Sökresultat:
1933 Uppsatser om Tredje och fjärde ćldern - Sida 5 av 129
Kombinerad bekÀmpning som metod för verkan : LÀtt infanteritaktik under brittiska markoperationerna i Falklandskriget
Denna undersökning har studerat ett lÀtt infanteriförbands anvÀndning av kombinerad bekÀmpning som metod för verkan under en amfibieoperation samt vilka aspekter som pÄverkade möjligheten till kombinerad bekÀmpning p.g.a. operationens amfibiska karaktÀr. Fallet har utgjorts av Parachute Regiments tvÄ bataljoner som under Falklandskriget utkÀmpade tre slag vid Darwin ? Goose Green, Mount Longdon och Wireless Ridge. Som analysverktyg har anvÀnts Robert Leonhards teori om den kombinerade bekÀmpningens tre principer.
AD/HD Medicinsk-biologisk defekt eller socialt skapat fenomen? : LÀrares syn pÄ AD/HD-diagnosen
Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.
Bouppteckningen som legitimationshandling för dödsboet
Ett dödsbo anses vara en juridisk person i svensk rĂ€tt. DödsbodelĂ€garna förvaltar dödsboet gemensamt och företrĂ€der det mot tredje man, 18 kap 1 § ĂB. Bouppteckningen Ă€r legitimationshandling i enlighet med 18 kap 4 § ĂB. Syftet med denna uppsats Ă€r att utvĂ€rdera bouppteckningens funktion som legitimationshandling för dödsboet mot bakgrund av gĂ€llande rĂ€tt.I bouppteckningen ska samtliga som kan anses vara dödsbodelĂ€gare och efterarvingar anges, men det uppstĂ€lls inget krav pĂ„ att bouppteckningen ska utvisa vilka av de upptagna personerna som Ă€r dödsbodelĂ€gare. FrĂ„gan om vilka som Ă€r rĂ€tt dödsbodelĂ€gare behöver inte heller vara avgjord nĂ€r bouppteckningen upprĂ€ttas.
"han kunni ĂŠi ĂŸiuff sin fa. utĂŠn han drapi han" ? FörĂ€ndringar i tredje personens personliga pronomen under fornsvensk tid
Nordiska sprÄk, avancerad nivÄVÄrtermin 2011Handledare: Ida Larsson.
DET SOCIALA STĂDET OCH DESS BETYDELSE FĂR SJUKSKĂTERSKOR INOM ĂTSTĂRNINGSVĂ RDEN
Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur sjuksköterskor pÄ barn och ungdomspsykiatrin inom ÀtstörningsvÄrden i VÀstra Götaland upplever det sociala stödet i sitt arbete. Syftet Àr vidare att fÄ förstÄelse för hur sjuksköterskorna upplever att det sociala stödet frÄn kollegor och patienter inverkar pÄ dem i det dagliga arbetet. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som utfördes pÄ sammanlagt sju deltagare, samt en enkÀtundersökning som utgjorde studiens bakgrund. Studiens resultat delas in i tre kategorier, varav dessa Àr: Socialt stöd frÄn kollegor, Socialt stöd frÄn tredje part och Kommunikation. Resultatet visade att sjuksköterskepersonalen upplevde ett socialt stöd frÄn arbetskollegor, samt att det fanns ett socialt stöd att hÀmta hos chefer.
Ungdomars drogvanor och attityder till narkotika och missbruk
Denna C-uppsats a?r inspirerad av en kvantitativ ansats om a?la?ndska ungdomars attityd till narkotika och missbruk samt lite om deras illegala drogvanor, alltsa? inte tobaks- och alkoholvanor. Syftet a?r att belysa hur ho?gstadieungdomar pa? A?land resonerar kring olika fra?gor om narkotika och missbruk samt lite om hur deras illegala drogvanor ser ut idag. Underso?kningen a?r gjord pa? a?ttondeklassister, det vill sa?ga 14- 15 a?riga ungdomar.Studien a?r utfo?rd pa? na?stan alla ho?gstadieskolor pa? A?land, totalt fem stycken.
Frukt och grönt - En uppsats om handelseffekterna av ett EU-intrÀde
Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka vilka handelseffekter Sveriges intrÀde i EU 1994 har medfört pÄ handeln av frukt och grönsaker. Vi har Àven undersökt hur intrÀdet har pÄverkat handeln med tredje land. Med hjÀlp av Trumans metod har vi analyserat frukt och grönsaker pÄ aggregerad samt disaggregerad nivÄ. Analyserna samt diskussionerna som förs i uppsatsen utgÄr ifrÄn handelsomfördelning och handelsalstring, vilka Àr de tvÄ handelseffekter metodens sex olika utfall pÄvisar. DÄ vi studerade en tullunions uppkomst och dess konsekvenser pÄ handeln förvÀntade vi oss en handelsalstring inom unionen samt en handelsomfördelning gentemot tredje land.
Socialdemokratin och vÀlfÀrdspolitiken i Sverige : En argumentations- och ideologianalys om det Socialdemokratiska arbetarpartiets vÀlfÀrdspolitiska förÀndringar frÄn 1960-talet fram till idag
Det Socialdemokratiska arbetarpartiet har betytt mycket för den vÀlfÀrdsstat som prÀglat Sverige sedan 1960-talet, vÀlfÀrdspolitiken har dessutom alltid varit en hörnsten för socialdemokratin. Tidigare forskning visar att vÀlfÀrd har varit ett intressant studieobjekt för frÀmst ekonomiska och demografiska studier, varför jag nu Àmnar studera omrÄdet frÄn ett sociologiskt och politiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det Socialdemokratiska arbetarpartiet förÀndrat sin vÀlfÀrdspolitik under de senaste decennierna samt hur den förda vÀlfÀrdspolitiken kan relateras till partiets grundideologi. Giddens teori om ?tredje vÀgen? samt Esping-Andersens teori om vÀlfÀrdsstater ligger till grund för denna studie.
Kortare avbrott : Analys av SKV:s stÀllningstagande avseende kortare avbrott i tredje land
SexmÄnaders- och ettÄrsregeln Àr en av de metoder som anvÀnds för att eliminera den internationella dubbelbeskattningen. För att sexmÄnaders- och ettÄrsregeln ska vara tillÀmpliga fÄr inte den skattskyldiga personen göra kortare avbrott i Sverige som Àr mer Àn 6 dagar per varje hel mÄnad eller mer Àn 72 dagar under ett och samma anstÀllningsÄr. I lagen stadgas det inget om hur mÄnga dagar en skattskyldig fÄr tillbringa i tredje land, dock har SKV kommit med ett stÀllningstagande som berör denna frÄga. SKV har kommit fram till att en skattskyldig inte fÄr vistas mer Àn 8 dagar per hel mÄnad eller mer Àn 96 dagar under ett och samma anstÀllningsÄr i Sverige och i tredje land.SKV:s stÀllningstagande har ifrÄgasatts dÄ det bland annat anses att stÀllningstagandet saknar stöd i lagtext, förarbeten och praxis. Mot bakgrund av SKV:s stÀllningstagande Àr uppsatsen syfte att analysera för vilka lagtolkningsmetoder SKV har anvÀnt sig av i sitt stÀlllningstagande samt att utreda för huruvida SKV har stöd för sitt stÀllningstagande i lagtext, förarbeten och praxis.Analysen om vilka lagtolkningsprinciper SKV har anvÀnt sig av i sitt stÀllningstagande visar att SKV har anvÀnt sig av en subjektiv lagtolkningsmetod.
Vuxenblivande och upplevd stress hos tredje Ärets gymnasieelever
Den industrialiserade vÀrlden har de senaste Ärtiondena genomgÄtt förÀndringar vilket har bidragit till att en ny tidsperiod uppkommit. Tidsperioden benÀmns enligt forskaren Arnett (2007) som Emerging Adulthood och har den svenska översÀttningen vuxenblivande. Perioden strÀcker sig mellan Ären 18-25. Stress Àr en kÀnsla av press som för stunden inte Àr hanterbar och stressnivÄn har under de senaste Ären ökat markant hos gymnasieelever. Syftet med denna studie var att undersöka om vuxenblivande samt stress skiljer hos elever som lÀser ett yrkesförberedande respektive ett högskoleförberedande program.
Porto Alegre, Kerala och dagens deltagardemokratiska debatt - en illustrerande studie om deltagardemokrati i tredje vÀrlden
Deltagardemokratiskt utövande kan ta sin form pÄ olika sÀtt och begreppet Àr dÀrför mÄngfacetterat. Globaliseringen har gjort att intresset för deltagande pÄ lokal och regional nivÄ vuxit. SÄ har Àven den deltagardemokratiska debatten. Den dominerande debatten tenderar att fokusera pÄ hur deltagardemokrati utövas i vÀstvÀrlden. Med detta enkelspÄriga fokus, finns det risk, menar vi, att andra lÀnders deltagardemokratiska former utesluts.För att pÄvisa denna exkludering, anvÀnds empiri frÄn tvÄ fall i tredje vÀrlden dÀr deltagardemokratiska inslag införts, Porto Alegre och Kerala.
FörskolegÄrden pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka förskolegÄrdens betydelse pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola. Vi vill undersöka pedagogernas syn pÄ förskolegÄrden som lÀrmiljö och observera hur barnen anvÀnder förskolegÄrden under lek och lÀrande. Vi vill Àven undersöka hur förskolegÄrden fungerar som den tredje pedagogen enligt ett Reggio Emilia inspirerat arbetssÀtt. Vi har i en kvalitativ studie intervjuat tre pedagoger pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola för att ta reda pÄ deras tankar och vi har observerat barns lek pÄ förskolegÄrden. Vi har anvÀnt en tolkande ansats för synliggöra pedagogernas perspektiv pÄ barnens lÀrandemöjligheter pÄ förskolegÄrden.
Miljön som den tredje pedagogen. : Förskolepedagogers uppfattningar om inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande och meningsskapande
Denna undersökning handlar om sex förskolepedagogers syn pÄ den pedagogiska miljön i en Reggio Emilia inspirerad förskola. PÄ Reggio Emilia inspirerade förskolor benÀmner man den pedagogiska miljön som den tredje pedagogen. Resultatet jag fÄtt fram efter att jag gjort min studie visar att pedagogerna anser att den pedagogiska inomhusmiljön Àr mycket viktig nÀr det kommer till barns lÀrande och meningskapande. Pedagogerna anser att miljön ska anpassas efter barnet. Den ska locka till lek, nyfikenhet och lÀrande.
AndrasprÄkseleverna och det matematiska sprÄket
Syftet med uppsatsen Ă€r att besvara frĂ„gan om andrasprĂ„kselevernas ordförrĂ„d pĂ„verkar deras resultat i skolans matematikundervisning. Materialet i studien utgörs av tolv andrasprĂ„ksÂelever och tolv svenskfödda elever i Ă„rskurs 8. Jag har lĂ„tit eleverna genomföra ett test i tre delar; det första testet bestĂ„r av lĂ€stal, det andra av ordförstĂ„else och slutligen det tredje av numeriska tal. Samtliga test hör ihop och testar pĂ„ detta sĂ€tt elevernas förmĂ„gor pĂ„ tre olika sĂ€tt. I studien ingĂ„r Ă€ven en rĂ€knesaga, dĂ€r eleverna sjĂ€lva fĂ„r skriva ett benĂ€mnt tal.
Att göra vÀstvÀrldens bild till sin - En postkolonial lÀsning av Ett öga rött
Syftet med denna uppsats Ă€r framförallt att försöka visa, samt diskutera, vad en postkolonial lĂ€sning kan vara, och vad den kan ge. Jonas Hassen Khemiris "Ett Ăga Rött" Ă€r Ă€mnet för min lĂ€sning, alltsĂ„ mitt primĂ€rmaterial. Genom olika nĂ€rlĂ€sningar av denna roman undersöks relationerna mellan sprĂ„k, makt och identitet. Huvudsakligen försöker jag, med hjĂ€lp av postkolonial teoribildning, att utröna hur romanens huvudkaraktĂ€r och berĂ€ttare, Halim, förhĂ„ller sig till sig sjĂ€lv, och sin verklighet. Min teoretiska grund ligger hos de postkoloniala teoretikerna Edward Said och Homi Bhabha.