Vissa ungdomar utmÀrks av att de utsÀtter andra för hostilitet i en viss vardagsmiljö. Andra ungdomar utmÀrks av att de utsÀtts för hostilitet av andra i samma miljö. En tredje grupp av ungdomar utmÀrks av att de bÄde utsÀtter andra för hostilitet och utsÀtts för andras hostilitet i den miljön. Det förklarar ?ömsesidig hostilitet? för de ungdomarna.

Travel literature and especially the ?adventure story? has excited young British boys for over two centuries. However, it has also been a vehicle for the assertion of male dominance and European supremacy. The story of a British man who goes to the colonies, performs some test which is essentially a test of his manliness, and whose compulsory victory marks the end of the book, has been a central myth in colonial masculinity.Through looking at three Anglo-Saxon male travel writers from the 20th century, this essay aims to study the different ways in which Western male identity is shaped against an Indian background. The novels analysed are Topee and Turban or Here and There in India by H.A.

Syftet med detta arbete Àr att synliggöra hur förÀndringar i den fysiska miljön pÄverkar barnens sÀtt att leka och hur barnen sjÀlva ser pÄ förÀndringarna i den fysiska miljön. Fokus har legat pÄ rummets betydelse för leken pÄ förskolan. Vi har gjort vÄr studie pÄ en förskola i Norrbotten. För att genomföra vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer, barnintervjuer och loggbok. Intervjuerna och observationerna har vi sedan tolkat med en tolkande ansats och anvÀnt oss av hermeneutiken som vetenskapsmetod.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Scania hanterar försörjningen av elektroniska styrenheter under sina produkters livslÀngd och hur de hanterar relationen med de leverantörer som de köper styrenheter av. Som teoretisk grund har en etablerad relationsmodell och försörjningsmetoder inhÀmtade frÄn flygindustrin anvÀnts. För att besvara frÄgorna har tre intervjuer genomförts. TvÄ gjordes med anstÀllda pÄ Scania och den tredje med Bosch, en underleverantör till Scania. Det vi kommit fram till Àr att:? Det finns inte ett enda sÀtt att hantera tillgÄngen av komponenter.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera huruvida, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, EU-domstolens avgörande Eurofood och dÀrpÄ följande nationell domstolspraxis har minskat utrymmet för insolventa bolag att utföra forum shopping genom artikel 3.1 IF i jÀmförelse med rÀttslÀget innan Eurofood. Uppsatsens slutsats Àr att EU-domstolens uttalanden i Eurofood i viss mÄn har försvÄrat genomförandet av forum shopping. Innan Eurofood var det en utbredd praxis (fallen Enron Directo SL, Daisytek-ISA Ltd m.fl.) att bryta sÀtespresumtionen med hÀnvisning, sÄsom primÀrt och avgörande skÀl, till att det insolventa bolagets huvudkontorsuppgifter utförs i den medlemsstat dÀr den aktuella domstolen Àr belÀgen, trots att bolagets (hela) verksamhet utförs i en annan stat dÀr bolaget Àven har sitt sÀte. I Eurofood uttalade EU-domstolen att sÀtespresumtionen enbart kan brytas med hÀnvisning till objektiva och faststÀllbara omstÀndigheter för tredje man. DÀrvid uttalades att nÀr ett bolag bedriver verksamhet i den medlemsstat dÀr det registrerade sÀtet Àr belÀget, Àr den omstÀndigheten att dess ekonomiska val kontrolleras eller kan kontrolleras av ett moderbolag i en annan medlemsstat inte i sig tillrÀckligt för att kullkasta presumtionen.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera busschaufförers upplevelser av delaktighet i arbetet. Följande frÄgor har stÀllts: Hur kommunicerar arbetsgivare och anstÀllda med varandra? Hur upplever busschaufförer sitt arbetsschema och sina arbetstider? Kan busschaufförer vara delaktiga i utformningen av sitt arbetsschema och sina arbetstider? För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört Ätta individuella intervjuer med busschaufförer i ett internationellt bussföretag. Resultatet visar att busschaufförernas delaktighet i arbetet Àr bristfÀllig. Anledningen till detta tror vi kan förklaras utifrÄn tre huvudsakliga faktorer.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka vad inaktiva högstadieelever sjÀlva tror skulle kunna vara betydelsefulla faktorer för att pÄbörja och vidmakthÄlla fysisk aktivitet. 160 högstadielever fyllde i en enkÀt varpÄ 71 elever som hamnade under de allmÀnna rekommendationerna för fysisk aktivitet fick fylla i en andra utförligare enkÀt. Data frÄn 29 elever som i den andra enkÀten angav att de var aktiva en gÄng i veckan eller mindre bearbetades och lÄg till grund för en tredje fas dÀr 18 av dem slumpmÀssigt valdes ut och undersöktes med fokuserad gruppintervju som metod. Fokusgruppsresultaten visade att eleverna bland annat lyfte fram det första intrycket, ledaregenskaper, gruppindelning, social kontakt, tidiga framsteg och ovanliga aktiviteter som betydelsefulla faktorer. Resultaten ansÄgs vara tillÀmpbara pÄ projekt som syftar till att aktivera otillrÀckligt aktiva högstadielever..

Det jag ville uppnÄ med denna uppsats var att fÄ insyn i förÀldrars uppfattning om deras barns matematiklÀxa och om hur matematiklÀxlÀsningen ser ut pÄ hemmaplan samt hur de stÀller sig till frÄgan om en lÀxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskÄnsk by, fÄr jag i stora drag reda pÄ att cirka en tredjedel av förÀldrarna gÀrna ser en skola utan lÀxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan lÀxor. En tredje lite mindre grupp har mÄnga Äsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till lÀxfritt. Jag fÄr ocksÄ reda pÄ enligt min tolkning av materialet att tvÄ tredjedelar av förÀldrarna nÄgon gÄng upplevt en stökig lÀxsituation. Uppsatsen tar ocksÄ upp internationell samt svensk forskning kring lÀxor, rÄdande för- och nackdelar med fokus pÄ matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn pÄ lÀrande, socioekonomiska skillnader och matematiksvÄrigheter kopplat till matematiklÀxor..

Varje kreditaffÀr innebÀr en risk för företag. Denna rapport grundar sig pÄ hur företagen kan vÀrdera och hantera sina kundfordringar för att kundförluster skall minimeras. Kundfordringar kan vÀrderas pÄ tre olika sÀtt. Huvudregeln Àr att en individuell bedömning i första hand skall tillÀmpas. I undantagsfall kan en kollektiv bedömning av kundfordringarna vara bruklig.

Denna rapport Àr skriven inom ramen för magisterkursen Management och pÄ uppdrag av HSB Malmö. Rapporten Àr indelad i tre delar dÀr den första utgör huvuddelen och syftar till att spegla vÄrt projektarbete pÄ HSB Malmö. I denna delen beskrivs och tolkas HSB Malmö i nulÀget, samt presenteras rekommendationer till hur ledningen i framtiden bÀttre ska kunna skapa organisatoriska förutsÀttningar för ett strategiskt förÀndringsarbete. UtifrÄn vÄrt syfte och den information som vi samlat in, har vi valt ut ett antal teman som vi anser Àr mest intressanta och utmanande för HSB Malmö att jobba med i önskan om att nÄ större framgÄng i strategiskt förÀndringsarbete. Dessa teman (medlemsorganisation eller vinstdrivande företag?, kundorientering, kommunikation och information, kompetens, visionsarbete, ledarskap, företagskultur och organisationsstruktur) utgör grunden för den diagnos av situationen pÄ HSB Malmö som vi presenterar i rapporten.

I denna studie undersöks hur nÄgra före detta IVIK?elever har lyckats med sina gymnasiestudier pÄ ett treÄrigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, tvÄ flickor som lÀser sitt andra Är och tvÄ pojkar som lÀser sitt tredje och sista Är. Viktigt att pÄpeka Àr att de elever som intervjuats i denna studie Àr mycket ambitiösa och mÄlmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier Àr omöjligt att dra nÄgra generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats vÀl med sina valda programstudier.

VÄrt syfte med denna undersökning var att beskriva kvalitéer i texter som producerats av elever som haft datorn som hjÀlpmedel i processen i att lÀra sig skriva och lÀsa. Bakgrunden Àr till stor del uppbyggd kring olika aspekter av skriv- och lÀsinlÀrning. Vi belyser Àven teorier om lÀrande i bakgrunden. Metoden vi anvÀnde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Totalt samlade vi in 21 texter som var skrivna av elever som gick i tredje skolÄret.

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

I denna uppsats görs ansatsen att, med hjÀlp av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell, belysa eventuella skillnader och likheter mellan tvÄ olika typer av lÀrarutbildningar: Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lÀrarutbildning och Regeringens proposition 2009/10:89 BÀst i klassen ? en ny lÀrarutbildning. UtifrÄn denna modell analyseras de passager frÄn texterna, vars innehÄll bÀr relevans till de skÀl som stÄr till grund för förÀndring av utbildningen, ur ett grammatisk och lingvistiskt perspektiv. I nÀsta steg belyses den diskursiva praktik som Àr framtrÀdande i bÄda propositionerna. Det tredje och sista steget behandlar den sociala praktiken som analyseras utifrÄn ett fokusgruppssamtal som hölls mellan tre pedagoger som Àr verksamma pÄ Högskolan i Halmstad.

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.