Studien syfte var att undersöka och beskriva skilda uppfattningar av konflikter mellanbarn och dess hantering i förskolan hos förskollärare. Studien är en kvalitativ studiemed en fenomenografisk ansats som bygger på intervjuer av ett antal förskollärare.De frågeställningar som låg till grund för studien var: Hur ser förskollärare påkonflikter mellan barn i förskolan? På vilket sätt hanteras återkommande konflikter? Påvilket sätt kan förskolläraren få stöd i sitt sätt att hantera konflikter?Det framgår av resultatet att förskollärare i studien har erfarenheter av konfliktereftersom de möter dem dagligen på förskolan. Dessa erfarenheter ligger till grund förhur de agerar i sin yrkesroll. De ser gärna att barnen själva hanterar konflikter ochagerar när de anser att behovet finns.

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Uppdraget att göra denna studie fick vi av Röda Korsets Behandlingscenter i Skövde och frågor väcktes om hur det kan vara att som flykting komma till ett nytt land och starta om på nytt. Syftet med studien var att söka en fördjupad kunskap om äldre invandrares upplevelser av sin integration i det svenska samhället. Begreppet ?äldre invandrare? syftade på personer födda före 1954 då dessa personer kulturmässigt var de äldre i patientgruppen på RKC. Studien behandlade både män och kvinnor, kategoriserades i olika teman och analyse¬rades därefter ur teoretiska utgångspunkter om identitet och kris.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur svensklärare jobbar med sitt ämne på gymnasiet, för att gestalta det demokratiska uppdraget, som staten har gett skolan. Detta gjordes genom att intervjua två svensklärare och en lärare i svenska som andraspråk, samt genom en attitydenkät som besvarades av lärarna och eleverna. Resultatet av undersökningen visar att lärarna jobbar på många olika sätt för att genomföra sitt demokratiska uppdrag. Lärarna som medarbetade i denna studie anser att svenska är ett ämne där det faller sig väldigt naturligt att förmedla och förankra både kunskaper och demokratiska värden. Varierande sorts texter och litteratur används i undervisningen för att diskutera olika sorts värdegrundsfrågor, för att sedan analyseras och för att kunna leva sig in i människors olika livssituationer, som anses stärka elevernas demokratiska förmåga.

Företagsrekonstruktion är ett speciellt insolvensrättsligt förfarande som ger en näringsidkare med betalningssvårigheter möjlighet att genom ett särskilt förfarande rekonstruera sin verksamhet. Lagen om företagsrekonstruktion (1996:764), LFR, började tillämpas i september 1996 och har således varit i kraft i över tio år.Vid en företagsrekonstruktion ska en utsedd rekonstruktör hjälpa företagets ledning att få företaget på ?fötter igen?. Rekonstruktören tar således inte över ledningen av företaget som en konkursförvaltare tar över och leder ett konkursbo.Konkurslagstiftningen bygger på principen att alla tillgångar en skuldsatt gäldenär har tas om hand i ett konkursbo och används för att betala av skulder som gäldenären har. Konkursinstitutets funktion är således att fördela gäldenärens tillgångar bland borgenärerna så att borgenärerna delar den uppkomna förlusten lika och proportionellt med hänsyn till fordringarnas storlek.Gäldenären förlorar genom konkursbeslutet rådigheten över sin egendom och sin rättsliga förmåga att förfoga över egendomen genom att ingå förbindelser som kan göras gällande i konkursen.

Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men också utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och därför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men också en enkät om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar.Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt både av lärare, elever och utomstående personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett väl fungerande sätt att förverkliga värdegrunden på. Skolorna har stor erfarenhet av elever från olika länder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle. Skolan är en gemenskap, fastän de flesta kommer från olika kulturer har alla något gemensamt: tron och föräldrarnas önskan om en bra skola, vilket är huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget.

När vi inledde vårt uppsatsskrivande var Landstinget i Värmland i färd med att införa ett nytt standardsystem för vårdinformatik. Systemet var Cambio Cosmic, och vi fick uppdraget att utvärdera dess användbarhet.Syftet med uppsatsen är att undersöka om användarna anser att systemet är anpassat till dem. Vi ville även se om systemet Cambio Cosmic brister i användbarheten ur teoretisk synpunkt, samt om några förändringar skulle kunna göras för att förbättra dessa eventuella brister.Utvärderingen utfördes i två steg. Först genomfördes en heuristisk utvärdering av systemet, under vilken vi själva utvärderade Cambio Cosmic enligt elva på förhand fastställda användbarhetsprinciper. Med den heuristiska utvärderingens resultat som bas, utformade vi sedan ett användningstest som genomfördes med sex testpersoner.

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Examensarbetet utfördes på Saab Dynamics, ett företag där man har framtagning av bland annat understödsvapen. Produkterna är under ständig förnyelse och utveckling, i strävan efter ständig förbättring. Projektet handlade om att undersöka möjligheterna att ta fram tändsystemsdetaljer till ett lägre pris med funktionsmässigt tillräckliga egenskaper. Under arbetet undersöktes en rad olika tillverkningsmetoder och material teoretisk för att finna lämpliga alternativ till ersättande framtagningsmetoder. Bland annat analys av precisionsgjutning i zink, ett förslag som redan var under diskussion på företaget.

Det är mycket viktigt att en revisor är oberoende, detta för att ge en opartisk och rättvis bild av finansiella rapporter. Den kommunala revisionen har de förtroendevalda revisorerna som ska granska att verksamheten sköts på ett tillförlitligt sätt enligt god revisionssed. Dock har proceduren för utnämnandet av de förtroendevalda revisorerna kritiserats i media för att vara partiskt och jävigt.Tidigare forskning lyfter fram olika hot som kan påverka en yrkesrevisors oberoende och opartiskhet i sitt arbete. Vissa av dessa hot väljs ut och undersöks. Har de utvalda hoten även en påverkan på de förtroendevalda revisorerna i Sveriges kommuner? Hot mot oberoende undersöks i form av tre undersökningsfrågor: rådgivning, kvalitetskontroller samt längden på uppdraget.

Elevinflytande och demokrati är två ord som tolkas och förstås olika av olika personer. Det finns flera olika teoretiska åskådningar att välja mellan när man gör sin tolkning. Vi har sett en förskjutning i synen på demokrati de senaste åren, där en allt större tyngdpunkt har lagts på dialogen som demokratins hörnsten. Detta syns även i Skolverkets texter och borde således återspeglas ute på skolorna. Vi har gjort en litteraturgenomgång där vi studerat kunskapsbegreppet ur en socialkonstruktivistisk synvinkel och relaterat detta till tankar om deliberativ demokrati och deliberativa samtal, samt en kvalitativ empirisk studie för att försöka få syn på vilken demokratisyn några lärare och elever har och hur de arbetar för att uppfylla de mål och beskrivningar som ges i Lpo 94, kapitel 2.3, om elevers inflytande. Påverkar strömningar inom den demokratiteoretiska diskussionen det praktiska arbetet på lokal nivå? Av intervjuerna framgår att de intervjuade lärarna tycker att elevinflytande är viktigt, men det framgår i jämförelsen med elevernas svar att detta inte alltid synliggöres i det praktiska arbetet.

This essay is about the meeting of the pedagogic mission and the reality of the conditions in preschools. It is about the frustrations that I, as a pedagogue, experience when I cannot fulfill this mission. An example of this is working when understaffed.My purpose is the acknowledgment of two main areas of the curriculum: caring and learning. This essay demonstrates the diversity of the occupation and it ?s constant need of positioning.

The purpose of my study is to investigate teacher?s perceptions of their mission in the preschool class, and how they work to promote children?s written language development. What methods and working methods they use to awaken curiosity and motivate children to read and write. I am using the qualitative research method to get answers to my questions. I have made four qualitative interviews with four teachers in preschool classes from different schools.My questions are:What conceptions does teachers have about their mission in a preschool class?What different methods and approaches does teachers use to stimulate and wake children?s curiosity for reading and writing development?The theoretical basis for my study is the socio-cultural perspective, where learning occurs in interaction.

Syftet med undersökningen är att beskriva och öka insikten om enhetschefernas dubbla roll och deras arbetssituation då det gäller tillämpningen av arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen och hur de hanterar denna dubbla roll.De forskningsfrågor som vi har sökt svar till är:? Vad styr och vad består enhetschefernas arbete av?? Hur ser enhetscheferna på sin dubbla roll gentemot arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen?? Hur hanterar enhetscheferna motsättningar mellan arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen?Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex enhetschefer inom äldreomsorgen har intervjuats. Analysen har skett genom kodning som gav de kategorier och teman som resultatet redovisas under.Resultatet visar på att socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen styr enhetschefernas arbete och att lagarna genomsyrar hela verksamheten då de används som ett medel och redskap för att nå en lösning på motsättningar. Hanteringen av socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses av enhetscheferna och organisationen som en självklar del i arbetet och de upplever överlag inte hanteringen som ett problem. De svårigheter som uppkommer är i den gråzon som finns mellan olika lagar och dessa svårigheter har de ansvaret för att lösa.

Syftet med denna studie är att synliggöra några lärares uppfattningar kring etik och moral samt hur läraren förmedlar etik och moral till sina elever. Därtill beskrivs några faktorer som dessa lärare uppfattar har betydelse för förmedlingen av etik och moral i skolan.Litteraturdelen består av källor från tidigare forskning, teoriböcker i ämnet samt statliga utgåvor kring skolans samhällsuppdrag. Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ studie med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. Intervjuer från nio stycken lärare på grundskolans olika stadier har blivit underlag för studiens resultat. Studiens resultat visar att lärarens samhällsuppgift som värdegrundsförmedlare är både svår och komplex.