Syftet med denna studie var att belysa vad arbetsgivare kan göra för att minska stressen hos den enskilde individen och på så sätt också minska ohälsotalen. Ett antal forskares syn på stress har studerats för att få fram vilka faktorer som har betydelse för den enskilde individens psykosociala arbetsmiljö. En enkätundersökning genomfördes för att mäta vilka faktorer som framkallar upplevd stress hos individen. Vår utgångspunkt bestod till stor del av Karaseks krav och kontrollmodell. De faktorer som mättes i enkäten var individens upplevda kontroll, krav, sociala stöd, personliga egenskaper och tekniskt informativt stöd.

Denna uppsats handlar om känslan för platsen där man bor. Genom att ta avstamp i att segregation existerar undersöker uppsatsen om människors känsla för platsen är annorlunda beroende på området de lever i. Detta innebär både förklaringar till att människor trivs där de bor samt identitet till platsen och hemmahörande. För att undersöka detta har stadsdelarna Gottsunda och Sunnersta undersökts. Dessa två bostadsområden ligger geografiskt nära varandra i Uppsala men skiljer sig åt när det gäller ekonomiska och sociala förutsättningar.

Den här kandidatuppsatsen är en kvalitativ studie som undersöker en grupp unga människors val att bo i Skattungbyn, en landsbygdsort i norra Dalarna. Materialet är baserat på kvalitativa intervjuer genomförda med åtta personer som bott i byn under en längre eller kortare tid. Personerna har bott i byn efter att de gått Mora folkhögskolas kurs Ekologisk odling och hållbar livsföring som hålls där. Materialet har analyserats genom Anthony Giddens struktureringsteori med fokus på begreppen praktiskt och diskursivt medvetande för att förstå de drivkrafter som ligger bakom valet att bosätta sig i byn. I studien undersöks hur olika upplevelser av staden och det moderna västerländska samhället bidragit till en flytt till landsbygden. Vad som är viktiga ingredienser för trivsel i dessa unga människors liv och slutligen vad det är som möjliggör för de unga som flyttar till Skatttungbyn att kunna bosätta sig där.

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

Bakgrund: Färg påverkar och berör människor på olika sätt. Dagens färgforskning har till syfte att förbättra kunskapen om hur vi påverkas av färg och hur vi på ett bra sätt kan använ-da färg i vår miljö. Det är känt att miljön påverkar läkningen men det är först på senare tid kunskapen används vid utformning av sjukhus men det är sällan som den fysiska miljöns roll används i utvärderingar av sjukhusvistelser eller av vårdinsatser. Syfte: Att belysa om befintlig färg i patientsalen påverkar vuxna inneliggande patienter med avseende på trygghet, välbefinnande och trivsel. Vuxna i denna studie avsåg patienter i ål-dern 20-60 år.

Magnetresonanstomografiska underso?kningar av bro?sten (MRT-mammografi) har utfo?rts i o?ver tva? decennier. Underso?kningen go?rs vid mammografiskt oklara fynd, planering info?r kirurgi samt vid kontroll na?r det finns o?kad risk fo?r bro?stcancer. Informationen info?r en mag- netresonanstomografisk underso?kning a?r avgo?rande da? information anga?ende underso?knings- procedurer o?kar patientmedverkandet vilket kan gynna bildkvalite?n info?r diagnostik.

Motivation i arbetslivet är ett ämne som genom åren uppmärksammats mycket inom forskningen. Men vad som motiverar framtidens arbetskraft ? dagens studenter - att välja olika utbildningar har i arbetet med denna uppsats visat sig vara ett område där mycket återstår att undersöka. Utifrån den bakgrunden finns det inte någon vetenskaplig grund för att kunna generalisera mellan olika utbildningsgrupper sett till motivation. En kärnfråga för dagens arbetsgivare är att rekrytera och behålla människor som passar in i verksamheten.

Trycksa?r a?r ett vanligt fo?rekommande fenomen i livets slutskede som kan orsaka lidande fo?r den do?ende patienten. Sjuksko?terskan har da?rfo?r en viktig funktion och ansvar vid va?rd av dessa patienter, genom att med omva?rdnadsinterventioner minska lidandet fo?r patienten och mo?jliggo?ra en va?rdig do?d. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksko?terskans omva?rdnadsinterventioner vid va?rd av patienter med trycksa?r i livets slutskede.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Människan tillbringar en stor del av sitt liv på arbetsplatsen och grunden för ett bra arbetsmiljöarbete är att de anställda inte ska drabbas av skador eller ohälsa på grund av sitt arbete. För att arbetsplatser ska vara bra behövs det att medarbetaren är delaktig och har inflytande över sin arbetssituation, där graden av delaktighet har stor betydelse för att minska stressen och stärka arbetsglädjen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur medarbetaren upplever delaktighet och inflytande över sin arbetssituation samt om det finns något som främjar eller hindrar medarbetarens upplevelse. För att samla in data till denna uppsats genomfördes intervjuer med tio medarbetare och två enhetschefer, vid tekniska förvaltningen inom Luleå kommun. Den teoretiska ram som användes för att analysera är Robert Karasek och Töres Theorells krav och kontrollmodell som innefattar just begreppen arbetskrav och kontroll i och över arbetet.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska gravida kvinnors positiva och negativa upplevelser av att ta emot kostr?d fr?n barnmorska. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats d?r nio kvinnor intervjuades med semistrukturerade metoder f?r att besvara syftet. Som analysprocess anv?ndes kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i tre teman: ?kad kostkunskap, applicering av kostr?d och f?rb?ttring med tillh?rande kategorier. ?kad kostkunskap syftar till att den gravida kvinnan f?r kunskap av barnmorskan, men ocks? h?nvisas vidare till Livsmedelsverket. En del kvinnor uppfattade informationen tillr?ckligt, medan andra s?ker sig vidare genom sociala medier och r?d fr?n folk i sin omgivning.

Vår undersökning påbörjades med ett starkt intresse och en uppriktig undran vad det var som drev människor som arbetade inom riskfyllda yrken att fortsätta med sina yrken efter att de utsatts för en konkret risk, till exempel att som polis bli skjuten i tjänsten. Eftersom vi hade lite föreställningar om varför och eftersom det inte heller verkade finnas någon forskning på området valde vi att själva generera en Grundad Teori för att få en förklaring. Detta gjorde att vi kunde undersöka vårt forskningsområde förutsättningslöst. Som respondenter valdes personer inom riskyrken. Dessa intervjuades och svaren analyserades. Det svar vi kom fram till var att dessa personer känner engagemang, intresse och trivsel i sitt arbete.

Sjuksköterskor inom akutsjukvården har ett varierande yrke. Ingen dag är den andra lik och av sjuksköterskor krävs snabba beslut och ett lugnande arbetssätt. I ett rum kan en patient vårdas för en fiskekrok i fingret medan patienten i rummet bredvid är döende. Detta kan göra att personalen mår dålig och blir stressad vilket kan leda till brister i omvårdnaden mot patienterna. Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskors upplevelser av avlastningssamtal.

Sociala medier ?r en del av dagens ton?rskultur, d?r Instagram, Snapchat och TikTok ?r de popul?raste apparna bland barn och unga. Forskning visar att anv?ndandet av filter p? sociala medier genererar m?jligheter att (om)f?rhandla sin identitet samt att anv?ndandet kan leda till att unga utvecklar orealistiska kroppsideal. F?r att f? en ?verblick ?ver f?ltet g?rs en strukturerad forsknings?versikt.

Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagsläget på studier gjorda på män och pojkar. Jag har därför valt att fokusera på flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagsläget, samt varför flickor i större utsträckning än pojkar blir förbisedda när det gäller denna diagnos. Min frågeställning är: ?Hur ser flickor, som fått diagnosen Aspergers syndrom, på sin skolsituation och sitt egna lärande?? För att få svar på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom.