Gruppdynamik
Skillnader i synsätt mellan lärare och elever
Som nämns i inledningen och i bakgrunden för valet av ämne så skulle en god gruppdynamik eller ett gott klassrumsklimat kunna borga för goda studieresultat. Det skulle även kunna, för vissa elever, bidra till att de ser tillbaka på sin tidigare skolgång som någonting positivt. Detta positiva minne skulle kunna motivera dem till att fortsätta att studera på ett högre stadium, exempelvis gymnasium eller högskola/universitet. Det är utifrån denna utgångspunkt som detta examensarbete har kommit till. Syftet med denna undersökning som får betraktas som en fallstudie har varit att både för framtida läsare och undertecknad att belysa eventuella skillnader i hur god gruppdynamik skapas och bibehålls. Detta är relevant för elever och lärare när det gäller skapandet av goda förutsättningar för att uppnå bra studieresultat. Det är också av intresse enär positiva studieresultat inte alltid är anledningen till att elever fortsätter att studera i framtiden. Det var viktigt för undersökningens existens att bilda sig en uppfattning om vilka ord och begrepp som kunde tänkas finnas med i begreppet ?gruppdynamik?. Detta gjordes dels för att skapa en större kunskap om vad gruppdynamik egentligen innebär och dels för att göra begreppet mer begripligt för de personer som skulle vara med i undersökningen. En artikel i ett vetenskapligt magasin låg till grund för den enkät som utvecklades för den fallstudie som lät göras där 17 elever och två av deras lärare deltog. De deltagande personerna skulle alltså bidra till att besvara problemformulering i detta examensarbete som lyder: Hur märks skillnader i synsätt mellan lärare och elever i hur man bäst får dynamiken i en grupp att fungera?