Sökresultat:
732 Uppsatser om Trefaldiga uppdraget - Sida 38 av 49
Uppdragsbrevets påverkan på förväntningsgapet: En studie av revisorer och deras klienter
SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,FED 334, System för redovisning, revision och ägarstyrning, VT 2007Författare: Sandra Johansson och Sofie LanérHandledare: Karin Jonnergård och Ola NilssonTitel: Uppdragsbrevets påverkan på förväntningsgapet: En studie av revisorer och deras klienterRevisorns roll och ansvar: Revisorernas roll har på senare tid uppmärksammats alltmer och nya lagar och regler har införts för att förtydliga revisorns ansvar. Kravet på ett skriftligt uppdragsbrev, är det första steget för att leva upp till den nya revisionsstandarden (RS) i Sverige. En standard som infördes med start i januari år 2004. FAR SRS förhoppning är att uppdragsbrevet ska vara ett stöd både för revisorerna och för deras klienter, bland annat eftersom åtgärderna klargör parternas rättigheter och skyldigheter i uppdraget. Uppdragsbrevet kan sannolikt också bidra till att det så kallade förväntningsgapet minskar.Syfte: Att undersöka om uppdragsbrevet har påverkat förväntningsgapet mellan revisorerna och deras klienter samt jämföra eventuella skillnader i uppfattningar mellan revisorer inom ?The Big Four? och revisorer på övriga revisionsbyråer.Metodval: En kvalitativ studie genomfördes där en matchning gjordes mellan revisorer och deras klienter för att kunna undersöka båda sidor av samma förhållande.
Detektering samt minskning av Underhållsskuld
Detta exjobb är skapat utifrån ett uppdrag av ABB´s underhållssida på CloettaFazers fabrik i Ljungsbro utanför Linköping. Uppdraget består av att skapa en mall som ska användas för att detektera och minska underhållsskulden på en typisk industrilina. Den skapade underhållsskuldsmallen ska sedan realiseras på en verklig industrilina i CloettaFazers fabrik i Ljungsbro.Exjobbet är uppdelat i fyra delar, där den första delen behandlar bakgrunden, syftet och metoden. Den andra delen behandlar hur själva skapandet av mallen går till, samt hur den ska användas för att detektera och minska underhållsskuld i en typisk industrilina. Den tredje delen behandlar hur mallen fungerar i praktiken, i detta fall realiseras mallen på industrilinan Bridgepack.
Eftermarknadsaffären för komponenter: en fallstudie vid
Volvo CE Components
Uppdraget har handlat om att kartlägga en ekonomisk modell för nyutvecklings- och uppgraderingsinvesteringar. Modellen är en investeringskalkyl baserat på olika tidsperioder vilka är projekt, produktion och eftermarknad. Lönsamhetsmodellen, som den kallas i examensarbetet, jämför egentillverkade och inköpta komponenter (ex växellåda). I modellen finns några viktiga parametrar som behöver verifieras. Reservdelsförsäljning är en sådan.
Den framtida operativa förmågan: Förslag på organisatoriska åtgärder för Räddningstjänsten Halmstad
Syftet med denna rapport är att lägga fram förslag på organisatoriska åtgärder åt Räddningstjänsten Halmstad. Genom att titta på dagens organisation utifrån sett, som en representant för tredjeman, är förhoppningen att detta ska ge ett nytt perspektiv på dagens organisation och de problem denna står inför. Räddningschefen i Halmstad, Hans Ekberg, har ålagt organisationen att rannsaka sig själva och lägga fram förslag på åtgärder inför nästa kommunala handlingsprogram för skydd mot olyckor. Uppdraget i stort är fördelat på sju deluppdrag där denna rapport kommer att fokusera på tre av dessa. Detta görs genom att besvara fem frågor: hur är dagens organisation utformad, vilka problemområden finns, hur ser kommunens framtid ut, vilka åtgärder är nödvändiga, angelägna, eller önskvärda, samt vilka fortsatta frågor finns det för den operativa förmågan? Bakgrunden till uppdraget är att Räddningstjänsten Halmstad likt många andra räddningstjänster i dagen Sverige ser ett större behov av att rekrytera Räddningspersonal i Beredskap till framförallt orter utanför centralorten.
Jämställdhetsarbete i förskolan - en studie om hur pedagoger arbetar med jämställdhet i Falkenbergs och Hyltes förskolor
Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder och arbetssätt pedagogerna på några
förskolor i Falkenbergs och Hyltes kommuner använder sig av för att arbeta med
jämställdhet. Pedagogerna i Falkenbergs kommun har deltagit i ett jämställdhetsprojekt och vi
har gjort jämförelser med Hyltes kommun där pedagogerna inte har haft möjlighet att
medverka i något projekt. Syftet var också att ta reda på om det finns behov av fortbildning
inom detta område. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ansåg att det var den mest
lämpade metoden för att kunna få svar på de empiriska frågeställningarna:
? Vilka attityder/synsätt finns på uppdraget att bryta könsmönster och könsroller i
förskolan bland pedagoger i två kommuner?
? Hur ser jämställdhetsarbetet ut bland förskolans pedagoger i Falkenbergs och Hyltes
kommuner?
? Vilka uppfattningar finns hur fortbildning bäst bör genomföras för att stärka
jämställdhetsarbetet i förskolan?
Elva pedagoger (förskollärare och barnskötare) intervjuades på förskolor i kommunerna.
Urvalsgruppen delades in i tre grupper varav två intervjugrupper i Falkenberg och en grupp i
Hylte.
Pianolärares musikpedagogiska grundsyner inom kommunal musik- och kulturskola
Syftet med denna uppsats är att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolärare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.Arbetet tar sin utgångspunkt i lärarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrån deras personliga värderingar och åsikter.Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta målformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevärt från varandra. Jämför vi med grund- eller gymnasieskolan finns där en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och påverkan för den pedagogiska verksamheten. På så vis förstår vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mångt och mycket blir ett resultat av den enskilda lärarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklärare.
Tillväxt och dess konsekvenser för den interna organisationen i småföretag : -Prima Travel AB
Vårt arbete började när fick i uppdrag av resebyrån Prima Travel att finna möjligheter för dem att effektivisera dess organisation i takt med att dess omsättning ökade vilket satte högre krav på verksamheten. Förutsättning var att effektivisera organisationen men fortfarande hålla den lika smal som i nuläget. Företaget hade under en tid upplevt en allt större efterfrågan på deras produkter samt en ökande omsättning. För att finna lösningar på uppdraget utfördes en processkartläggning för att förstå hur organisationen fungerade i nuläget. Detta gav en god förståelse för företaget och dess aktiviteter.
Bakom den särskilda undervisningsgruppen - skolledares tankar och motiveringar
Den utgångspunkt vi har valt till vårt arbete är ?skolledares tankar och motiveringar till den särskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man på inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap från elever i SUG? Hur ser man på det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för ämnet är den variation av SUG som vi mött i vår utbildning och under vår verksamhetsförlagda tid.
In house-situationer : Möjligheter i relationen mellan upphandlande systerbolag att undantas från reglerna om offentlig upphandling
Offentlig upphandling har till syfte att undvika snedvriden konkurrens och ge anbudsgivare likvärdiga möjligheter att tilldelas ett offentligt kontrakt. Däremot krävs det ingen offentlig upphandling när en offentlig myndighet utför ett uppdrag i egen regi. Det finns även möjligheter för myndigheter att utföra verksamhet genom fristående enheter, som då jämställs med verksamhet i egen regi. För att sådan verksamhet ska undantas från upphandlingsskyldighet ställs särskilda kriterier upp för relationen mellan myndigheten och den fristående enheten. Kontrollkriteriet kräver att den upphandlande myndigheten har kontroll över den fristående enheten som den har över sin egen förvaltning och verksamhetskriteriet att den fristående enheten bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Situationer där myndigheter samarbetar med andra myndigheter genom avtal har också på senare tid ansetts omfattas av undantag från upphandlingsskyldighet.
Revisorns oberoende : Analysmodellen, effektivt hjälpmedel för att stärka oberoendet?
Revisorernas arbete har under de senaste åren blivit alltmer ifrågasatt där deras oberoende varit ett hett diskussionsämne. De senaste årens företagsskandaler runt om i världen, där revisionsbyråerna varit grundorsaken till skandalerna, har bidragit till ifrågasättandet av revisorernas förtroende. För att bemöta detta problem med oberoende har nya regleringar införts för att stärka revisorernas förtroende. Den 1 januari 2002 tillämpades i Sverige en ny revisorslag med syfte att garanterna revisorernas opartiskhet och självständighet. Den nya lagen omfattar en så kallad analysmodell, en självgranskande modell där revisorerna inför varje uppdrag ska pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för deras opartiskhet och självständighet.
Högläsning ? Rekreation eller ett verktyg för utveckling?
BAKGRUND: Det moderna samhället innebär snabba förändringar, både i arbetsliv och i vardagsliv. För pedagoger innebär detta att lärarutbildningar och verksamheter också förändras, nya arbetssätt tillkommer medan andra faller bort. Skönlitteratur har i barns liv fått en mindre framträdande plats på grund av teknikens genombrott. Högläsning i skolan kan vara ett sätt att hålla litteraturen vid liv, ett sätt att mötas kring texter. Tidigare forskning visar att högläsning som arbetssätt bidrar till att utveckla elever både språkligt och kognitivt.
Likvärdig bedömning? : En studie av innehållet i grundskolornas lokala betygskriterier för idrott och hälsa inom Gävle kommun
SammanfattningMed det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som infördes i grundskolan 1995 decentraliserades styrningen av skolan ytterligare ett steg vilket ställde krav på att varje skola lokalt skulle forma betygskriterier för varje ämne. Lokala betygskriterier skall finnas på varje enskild skola för hela skolår 8 samt för höstterminen i skolår 9 eftersom det saknas centrala betygskriterier vid dessa betygstillfällen. Således skall bedömningen av elever utgå från skolans lokala kriterier.Undersökningens syfte var att studera innehållet i samtliga skolors lokala betygskriterier i Gävle kommun för höstterminen i skolår 9 i ämnet idrott och hälsa. Efter ett bortfall på tre skolor återstod det tretton skolor som utgjorde undersökningens grund. Som metod har främst en kvalitativ innehållsanalys med inslag av en kvantitativ analys använts.
Fysiska begränsningsåtgärder inom äldreomsorgens särskilda boenden: en studie ur personalperspektiv
Syftet med denna studie var att ta reda på vilka erfarenheter enhetschefer och omsorgspersonal inom äldreomsorgens särskilda boenden hade av fysiska begränsningsåtgärder, samt hur de arbetade med dessa. Metoden var av kvalitativ ansats där personliga intervjuer utfördes med två enhetschefer, en sjuksköterska och tre undersköterskor vid ett sjukhem och ett demensboende. Dessa frågeställningar låg till grund för studien: är ovan nämnda personalgrupper medvetna om att lösningen med låsta avdelningar och andra fysiska begränsningsåtgärder kan innebära ett olagligt frihetsberövande. Om olaglig användning av fysiska begränsningsåtgärder förekommer, vilka skäl anser de sig ha för denna typ av lösning. Arbetas det aktivt med att försöka hitta andra lösningar.
Jag vill inte vara reparatör! Sex specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av pedagogiska läs- och skrivutredningar
SyfteSyftet med vår studie är att undersöka sex specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av pedagogiska läs- och skrivutredningar. TeoriI studien har en fenomenologisk livsvärldsansats använts. Genom intervjuer har sex specialpedagogers livsvärldar blivit synliggjorda och tolkats utifrån ?sakerna själva?. Enligt fenomenologin är det i dialogen vi förstår varandra.
Distriktssköterskans upplevelse av mötet med flyktingar i glesbygd : En intervjustudie
INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna.SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd.METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.