Sök:

Sökresultat:

1461 Uppsatser om Tre dimensioner av lärande - Sida 46 av 98

Dokumenta?rfilmsmusik ? fra?n skiss till helhet : en processbeskrivning

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.

Centrumhandel - köpcentrum : En studie av TrollhĂ€ttans centrum och Överby köpcentrum

Grunden till denna uppsats Ă€r fenomenet avtagande centrumhandel till fördel för köpcentrum. För att demonstrera fenomenet har TrollhĂ€ttans stad valts ut som undersökningsobjekt. I TrollhĂ€ttans stad syns fenomenet tydligt. Medan Överby köpcentrum stĂ€ndigt expanderar och lockar nya detaljister1 sĂ„ vĂ€l som konsumenter har TrollhĂ€ttans stad tappad vad som tidigare var ett levande centrum.Uppsatsen syfte Ă€r att utifrĂ„n dimensioner som utvĂ€rderas av konsumenter i en shoppingdestination genomföra en jĂ€mförelse av TrollhĂ€ttans centrum och Överby köpcentrum. Denna jĂ€mförelse ska sedan syfta till att fasstĂ€lla vad som bidrar till att Överby köpcentrum Ă€r mer attraktivt Ă€n TrollhĂ€ttans centrum för att pĂ„ sĂ„ vis faststĂ€lla vad som bör Ă„tgĂ€rdas för att Ă„terigen skapa ett levande centrum i TrollhĂ€ttans stad.En kvantitativ undersökning genomfördes för insamlandet av data.

Organisationsklimatet pÄ avdelning Teknik och gator i PiteÄ kommun

Tidigare forskning har visat att en god organisationskultur bland annat ger arbetstillfredsstÀllelse, rollklarhet och effektivitet. Organisationsklimat Àr medarbetarnas sammantagna perceptioner av organisationen och kan ses som en ytlig, mer tillfÀllig och lÀttare mÀtbar aspekt av kulturen. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och mÀta organisationsklimatet vid PiteÄ kommuns avdelning Teknik och gator (TG). UtifrÄn tio klimatdimensioner mÀttes organisationsklimatet i en enkÀtundersökning i vilken 88 procent av avdelningens medarbetare deltog. Resultatet visar en hög nivÄ pÄ samtliga dimensioner, vilket indikerar ett kreativt och innovativt klimat.

"Man mÄste ju ÀndÄ tala om att gymnasieskola Àr viktigt" : FörÀldrars tankar gÀllande sina barns gymnasieval

Studien undersökte gymnasievalet ur förÀldraperspektiv. Syftet var att finna och beskriva hur nÄgra förÀldrar ser pÄ gymnasievalet och deras egen roll i detta val. Sex förÀldrar med barn i Ärskurs nio intervjuades. Resultatet visar att förÀldrarna ser pÄ gymnasievalets vikt ur sÄvÀl ett framtida som ett nutida perspektiv. Synen pÄ mÄlet med gymnasiestudierna skiljer sig mellan förÀldrarna.

Fotbollsföreningar i grÀnslandet - hur ser framtiden ut? : En studie om kommersialisering och professionalisering i fyra mannliga fotbollsföreningar i grÀnslandet mellan elit och amatörnivÄ

Lidande Àr en naturlig och oundviklig del av det mÀnskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vÄrden innebÀr att lindra lidande. DÀrmed Àr det aktuellt att undersöka omrÄdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvÄrdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvÄrdnad: ?Existentiellt lidande?, ?Livslidande?, ?Sjukdomslidande?, ?VÄrdlidande?, ?Den vÄrdande personalens upplevelser av lidande? och ?Socioemotionellt lidande?.

Vad Àr det för skillnad pÄ en pinne? : Ikonologisk analys av rondellkonstverket "Vridning" av Anders Lönn

Uppsatsen beskriver konstverket ?Vridning? av KalmarkonstnÀren Anders Lönn. PÄ den pre-ikonografiskanivÄn beskrivs verket i avseende pÄ vad som Àr möjligt att konkret uppfatta med ögat, bÄde gÀllande material och form pÄ den plats dÀr det stÄr. PÄ samma nivÄ beskrivs ocksÄ vad som finns i konstverkets omedelbara nÀrhet geografiskt, samt Kalmars lokalisering i förhÄllande till konstverket och regionen. Verket Àr placerat i den sÄ kallade Karlsrorondellen strax söder om Kalmar.

Sjuksköterskans upplevelse av vad som behövs för att göra nÀrstÄende delaktiga i palliativ vÄrd

Dame Cicely Saunders, grundare av St Christophers hospice i England pÄ 1960-talet upptÀckte det stora tomrum som omgav döende patienter och deras nÀrstÄende och sÄg ett behov av att ha familjen och de nÀrstÄende involverade i patientarbetet. För att svÄrt sjuka och döende patienter och deras nÀrstÄende skulle fÄ en vÄrd som inkluderade flera dimensioner krÀvdes flera olika professioner som alla arbetade mot samma mÄl, bÀsta möjliga livskvalitet. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vad som behövs för att göra nÀrstÄende delaktiga inom palliativ vÄrd. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer som bandades och transkriberades verbatimt. En kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes.

Förekomst och betydelse av att ha smÀrta och trötthet hos personer i Äldersgrupperna 60-96 Är Àldres smÀrta i relation till upplevd trötthet

Bakgrund: Åldrandet Ă€r en individuell process som upplevs olika av olika personer. FörĂ€ndringar i Ă„ldrandet kan i stor utstrĂ€ckning vara oplanerade och oönskade. Dessa förĂ€ndringar beskrivs ofta i form av förluster sĂ„ som nedsatt rörelse förmĂ„ga, syn eller hörsel som i sin tur kan resultera i smĂ€rta och trötthet. Syftet: Syftet med studien Ă€r att beskriva förekomst och betydelser av att ha smĂ€rta och trötthet hos Ă€ldre personer mellan 60-96 Ă„r samt att undersöka om personer med smĂ€rta upplever trötthet i större utstrĂ€ckning Ă€n de personer som inte upplever smĂ€rta. Metod: Data frĂ„n SNAC Blekinges befolkningsdel har anvĂ€nts (n=1372).

Culture is communication

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen pÄ ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestÄtt av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affÀrsman frÄn det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frÄgestÀllningar var:1. Skiljer sig Sch och Joh:s sÀtt att formulera sig och vilken betydelse fÄr det i sÄ fall för förhandlingen? 2.

H?gre utbildning om milj?h?nsyn inom ingenj?rsprogram vid Tekniska universitetet i Panama. Mellan h?llbarhetsm?l och verklighet: institutionella utmaningar i milj?utbildning.

Denna etnografiska studie unders?ker hur milj?h?nsyn integreras i undervisningen inomingenj?rsprogrammen vid Panamas tekniska universitet (UTP). Studien bygger p? f?ltarbetesom genomf?rts p? universitetscampus genom deltagande observation, semistruktureradeintervjuer med l?rare och studenter, fotografering samt analys av institutionella dokument.Resultaten visar en tydlig diskrepans mellan utbildningens teoretiska ambitioner och desspraktiska genomf?rande. ?ven om milj?relaterade fr?gor f?rekommer inom flerautbildningsprogram varierar graden av integration, och i vissa fall saknas en mersammanh?ngande strategi f?r h?llbarhetsarbete.

Organisatorisk identifikation och intentionen att sluta oss tjÀnstemÀn inom den ideella sektorn

Studiens syfte var att undersöka huruvida en arbetstagares bristande identifiering med sin organisation kan predicera dennes intention att lÀmna sin anstÀllning inom den ideella sektorn. För att kunna ge en nyanserad bild av sambandet mellan minskad organisatorisk identifikation och intentionen att sluta delades variabeln in i tvÄ dimensioner: externt konstruerad organisationsbild samt upplevd organisatorisk identifikation. Undersökningsdata bestod av enkÀtsvar frÄn 65 tjÀnstemÀn arbetandes hos en idéburen organisation. Resultatet visade att upplevd organisatorisk identifikation predicerar intentionen att sluta men att inget sÄdant samband fanns för den externt konstruerade organisationsbilden. Vidare fanns heller inget samband mellan en arbetstagares anstÀllningstid, Älder eller kön och intentionen att sluta.

Feedback ur ett la?rarperspektiv : En studie om fyra la?rare i idrott och ha?lsa och deras anva?ndning av feedback

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.

Inkluderande ?garskap i varierande demokratiska kontexter: En j?mf?rande fallstudie av svenskt utvecklingssamarbete med Rwanda och Tanzania

This thesis investigates how recipient countries' domestic type of democracy affects its inclusive ownership in international development cooperation. This is done by examining Swedish development cooperation with Rwanda and Tanzania during the period from 2010 to 2014, a time when ownership - a concept which emphasizes recipient countries' leadership over its own development - was a central part of the international development agenda. The two cases were selected through a most similar case design where the value of potential explanatory variables was similar, except for the recipient countries' types of democracy. Furthermore, the case study uses a comparative analysis to analyze strategies and reports done by SIDA and the Swedish Ministry of Foreign Affairs. Previous research focuses on the exclusion that national ownership can result in, in undemocratic national contexts. The main argument for this should be seen as the fact that ownership can not be representative if the power of the recipient's development agenda is limited to a decision-making elite.

Mötets betydelse för patientens instÀllning till vÄrden

Bakgrunden behandlar vÄrdsituationen i mötet mellan patient och vÄrdare. Mötet pÄverkar och kan dÀrför ha betydelse genom att det ligger till grund för patientens instÀllning till vÄrden. Joyce Travelbees teoretisk referensram har valts dÄ den fokuserar pÄ mellanmÀnskliga dimensioner i omvÄrdnad. Syftet med studien var att undersöka upplevelsen i mötet mellan patient och vÄrdare, och dess betydelse för patientens instÀllning till vÄrden. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehÄllsanalys av vetenskapliga artiklar.

Perspektivskifte i ambulanssjukvÄrden : analys av en organisatorisk förÀndring

AmbulanssjukvÄrdarna i Sverige Àr en yrkesgrupp som under det senaste Ärtiondet har pÄverkats av ett flertal förÀndringar inom ambulanssjukvÄrden som verksamhet. En markant förÀndring Àr att ambulanssjukvÄrdarna efter den 1 november 2005 pÄ grund av en författningsförÀndring frÄn Socialstyrelsen inte lÀngre fÄr hantera lÀkemedel.Syftet med studien Àr att undersöka hur den organisatoriska förÀndring som följt av Socialstyrelsens beslut pÄverkat ambulanssjukvÄrdarna som yrkesgrupp pÄ ett flertal olika sÀtt. För att uppnÄ detta studeras utifrÄn olika teoretiska resonemang samt en modell för organisationsförÀndringar hur förÀndringen och de reaktioner den mött kan förstÄs och förklaras. Studien bygger pÄ en granskning av olika typer av dokument samt tidigare forskning i Àmnet. I studien antas ett perspektiv som granskar förÀndringen utifrÄn ambulanssjukvÄrdarnas synvinkel.I studien konstateras att förÀndringen Àr ett uttryck för ett övergripande perspektivskifte i ambulanssjukvÄrden, och att de negativa reaktioner förÀndringen har mött Àr en del av ett i sammanhanget rationellt handlingsmönster.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->