Sjukfrånvaro, och dess orsaker har debatterats kraftigt i samhället under många år. Debatten har främst avsett långtidssjukskrivning. Denna studie har fokus på korttidsfrånvaron, vilket avser sjukfrånvaro under 15 dagar och som ligger inom arbetsgivarens sjuklöneperiod. Korttidsfrånvaron är upprepande när medarbetaren har varit borta vid sex tillfällen under 12 månader.När möjligheterna att göra något åt livssituationen stängs (genom att kontrollmöjligheterna har minskat samtidigt som kraven ökat) återstår för många människor endast att använda korttidsfrånvaro för återhämtning, eller också går de in i utmattningstillstånd ? (Theorell, 2003: 9)Studien utgår från medarbetarens perspektiv, och resultatet visar att de medarbetare i studien som har varit upprepat korttidsfrånvarande uppfattar Piteå Kommuns tidiga rehabiliteringsarbete på olika sätt.

Syftet med arbetet är att belysa de eventuella förändringar studenter på polisutbildningen vid Umeå universitet genomgår. Människor, platser, behovet av att passa in och grupper påverkar oss hela livet och enligt vår mening har de flesta i vår umgängeskrets på ett eller annat sätt förändrats sen dem kom in på polisutbildningen. Vad anbelangar arbetets del om personlig utveckling är den avgränsad till att endast undersöka den personliga utvecklingen hos polisstudenter vid Umeå Universitet, vi har också bara riktat in oss på studenter som går i termin 4. I undersökningen har vi att använt av oss enkäter bestående av 44 frågor som sedan slumpmässigt delats ut till 39 studenter. Angående de förändringar vi kunnat påvisa var vårt mål att sedan försöka koppla dem till olika teorier om grupper.

Malmö är en stor stad vid vatten men ändå utan kännbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har därför blivit att undersöka vad detta beror på och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som område för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta är att hamnverksamheten, som här utgörs av färjetrafik, planeras flyttas till bättre lägen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhållande till Malmö centrum blev detta område intressant att studera som möjlig länk mellan stad och vatten. Del ett i arbetet fokuserar på hur Malmös vattenfront ser ut och hur den används.

Efter alla larmrapporter kring att klamydia ökar bland ungdomar ville vi ta reda på hur ungdomarnas attityd gentemot kondomanvändning ser ut och om de är medvetna om hur olika STD smittar. Vi ville också ta reda på vem och/eller vad som har stort inflytande på ungdomarnas kondomanvändning. En enkätundersökning genomfördes våren 2008 på en skola i södra Sverige. De elever som deltog i undersökningen gick tredje året på teoretiska program på gymnasiet. Det visade sig att elever har positiva attityder gentemot att använda kondom och att de överlag har goda kunskaper om hur STD smittar.

Syftet med denna studie har varit att belysa behovet av ett utvecklat och förbättrat språk gällande utemiljöer i staden. Genom att använda ett utvecklat språk skulle det vara enklare för landskapsarkitekter att stärka rollen för utemiljöer i stadsplaneringssammanhang. Genom att fokusera på en typ av platskaraktär, det restorativa andrummet, hoppas jag nå närmre i att förstå den komplexitet och vikt av ett förbättrat språkbruk, och kanske även uppmuntra till att andra tar aktivt del i utvecklingen av språket beträffande utemiljöer.Genom litteraturläsning, platsbesök i olika städer och jämförelser mellan dessa platser, kommer jag förhoppningsvis att se bra och dåliga egenskaper som jag kan lära av och använda i det restorativa andrummet. Genom att definiera det restorativa andrummet ger jag mig själv rätten att namnge det. Som en avslutande del på arbetet kommer jag att göra en planskiss på ett restorativt andrum i Stockholm city.

Detta arbete har som syfte att klargöra vad allmänheten har för inställning till allmän kameraövervakning samt att reda ut vilken praktisk nytta kameraövervakningen gör. Det har gjorts flera undersökningar om svenska folket inställning till kameraövervakning. Allmänheten blir mer positiv till kameraövervakning ju mer tiden går. 1995 accepterade 66 % av svenska folket kameraövervakning på gator och torg medan sju år senare svarade, på samma fråga, hela 75 % att de accepterade kameror på gator och torg. Kameraövervakning har visat sig ha en preventiv effekt på vissa brott.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan tillvaratar barnlitteratur för att främja barns läsutveckling. Forskning om barns läsutveckling, samt pedagogers medvetna val i användning av barnlitteratur och läsning presenteras i uppsatsen. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med 12 pedagoger, varav hälften arbetar inom Reggio Emilia. Resultatet visar att pedagogerna använder biblioteket som bokkälla samt att flertalet önskar mer läsning i hemmet. Samtliga pedagoger anger liknande platser och tidpunkter för läsning av barnlitteratur.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur platser försöker attrahera studenter med hjälp av olika platsmarknadsföringsstrategier. Metod: Vi har arbetat med kvalitativa intervjuer med representanter för tre städer samt delat ut kvantitativa enkäter till studenter i tre städer. Detta har gjorts med vetenskaplig triangulering och fallstudier som bakomliggande tanke Teoretiska perspektiv: Teorier om kreativitet och den kreativa klassen samt olika platsmarknadsföringsstrategier. De delar av platsmarknadsföringen som berörs i uppsatsen är varumärke, segmentering, positionering och image. Slutsatser: Vi har kommit fram till att samtliga städer i undersökningen är måna om att attrahera studenter.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse läsförståelsen har för matematisk problemlösning. Fokus ligger på elevernas läsförståelse av olika typer av texter som behandlar matematik på grundläggande skolnivå. Detta studeras utifrån tre olika undersökningar där läsförståelse granskas i relation till matematisk problemlösning. Den första undersökningen bestod av sju stycken textuppgifter i matematik. Den andra undersökningen bestod av tolv matematiska tal utan text där räkneoperationerna var de samma som i textuppgifterna.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt förskollärare förmedlar normer och regler till barngruppen vid den planerade samlingen i förskolan. Studien har tagit utgångspunkt ifrån Lena Rubinstein Reichs (1993) avhandling om samlingen i förskolan. Utifrån videoobservationer av samlingssituationer och intervjuer i form av stimulated recall visar det sig att samlingen har förändrats i jämförelse med Rubinstein Reichs avhandling. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av olika tillvägagångssätt när det kommer till struktur och innehåll. En av förskolorna har samlingar där barnen själva väljer om de vill delta eller ej.

Cancer är i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som får beskedet cancer kan uppleva stora förändringar. Alla människor reagerar olika och därför är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de får ett cancerbesked. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur barn använder sig av matematiska begrepp i den fria byggleken samt om pedagogen och miljön har någon betydelse för lärandet av matematiska begrepp. Undersökningen gjordes på två förskolor på olika platser i landet. Vi valde observationer som undersökningsmetod. Observationerna genomfördes både när en pedagog deltog och när den inte deltog i byggleken. Vi uppmärksammade att barnen använde sig av matematiska begrepp som stor, lång, hög, i, uppe, triangel, cirkel samt räkneord från 1-16.

Denna uppsats har som mål att identifiera en problematik gällande medborgarinflytandet i den svenska planeringsprocessen genom att undersöka vilka gruppers berättelser, bilder och föreställningar om Staden som väljs ut att bli representativa. Arbetet har utifrån detta konstruerat ett teoretiskt ramverk där adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning av vad olika aktörers föreställningar av platser är förankrade i, vilka aktörer som påverkar dessa, samt vilka konflikter som uppkommer vid en planeringsprocess. Arbetets empiri består av samrådshandlingar från två detaljplaneprocesser från Karlskrona innerstad och lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet av denna belyser att det finns en problematik angående medborgarinflytandet i vilka individer och grupper som får sin berättelse, föreställning att bli representativ för platsen, och de gruppers och individers berättelse, föreställning som exkluderas..

Antologin består av tre bidrag som studerar betydelsen av arbete och arbetslöshet ur olika perspektiv. Två av de tre bidragen inriktar sig på lastbilschaufförer och privatrådgivares upplevelser av deras arbeten. Det tredje bidraget fokuserar på hur det är att vara ung och leva utan arbete, samt vilka konsekvenser det får för individen. I anslutning till våra frågeteman rörande arbete och arbetslöshet har vi genom mindre omfattande fältarbeten och kvalitativa intervjuer samlat in material till studien, som därefter analyserats med hjälp av Grundad teori-metoder. Analysen av materialet har bidragit till att olika teorier kring bland annat livsvillkor, sociala interaktion med andra, samt arbetsrelaterad stress, blivit centrala för antologin.

Enköpings vattenpark anlades i slutet av 1990-talet som en del i arbetet med att förhindra en hotande övergödning av Östersjön och Mälaren. Dess huvuduppgift är att rena ungefär hälften av Enköpings dagvatten innan det når ut till Mälaren. Förutom denna aspekt har syftet även varit att skapa en attraktiv plats för Enköpings invånare att vistas i och omkring. Min kontakt med parken, från att ha växt upp i närheten, cyklat förbi den under flera års tid, till att faktiskt arbeta i den, fick mig att fundera kring dess övriga men inte fullt så uttalade funktioner. Detta ledde fram till de två frågeställningarna; - Vilken relation har besökaren till Vattenparken och vad betyder den därigenom för dem? För att söka svar på dessa frågeställningar ägde inledningsvis samtal rum med kommunens chef för Vatten & Avlopp, som varit delaktig under hela arbetet med Vattenparken.