.

Denna studie syftar till att undersöka mottagningsmiljön i några av socialkontorens väntrum inom Göteborgs Stad och hur utformningen av miljön påverkar mötet mellan klient och det myndighetssystem som socialtjänsten utgör. Studien granskar väntrummens utformning och interiör samt interaktioner mellan besökare och myndighetsutövare genom deltagande observation. Analysen sker med hjälp av ett reflexivt förhållningssätt till kunskapsframställning där empiri och slutsatser tolkas genom en abduktiv ansats. Fältstudierna baseras på en mikroetnografisk metod som genomfördes under åtta dagar, varav sex dagar ägnades åt djupstudier på tre utvalda socialkontor. Analys och resultat tolkas genom teorier om makt, skam och stigma.

Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskan upplever införandet av valfrihets­system i primärvården. Vidare var syftet att beskriva varför distriktssköterskan stannar kvar inom den landstingsdrivna primärvården då nya privata aktörer finns tillgängliga. Studien hade en beskrivande design där tio distriktssköterskor från en stad i Mellansverige blev inter­vjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet strukturerades i två innehållsområden.

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.

Syftet med studien var att undersöka huruvida samverkan inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg upplevdes få en negativ påverkan av socionomens professionaliseringssträvan. För att detta skulle vara möjligt att undersöka upprättades frågeställningar samt två hypoteser som dels försökte koppla specialisering till professionalisering och dels hävdade att specialisering är negativt för samverkan inom socialtjänsten:? Professionaliseringsprocessen inom socialt arbete medför ökad specialisering inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.? Ökad specialisering har en negativ effekt på samverkan inom socialtjänstens individ -och familjeomsorg.Genom en kvantitativ metod där webbenkäter skickades ut till tre olika kommuners individ- och familjeomsorg så samlades data in som vi sedan analyserade med hjälp av statistiska analysmetoder för att hitta samband utifrån tidigare forskning och teoretiska perspektiv så som organisationsteoretiskt systemperspektiv samt rollteori.På grund av det oväntade bortfallet av en kommuns socialtjänst påverkades resultatet drastiskt. Det fanns vissa samband men på det stora hela kunde hypoteserna varken bekräftas eller förkastas. Slutsatser som kunde dras utifrån hypoteserna var att en ökad specialisering i dessa kommuner talade för en lägre grad av nöjdhet gällande samverkan samt att medan formella strukturer så som fasta samverkanstider och gemensamma lokaler för samverkansträffar var av betydelse så föreföll det finnas ett starkare samband mellan nöjdhet med avseende på samverkan och informella strukturer, så som trivsel och personliga relationer.

Som nämns i inledningen och i bakgrunden för valet av ämne så skulle en god gruppdynamik eller ett gott klassrumsklimat kunna borga för goda studieresultat. Det skulle även kunna, för vissa elever, bidra till att de ser tillbaka på sin tidigare skolgång som någonting positivt. Detta positiva minne skulle kunna motivera dem till att fortsätta att studera på ett högre stadium, exempelvis gymnasium eller högskola/universitet. Det är utifrån denna utgångspunkt som detta examensarbete har kommit till. Syftet med denna undersökning som får betraktas som en fallstudie har varit att både för framtida läsare och undertecknad att belysa eventuella skillnader i hur god gruppdynamik skapas och bibehålls.

Att språket bidrar till att forma vår omvärld är en utgångspunkt inom diskursanalysen. Utifrån det synsättet kan slutsatsen dras: att hur vi talar om det offentliga rummet formar också dess fysiska gestaltning. Målet för denna uppsats har varit att studera de termer och begrepp som beskriver och konstruerar det offentliga rummet. Vilka är de termer och begrepp som används för att beskriva det offentliga rummet? Hur påverkar de planeringen och utformningen? Dessa frågor har undersökts i syfte att problematisera kring begreppsanvändningen i den nutida svenska stadsplaneringen.

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning av sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet är att genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med hjälp av en kritiskt diskursanalytisk metod undersöka hur verkligheten konstrueras i likabehandlingsplanerna, samt vad som påverkat skolorna i utformningen av dessa. Konstruktionen av verkligheten kan förväntas påverka hur arbetet utformas vilket får konsekvenser för såväl elever som skolpersonal. Resultaten visar att skolorna delar upp likabehandlingsarbetet i främjande och förebyggande arbete. Det råder dock förvirring kring vad som ska falla under vilken kategori.

Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse den sociala miljön på olika platser i skolan har för elevers erfarenheter av dessa. Den sociala miljön är en miljö som i denna uppsats består av den fysiska miljön på en plats, människors interaktion med denna fysiska miljö, men också människors interaktion med varandra. I undersökningen har vi vänt oss till högstadieelever i årskurs sju och nio på en F-9 (från förskola till årskurs nio) skola i en mellanstor kommun i södra Sverige.I detta examensarbete har vi valt att använda en visuell metod, kallad fotoelicitering där eleverna fått fotografera med hjälp av sina mobilkameror platser i skolan de har positiva eller negativa erfarenheter av. Dessa foton har sedan utgjort grunden för ett samtal med eleverna, enskilt.Resultatet av denna studie visar att eleverna anser att den sociala miljön på en plats har betydelse för deras positiva eller negativa erfarenheter av denna plats. Resultatet pekar på att erfarenheterna av en plats beror på situation och vilka människor som vistas på platsen samtidigt.

Bakgrund: Cancer ?r en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt. Cancer uppst?r n?r celler v?xer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta sm?rta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god v?rdrelation.

Den svenska regeringens intentioner är att arbetsmiljön skall vara utvecklande och bidra till god hälsa. Arbetsmiljön som framgångsfaktor och konkurrensmedel skall lyftas fram. Studier visar att små företag ofta har sämre kunskapsmässiga resurser att hantera arbetsmiljöproblem och har ett informellt och mindre organiserat arbets-miljö arbete. Målstyrning och uppföljning brister ofta. Syftet med denna studie är att undersöka de små företagens arbetsmiljö- och hälsoarbete och att identifiera incitament som hade betydelse för företagens inriktning i sitt arbetsmiljö- och hälsoarbete.