Syftet med detta arbete var att studera hur lärare, utifrån deras egna utsagor, reflekterar över och praktiskt hanterar uppdraget att kommunicera mål och betygskriterier till eleverna. Syftet var även att studera vilket språkbruk lärarna använder när det talar om detta. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: På vilka sätt kommunicerar lärarna mål och kriterier till eleverna och varför?Vilka möjligheter och problem ser de? Hur skulle de vilja göra? Vilket språkbruk använder sig lärarna av när de talar om detta?I materialet utkristalliseras tre huvudsakliga strategier beträffande på vilket sätt lärarna anser sig kommunicera innebörden av målen och betygskriterierna: Att tillhandahålla verktyg för självbedömning, att informera eleverna om kraven, och att översätta kriterierna till eleverna. Varje lärare har en repertoar av metoder som används utifrån den huvudsakliga strategi som läraren försöker följa, men analysen visar att lärare kan uppleva svårigheter med att göra detta i vissa av de ämnen som de undervisar i.Lärarna menar sig se olika, ibland motstridiga, effekter av att kommunicera innebörden av kraven till eleverna.

Lekmannarevisorer är ofta förtroendevalda utan någon relevant utbildning som skulle anses likvärdig den en yrkesverksam revisor har. Trots att lekmannarevisorerna inte har några direkta formkrav som en professionell revisor har så ska de följa god revisionssed. Grunden för god revisonssed är enligt FAR att revisorn ska vara oberoende, ha rätt kompetens och vårda tystnadsplikten. En verksam revisor har dessa ledord i ryggmärgen men en novis (som man kan utgå från att en lekmannarevisor är) har de troligen inte lika inpräntade. Man kan undra vad som är drivkraften bakom hur dessa lekmannarevisorer i idrottsföreningar agerar i olika situationer med tanke på att det också är mycket känslor involverade.

Den här uppsatsen har till syfte att återge en designprocess, genom att beskriva ett uppdrag och de ställningstaganden som gjorts med hänsyn därav. Uppdraget har varit att designa belysningsarmaturer för offentliga toaletter i exklusivare miljöer, såsom hotell, restauranger och kontor där man vill ha en funktionell belysning av ansiktet. En ljussättning vars avsikt är att ge ett naturligt ljus som underlättar ögats uttolkning av ansiktet och huden, som i sin tur skapar förutsättningar för en bättre sminkning.Löpande behandlar uppsatsen förhållningssättet som designer i relation till interna ställningstaganden samt gentemot belysningsföretaget Zero, som varit uppdragsgivaren.Uppsatsen tar upp ljuset och hur det förhåller sig till människans sinnesförnimmelser på olika sätt. Här beskrivs studier av ljussättning i olika typer av badrumsmiljöer, känslor inför toalettbesök, hur ljuset beskriver sin omgivning och armaturtyper som kan tillgodose den belysning som eftersträvats.Vidare beskrivs färg utifrån olika aspekter; såsom kulturella konventioner, färgsymbolik samt hur ögat upplever kulörer, för att nå fram till vilken typ av kulör som kan lämpa sig i badrumsmiljöer.Metoden beskriver designprocessen genom att redogöra för de metoder som använts för att skapa en förståelse för uppdragsgivaren, marknaden och formspråk. Denna process beskriver även skissande och idégenerering, samt konstruktionsplanering och produktionsrelaterade ställningstaganden.Resultatet är två armaturer; dels en väggarmatur, som är tänkt att ge ett riktat ljus mot ansiktet då den placeras i det vänstra övre hörnet om en spegel.

Titel: Inte bara goa nyheter- Göteborgs mutskandal som nyhetsämne. En kvalitativ studie om hur journalister upplever uppgiften att rapportera om en skandal och bedöma dessnyhetsvärde.Författare: Desiré CichyOmfattning: ca. 18700 ord, inklusive bilagaUppdragsgivare: Mathias A. FärdighHandledare: Mathias A. FärdighKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapKursansvarig: Ingela WadbringTermin: Vårtermin 2011Syfte: Att utifrån ett normativt perspektiv, undersöka hur journalister på Göteborgs-Posten och GT upplever uppgiften att enligt yrkesnormerna rapportera om en skandal ochvärdera dess nyhetsvärde.

Knowledge Management (KM) är ett välkänt område inom företagsekonomin. KM används för att hantera kunskap inom företag exempelvis för att skapa, hantera, lagra och dela information. I den här studien har vi gått närmare in på kunskapsdelning hos säljare. Vi skriver, i denna studie, på uppdrag av Företag A, som är verksamma inom transportbranschen i Sverige. I uppdraget ingår det att ta reda på hur Företag A kan ta del av säljarnas kunskap och information om bland annat kunder och konkurrenter.Det teoretiska syftet med uppsatsen är att förstå vilka möjligheter och hinder som påverkar säljare att dela med sig av kunskap till andra i en organisation.

SammanfattningI december 2008 gav regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att anställa och utbildainterna jobbcoacher. Coachernas huvudmål skulle vara att coacha arbetssökande individermot ett arbete. Men eftersom en förutsättning för att en arbetssökande ska kunna ta ett arbeteär att den är anställningsbar, så väcktes för oss intresset att undersöka vad anställningsbarhetinnebär ur jobbcoachernas perspektiv. Samtidigt har frågan kring hur jobbcoacherna kancoacha på ett förtroendefullt sätt aktualiserats då det under hösten 2009 lagts fram starkkritik mot regeringens satsning på Arbetsförmedlingens jobbcoacher i media. Kritiken harfrämst riktats mot hur jobbcoacherna ska kunna coacha folk till arbete då lågkonjunkturråder, med brist på arbetstillfällen som följd.

SammanfattningMässor förekom som fenomen redan under medeltiden och har allt sedan dess använts som en kanal för försäljning och marknadsföring. Idag tävlar företag och organisationer om mässbesökares uppmärksamhet genom att skapa attraktiva montrar med vinnande koncept som ska locka människor och få dem att lägga företagsnamnet på minnet.Detta är vad Karlstads universitet haft i åtanke då de utformat beskrivningen till detta projekt. Bakgrunden till projektet är att universitetet finns representerat på ett antal mässor varje år, runt om i landet. Uppdraget har således varit att ta fram ett nytt koncept med en tillhörande design till universitetets mässmonter. Syftet med detta projekt är inte primärt att få besökarna att söka till universitetet, utan att de ska minnas det vid eventuell framtida övervägning av vidarestudier.Projektet har utvecklats med hjälp av kvalitativ metodik.

IT-företaget Conect AB var i behov av en förstärkning av sin marknadskommunikation, som innebar en utveckling av deras webbsida, samt en nyproduktion av produktblad om företagets samtliga tjänster, som ska finnas tillgängliga på webbsidan. Då företagets informationskanaler och målgrupp var förutbestämda, återstod en förbättring av budskapet. Med hjälp av teorier inom informationsteknik med inriktning på användbarhet, användbar webbdesign och användbar grafisk kommunikation skulle företagets budskap förtydligas. Tillämpandet av teorierna skulle på så sätt förbättra kommunikationen med potentiella och befintliga kunder.Uppdraget formulerades som en övergripande frågeställning med två delfrågor:? Hur kan man med informationsteknik förbättra ett företags marknadskommunikation?o Hur kan webbsidan byggas upp för att fungera som en länk mellan företag och kund med hänsyn till teorier inom användbarhet och användbar webbdesign?o Hur kan ett produktblad på ett effektivt sätt förmedla information till kunden med hänsyn till teorier inom användbarhet och användbar grafisk kommunikation?Utvecklingen av produkten genomfördes utifrån teorier som gör den enkel och lättförståelig.

På uppdrag av vikarieförmedlingen på Barn- och utbildnings förvaltningen i Luleå kommun utfördes denna studie. De gav författarna ett uppdrag att se över deras organisation, som har en del brister och ge förslag på lösning. Vidare gav de författarna uppdraget att se över en eventuell decentralisering av vikarieförmedling. Författarna jämförde Skellefteås vikarieförmedling, en kontrollförmedling, eftersom de har en decentraliserad verksamhet. Uppsatsen svarar på två frågor: 1)Vilka är problemen på vikarieförmedlingen på Barn- och utbildningsförvaltningen?? 2)Är decentralisering lösning på problemet? Metoden är kvalitativ och utgörs av intervjuer för att på ett tillfredställande sätt belysa de inblandades syn på organisationen.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

I denna studie har forskningsgruppen arbetat efter sin egengjorda innovationsmodell för att tillsammans med eleverna på Wijkmanska gymnasiet skapa en temadag för att öka engagemanget och delaktigheten. Uppdragsgivare var Wijkmanska gymnasiets rektor. Rektorn upplevde att skolans elever hade ett lågt engagemang. Engagemanget skulle höjas genom en temadag. Uppdraget som forskningsgruppen har utfört i denna studie var att involvera eleverna på Wijkmanska gymnasiet i den innovativa processen med att skapa en temadag.Studiens empiri bygger på data som samlats in under och efter innovationsprocessen för att ta fram temadagen tillsammans med eleverna.

I detta arbete har vi undersökt hur studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter ser ut i praktiken genom att intervjua fem studie- och yrkesvägledare på olika gymnasieskolor i Västerbottens län. Vi ville ta reda på vad de lägger fokus och tid på i sitt arbete samt om de har några sidouppgifter som inte tillhör deras egentliga uppdrag som studie- och yrkesvägledare. Detta då tidigare forskning pekat på att vägledare är missnöjda med sin arbetssituation och att de har mycket sidouppgifter som tar tid och fokus från det egentliga uppdraget. I arbetet har vi även fokuserat på studie- och yrkesvägledningens utveckling och utformning från 70-talet fram till idag med fokus på samhället, vägledaren och arbetets innehåll.De frågeställningar som vi behandlar i detta arbete är vägledarens huvudsakliga arbetsuppgifter, vilka eventuella sidouppgifter det finns och fördelningen mellan dessa utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv. Vi har även valt att skriva om de mål- och styrdokument som finns för verksamheten.

Cloud computing innebär användning av datorresurser som är tillgängliga via ett nätverk, oftast Internet och är ett område som har vuxit fram i snabb takt under de senaste åren. Allt fler företag migrerar hela eller delar av sin verksamhet till molnet. Sogeti i Borlänge har behov av att migrera sina utvecklingsmiljöer till en molntjänst då drift och underhåll av dessa är kostsamma och tidsödande. Som Microsoftpartners vill Sogeti använda Microsoft tjänst för cloud computing, Windows Azure, för detta syfte. Migration till molnet är ett nytt område för Sogeti och de har inga beskrivningar för hur en sådan process går till.

Denna uppsats består av en undersökning angående inköpsbeteende av FacilityManagement-tjänster för företag inom svensk industri. Inköpsbeteende av FM är ett relativt outforskat område och själva begreppet FM kan upplevas som brett och svårdefinierat. FM-branschen anses vara i ett transformationsstadium som innebär att företag allt oftare köper in multilösningar av FM-tjänster samt planerar för större geografiska områden.Syftet med studien var att karaktärisera inköpsbeteende av FM-tjänster för företag inom svensk industri och forskningsfrågorna som skulle besvaras presenteras nedan:1. Vilka urvalskriterier är viktiga vid val av FM-leverantör?2.

På uppdrag av Naturvårdsverket och kommunstyrelsen startade våren 2006 miljöprojektet för utbildningssektorn i Linköpings kommun. Miljöprojektet bestod av två delar. Dels skulle all kommunal personal utbildas i miljöfrågor, och dels fanns möjligheten för personalen att söka medel för olika typer av utvecklingsprojekt. Omkring tio piloter från var och ett av de elva geografiska områdena gick en miljöutbildningsdag, varefter de skulle vidarebefordra informationen till sina kolleger. De skulle också inspirera sina kolleger till att starta utvecklingsprojekt.Marcus Olsson, lärarstuderande på Linköpings Universitet, fick uppdraget att utvärdera utvecklingsprojekten samt spridningen av informationen som delgetts under utbildningsdagen.