Vårt syfte med denna studie är att förstå och beskriva tre förskollärares föreställningar om barns utveckling och lärande och hur dessa föreställningar står i relation till förskollärarnas agerande i samlingen. Studiens frågeställningar är "Hur framträder tre förskollärares föreställningar kring barns utveckling och lärande inför, under och efter samlingen i en förskola?" och "Hur står de föreställningar vi tolkar fram ur förskollärarnas utsagor i relation till deras agerande i samlingen?" Vi har utgått från tidigare forskning kring begreppen föreställning och samling, och för att förstå och beskriva de tre förskollärarnas föreställningar har vi utgått från ett didaktiskt perspektiv och tre teoribildningar som har varit av betydelse för förskoleverksamheten. Vi har för att få syn på de olika föreställningarna använt oss av en Triangulering av metoder med frågeformulär, intervju och observation. En slutsats vi har dragit är att de föreställningar de tre förskollärarna har om barns utveckling och lärande i hög grad påverkar valet av innehåll i samlingen, dess utformning och den position man ger sig själv och barnen.

Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till en ökad kunskap om begreppet edutainment samt att vi vill undersöka begreppets applicerbarhet inom turism. Vi vill dessutom utifrån ett kundperspektiv undersöka om och isåfall hur edutainment i ett turismsammanhang kan relateras till människors identitetsskapande process. Med hjälp av den kvalitativa metod vi använt oss av i vårt insamlande av empiriskt material, har vi i vårt arbetssätt tagit vår utgångspunkt i teorin. På så vis har vi genom Triangulering i form av en överblickande analys av skriftligt material, kvalitativa intervjuer och en i viss mån kvalitativ enkätundersökning, ämnat ta reda på om teorin går att urskilja i ett empiriskt exempel, varpå vi valt arrangerade dansresor med fokus på salsa. Resenärer efterfrågar idag upplevelsebaserade och kunskapsalstrande nöjesresor, varpå vi menar att begreppet edutainment mer än väl kan appliceras i turismsammanhang.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur en grupp unga andraspråkstalare tar sig an en klassisk, äldre text skriven på ett förhållandesvis ålderdomligt språk, Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen, med hjälp av dramapedagogiska övningar samt genom gestaltning och återberättande av den litterära texten. Metoden som används för att samla in material till studien är en Triangulering av flera kvalitativa grepp: inspelade intervjuer, dels en fokusgruppintervju av eleverna, och dels en enskild intervju av deras sas-lärare; frågeformulär med enskilda svar från eleverna och deras lärare; loggböcker från eleverna och deras observerande lärare samt den deltagande forskaren; inspelningar av fem arbetspass inklusive det avslutande uppspelet.Resultaten visar att dramapedagogiskt arbete i samklang med en äldre text vars språk inte är omedelbart gångbart för nutida skolelever gav eleverna verktyg för att ta sig an textens innehåll och språkliga form, återberätta med egna ord, lära sig nya ord och uttryck, och leder till en ökad medvetenhet om svenska språket då och nu..

Problem: På grund av stora pensionsavgångar kommer det inom de närmsta åren att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmärksammat att unga människor i mindre utsträckning verkar vilja ta över denna roll. På bankföretaget Nordea har likväl detta problem uppmärksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ungas föreställningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer i kombination med en observation på ett utvalt fallföretag.

Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till en ökad kunskap om begreppet edutainment samt att vi vill undersöka begreppets applicerbarhet inom turism. Vi vill dessutom utifrån ett kundperspektiv undersöka om och isåfall hur edutainment i ett turismsammanhang kan relateras till människors identitetsskapande process. Med hjälp av den kvalitativa metod vi använt oss av i vårt insamlande av empiriskt material, har vi i vårt arbetssätt tagit vår utgångspunkt i teorin. På så vis har vi genom Triangulering i form av en överblickande analys av skriftligt material, kvalitativa intervjuer och en i viss mån kvalitativ enkätundersökning, ämnat ta reda på om teorin går att urskilja i ett empiriskt exempel, varpå vi valt arrangerade dansresor med fokus på salsa. Resenärer efterfrågar idag upplevelsebaserade och kunskapsalstrande nöjesresor, varpå vi menar att begreppet edutainment mer än väl kan appliceras i turismsammanhang.

Problem: På grund av stora pensionsavgångar kommer det inom de närmsta åren att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmärksammat att unga människor i mindre utsträckning verkar vilja ta över denna roll. På bankföretaget Nordea har likväl detta problem uppmärksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ungas föreställningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer i kombination med en observation på ett utvalt fallföretag.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god kommunikation? - Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en Triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring.

BAKGRUND:Motorisk utveckling diskuteras utifrån två olika perspektiv både den dynamiska utvecklingenoch den motoriska utvecklingen i stadier. Vikten av att ge barn god självkänsla tas upp utifrånolika författares och forskares perspektiv. I undersökningen är det dock endast den motoriskasjälvkänslan som iakttagits. Motoriken kopplas till Merleau-Pontys fenomenologiska tankarom att kroppen och själen hör samman, liksom Ericssons forskning om sambandet mellanskolprestationer och motorik.SYFTE:Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka om barnets motoriska färdigheter har ettsamband med vår tolkning av barnets motoriska självkänsla, detta utifrån barnetsgenomförande av förutbestämda fysiska utmaningar.METOD:I undersökningen har en Triangulering använts. En observation samt en muntlig enkät gjordes itvå förskoleklasser på landsbygden, sammanlagt deltog 13 barn.

Problem: På grund av stora pensionsavgångar kommer det inom de närmsta åren att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmärksammat att unga människor i mindre utsträckning verkar vilja ta över denna roll. På bankföretaget Nordea har likväl detta problem uppmärksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ungas föreställningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer i kombination med en observation på ett utvalt fallföretag.

Syftet med studien a?r att bidra med kunskap om hur entrepreno?riell orientering kan ma?ta entrepreno?rskap inom branschen fo?r mobiltelefoni. Fo?rha?llandet mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall ma?ts med utga?ngspunkt i Millers resonemang om entrepreno?riell orientering.Hur kan entrepreno?rskap operationaliseras? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall?Studien baseras pa? tidigare forskning, facklitteratur, vetenskapliga artiklar, a?rsredovisningar, branschartiklar, avhandlingar och andra relevanta underlag som belyser entrepreno?rskap. Ba?de kvalitativ och kvantitativ metod tilla?mpas fo?r att a?stadkomma Triangulering.Entrepreno?rskap kan ma?tas utifra?n hur pass radikal innovationen a?r.

I denna studie undersöks vad som händer då två högstadieelever i särskilda utbildningsbehov i matematik erbjuds intensivundervisning. Syftet är att analysera vilket lärande som skett under undervisningstiden samt om undervisningsformen påverkat elevernas ordinarie undervisning. I studien analyseras även om elevernas attityd till ämnet matematik förändrats. Studien är en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. I en Triangulering har deltagande observationer, intervjuer, samtal samt tester använts.

Vi har i vårt arbete undersökt och beskrivit pedagogers uppfattning om vilka faktorer som kan komma att påverka exkludering av barn i förskolan och elever i skolan samt sökt ett eventuellt samband mellan exkludering och barns ålder, den fysiska miljön samt pedagogers förhållningssätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning, där vi har använt oss av metoden Triangulering, dvs. gjort intervjuer med pedagoger, egna observationer samt sociogram. Med denna metod har vi kunnat belysa våra frågeställningar från flera håll och därmed fått en högre validitet. I vår undersökning har vi kommit fram till, att både på förskola och inom skolan ansåg respondenterna att det sociala klimatet mellan barnen kan ge upphov till exkludering.

Flera undersökningar har visat att grundskoleelevers kunskaper inte bedöms på ett likvärdigtsätt. Olika satsningar har skett från Skolverkets sida där syftet varit att öka likvärdigheten ibedömningen. En sådan satsning från Skolverket är utvecklingen av en prov- ochbedömningsbank för hem- och konsumentkunskap. Avsikten med prov- ochbedömningsbanken är att erbjuda lärare stöd för att bedöma elevers kunskap och attbedömningen ska bli mer likvärdig nationellt.Syftet med examensarbete var att ta reda på hur ett prov som utvecklats för prov- ochbedömningsbanken fungerade i praktiken. Jag fick möjlighet att följa arbetet i den fas somkallas utprövning, det vill säga när ett prov testades av elever och bedömdes av deras lärare.I min studie har jag använt observationer, intervjuer och ett frågeformulär, vilket innebär enform av Triangulering.I resultatet redovisas vad som händer i klassrummet under utprövningen samt lärarnas ochelevernas synpunkter på provet.

Karlsson, Emma (2006). Tanken är god men?.En fallstudie om skolpersonals uppfattningar om inkludering av särskoleelever i grundskolans senare årskurser. (It?s a good thought, but? A Case Study of School Employees' Views of Inclusion of Special Education Pupils in Secondary School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Arbetet behandlar ämnet en skola för alla och mera specifikt föreställningar om inkludering av särskoleelever i en grundskola för de senare åldrarna, årskurs 7 - 9.

Syftet med föreliggande studievar att ta del av elevers upplevelser från sin tid på en resursskola samt hur de unga vuxna upplever sin livssituation idag relaterat till sin tid på resursskolan.Som metod har vi valt Triangulering, vilket innebär att vi har haft flera olika strategier vid insamling av empiri. De tillvägagångssätt vi har valt att kombinera är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Den kvantitativa delen bestod av enenkätliknande intervjuguide som dessutom innehöll två frågor av kvalitativ natur. Dessutom har vi kompletterat vår kvalitativa studie med tre djupintervjuer där vi använde oss av en intervjuguide med öppna frågor.Resultatet av föreliggande studie visar att tiden på resursskolan var personligt lönsam för de allra flesta av de medverkande ungdomarna. Många säger att de aldrig hade klarat skolan om de inte hade kommit till resursskolan, men att själva lärandet inte var den viktigaste aspekten då de blickar tillbaka på resursskoletiden.