Denna rapport är en studie av en påbyggnad om två våningar i Stockholms innerstad. Påbyggnaden är en tredimensionell fastighet, Obelisken 27, som har bildas genom avstyckning från stamfastigheten Obelisken 26.Enligt vision för Stockholm ska nya täta, miljövänliga och varierande stadsmiljöer växa fram med en blandning av bostäder och verksamheter. Detta ska möjliggöras bland annat genom förenkling av planprocessen och bättre samordning mellan nationella regelverk.Genom att koncentrera förtätning till redan bebyggd mark ökar förutsättningen för hushållning med mark och grönområden. Förtätningen kan bryta funktionalismen stadsplaneringsprincip och skapa blandning av bostäder och verksamheter.Från och med 1 januari 2004 kan fastigheter även begränsas vertikalt och bilda slutna volymer. En ny fastighet kan bildas som en tredimensionell volym på befintlig bebyggelse.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning det grafiska uttrycket hos den tvådimensionella bilden Bergaporten av John Bauer kan överföras till en fiktiv tredimensionell miljö. För att placera projektet i en teoretisk kontext används begrepp som parafras och remediering för att beskriva arbetet. Som projektarbete skapas en tredimensionell spelmiljö med Bergaporten som förlaga. Vidare sammanställs en enkät som undersöker hur väl Bauers grafiska uttryck överförts till spelscenen. Detta genom att respondenterna får jämföra renderade bilder från scenen med originalet.

Sedan 1 januari år 2004 finns möjlighet att ny- och ombilda tredimensionella fastigheter och fastighetsutrymmen. När tredimensionella fastigheter och fastighetsutrymmen bildas måste nödvändiga rättigheter tillförsäkras som fastigheten behöver för att fungera på ett ändamålsenligt sätt. Vilka rättighetslösningar som ska väljas för att detta krav ska vara uppfyllt, är enligt propositionen upp till lantmätaren att avgöra. Dock föreslår lantmäteriet att sakägarnas önskemål bör ges stor betydelse. Hur rättighetsfördelning ska ske har varit oklart sedan lagstiftningen kom.

SammanfattningTredimensionella fastigheter är, i större utsträckning än traditionella fastigheter, beroende av att samverka med omkringliggande fastigheter för att bli lämpliga för sitt ändamål. Av den anledningen finns särskilda villkor för att sådan fastighetsbildning ska få ske. Bland annat måste fastigheten tillförsäkras vissa nödvändiga rättigheter redan vid bildandet. Det här arbetet fokuserar på en specifik typ av nödvändig rättighet som de allra flesta tredimensionella fastigheter har behov av, nämligen elektriska starkströmsledningar. Hur rätten till dem ska tryggas preciseras inte i lagtext, utan är upp till Lantmäteriet att besluta om i de enskilda fallen.

Begreppet fastighet har, före införandet av tredimensionell fastighetsindelning i svensk fastighetsrätt, ansetts utgöra en vertikalt avgränsad del av jordytan. I och med införandet av det tredimensionella inslaget den 1 januari 2004 kan fastigheter även avgränsas horisontellt. Således kan en traditionell fastighet numera delas in i flera olika skikt och nivåer vilka var för sig kan utgöra separata fastigheter. Redan före införandet av tredimensionell fastighetsindelning har vissa möjligheter till ett tredimensionellt fastighetsutnyttjande funnits, främst genom olika former av avtalslösningar. Dessa lösningar utgör dock, till skillnad från tredimensionell fastighetsindelning, inte någon äganderättslig uppdelning och har därmed varit kraftigt begränsade.

Kandidatarbetes syfte är att klarlägga vilka rättighetsupplåtelser för ledningar som används på kommunal mark. Vi har genom litteraturstudier kommit fram till att kommunerna och ledningshavande bolag idag kan använda olika former av nyttjanderättsavtal, avtalsservitut eller ansöka om ledningsrätt. Tredimensionell fastighetsbildning kan även tillämpas. Då  uppkommer en total äganderätt istället för ett partiellt ianspråktagande av mark, som de tidigare nämnda rättigheterna ger. Vi har också intervjuat representanter på fem kommuner i Stockholmområdet, tre ledningsägande bolag samt Lantmäterimyndigheten (LM) i Stockholm.

Denna rapport syftar till att utreda och klargöra de allmänna lämplighetsvillkoren vid fastighetsbildning (som finns beskrivna i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen) och hur denna paragraf ska tolkas vid lämplighetsprövning.Detta har gjorts genom en rättsfallsstudie, där fokus lagts på hur paragrafen har tolkats i rättspraxis. Rättsfallsstudien har sedan kompletterats med propositionsanalyser och litteraturstudier. I uppsatsen har de 58 rättsfall som legat till grund för rättsfallsstudien redovisats för sig för att sedan analyseras och tolkas.Slutsatserna av arbetet presenteras i form av riktlinjer för vad som ska beaktas vid lämplighetsprövning. Riktlinjerna bygger på observerade tolkningar i rättspraxis och är menade att underlätta tolkningen av paragrafen.

Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare och observationer av konstruktionsmaterial på förskolan har jag fått svar på mina frågeställningar. Mina frågeställningar handlar om vilka material förskolan har till tredimensionell konstruktionslek inomhus och om det arbetas medvetet med tredimensionell konstruktionslek. Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för tredimensionell konstruktionslek på förskolan.Rapporten visar att tillgången till konstruktionsmaterial på förskolorna inte är särskilt varierad och inte tillräckligt stor. Enligt svaren på intervjuerna är den största orsaken bristen på tid för pedagogerna att vara delaktig i konstruktionsleken. Det saknades även tid att hålla ordning på konstruktionsmaterialet.

I svensk lagstiftning finns ett starkt skydd för fiskevården som ska tillämpas vid fastighetsbildning och som medför att en fiskerätt uppdelas. Bestämmelserna kring delning av fiske, som finns i FBL 3:8, representerar ett starkt allmänt intresse och är juridiskt tvingande för fiskerättsinnehavaren. I korthet innebär det att en fiskerätt inte får delas genom fastighetsbildning på sätt som medför olägenhet av någon betydelse för fiskevården. Det är lantmäteriet som i sin roll som fastighetsbildningsmyndighet ska pröva om en uppdelning av fiske medför olägenheter för fiskevården. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lantmäterimyndigheten tolkar och tillämpar FBL 3:8 vid delning av fiske.

En fastighetsägare bör dels ta hänsyn till juridiska och dels ekonomiska aspekter då denne skall undersöka möjligheter till värdestegring av sin tomtmark genom en avstyckning. Detaljplanen, som kommunen ansvara för, är den främsta faktorn som skall tas i beaktning vid förändring av markanvändning och utgör därmed en nyckelroll i en avstyckning. Genom att det är kommunen som reglerar de förutsättningarna som styr en ombildning av fastighetsstrukturen befinner de sig i en maktposition gentemot fastighetsägaren. Om ett område inte täcks av en detaljplan är det upp till lantmätaren att avgöra om en ansökan om avstyckning skall beviljas eller ej.Värdestegringen av mark vid en avstyckning påverkas främst av antalet byggrätter som fastighetsägaren kan erhålla på tomten. Detta innebär att det är den värdebärande faktorn, tomtens area, som fastighetsägaren i viss mån kan påverka för att skapa värde.Den slutgiltiga köpeskillingen baseras på intressenterna till objektet och deras betalningsförmåga.

Det finns flera olika metoder och tekniker för tredimensionell rendering, alla med olika för- och nackdelar som lämpar sig för olika applikationer. Voxelbaserad rendering har använts flitigt inom vetenskapliga områden, främst inom det medicinska för visualisering av volymetrisk data. Tekniken används nu inom flera olika områden för tredimensionell rendering, t.ex. i datorspel, i matematiska applikationer och vid geologisk rekonstruktion. I den här rapporten kommer voxelbaserad rendering med Marching Cubes-algoritmen undersökas för att se hur den lämpar sig för realtidsapplikationer.

Mitt kandidatarbete handlar om att utforska ett mönster, förstå dens ordning, mening och system. Detta ska leda till en tredimensionell gestaltning som tolkar mönstrets uppbyggnad..

Vid en lantmäteriförrättning ska förrättningslantmätaren ta hänsyn till ett antal villkor för att få lov att göra en förändring i fastighetsindelningen där fastigheter antingen nybildas eller ombildas. Fastigheter finns inte bara på land, utan dess gränser kan vara belägna helt eller delvis i vatten. Utgångspunkten är att fisket ska höra till fastighetens vattenområde. Detta vattenområde kan ägas dels ihop med det egna vattnet, dels så kan det vara samfällt med flera andra fastigheter. Fisket kan även i sig utgöra en egen fastighet.

Det finns flera olika metoder och tekniker för tredimensionell rendering, alla med olika för- och nackdelar som lämpar sig för olika applikationer. Voxelbaserad rendering har använts flitigt inom vetenskapliga områden, främst inom det medicinska för visualisering av volymetrisk data. Tekniken används nu inom flera olika områden för tredimensionell rendering, t.ex. i datorspel, i matematiska applikationer och vid geologisk rekonstruktion. I den här rapporten kommer voxelbaserad rendering med Marching Cubes-algoritmen undersökas för att se hur den lämpar sig för realtidsapplikationer. Området behandlas dels teoretiskt, men även praktiskt då en implementering av Marching Cubes gjordes för att genomföra några tester för att se hur prestandan påverkades. Av testerna framkom det tydligt att algoritmen lämpar sig väl för realtidsapplikationer och dagens grafikkort.

Magisteruppsats inom logistik, Linnéuniversitetet Växjö, 4FE05E, VT 2011Författare: Tideman, Simon & Oscarsson, EmmaHandledare: Petra AnderssonExaminator: Helena ForslundTitel: Vad kostar duschen? En fallstudie om ABC-kalkylering och processkartläggning hos Macro ABBakgrund: Macro använder sig av kalkyler som inte speglar rätt kostnads?fördelning till deras produkter. ABC-kalkylering är en användbar kalkylmetod för att härleda kostnaderna genom en mer differentierad fördelning till produkterna. En vanlig metod att använda vid utformandet av en ABC-kalkyl är processkartläggning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforma en ABC-kalkyl för tre utvalda produkter från Macro. Genom att utföra en processkartläggning över de valda produkterna identifiera aktiviteter och kostnadsdrivare med avsikt för att utforma en ABC-kalkyl.