Sökresultat:
1461 Uppsatser om Tre dimensioner av lärande - Sida 47 av 98
?Att f?rbjuda helt k?nns inte som en v?g att g?, om man ska l?ra sig n?got? Digitala medier i fritidshem - l?rares styrning och elevers inflytande.
Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).
Sjuksk?terskors erfarenheter av att anv?nda spr?ktolk : En litteratur?versikt
Bakgrund Kommunikation ?r en viktig komponent i omv?rdnaden och ?r betydande f?r att skapa en f?rst?else mellan patient och sjuksk?terska. Sjuksk?terskor har ansvar att anpassa kommunikationen utifr?n patientens f?ruts?ttningar och behov. N?r patienten har begr?nsade kunskaper i det gemensamma spr?ket blir anv?ndning av olika typer av spr?ktolk en resurs f?r att s?kerst?lla att information f?rmedlas och att patienten har m?jlighet att vara delaktig i sin v?rd.
Tekniken i skolan : en fallstudie av tekniklÀrare
Arbetet syftar till att beskriva tre tekniklÀrares teknikundervisning och deras tankar dÀrom. De tre lÀrarna valdes sÄ att de representerade de lÀrarkategorier som förde en facklig kamp om att ?ta kontrollen? över det obligatoriska teknik Àmne som skulle införas i början pÄ 80-talet. De lÀrarkategorier som de i undersökningen deltagande lÀrarna representerar Àr slöjd/tekniklÀrare, TekniklÀrare och NO/tekniklÀrare. I resultatet redovisas att lÀrarna vill att Àmnet hÄller en praktisk profil men att det innehÄller en teoridel ocksÄ.
Demokrati i skolan : en studie av skolans styrdokument frÄn 1878 till 1994
Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati anvÀnts och tolkats idag men ocksÄ historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar pÄ frÄgor om hur demokrati uttryckts i de olika styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakÄt i tiden ocksÄ hur den demokratiska fostran vÀntats gÄ till samt vad i samhÀllet som pÄverkat demokratistrÀvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara pÄ frÄgorna har en dokumentstudie gjorts, dÀr styrdokument för skolan frÄn slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gÄtts igenom. Med hjÀlp av denna senare litteratur har en allmÀn historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar tvÄ dimensioner av begreppet nÀmligen form-funktion och kollektiv-individ.
Kommunikation vid överlÀmnande pÄ akutmottagning : Ambulanssjuksköterskors och akutmottagningssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation vid patientöverlÀmnande i akuta situationer, prio 1 larm
Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.
Underso?kning av metamorfa fo?rha?llanden fo?r skarn-, metapelit- och sulfidbergarter pa? nordo?stra Uto?, Stockholms ska?rga?rd, Sverige
Detta kandidatarbete i geologi underso?ker berggrunden pa? Uto?s nordo?stra udde i Stockholms ska?rga?rd, med ma?let att faststa?lla metamorfa tryck-, temperatur- och fluid-XCO2-fo?rha?llanden. Uto?s berggrund metamorfoserades ca 1,87-1,78 Ga na?r en o?ba?ge kolliderade med den arkeiska kratonen. Tidigare deponerade karbonater, vulkaniter och gra?vackor blev metamorfoserade i samband med kollision och senare exstensionell kollaps.
Motivation att lÀra tillsammans
Motivation att lÀra tillsammans Àr rubrik pÄ min magisteruppsats, dÀr jag genomfört
en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen
var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lÀra.
HuvudfrÄgestÀllningen var om det var möjligt att stÀrka elevers lust att lÀra genom att
arbeta tillsammans. Jag uppfattar lÀrandet som ett samspel mellan tre dimensioner;
kognition, psykodynamik och samhÀllelighet. I aktionen har kognition representerats
av Vygotskij, men Àven av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ?Àkta
gruppuppgifter? och samhÀlleligheten av Person och hans indelning av elever i
?kunskapsvilliga?, ?marknadsanpassade? och ?skoltvungna?.
Metoden jag anvÀnde mig av var att observera elever, indelade i
kunskapsheterogena grupper enligt Persson, nÀr dessa arbetade med gruppuppgifter
inom omrÄdet samband.
Bidragsanalys av dimensioner och postningar : en studie vid Vida Alvesta
An old and well known problem in sawmilling is to determine which dimensions /products those are most profitable to produce. Existing optimization models maximize the value of the log. In other words, based upon the market prices of the dimensions the models calculate the best way to split the log. Yet there is a great uncertainty if the most well paid dimensions really are the most profitable to produce. The costs of the process from lumber to sawn products are hard to determine and are therefore often left out from the optimization process.
In this study the economic contribution of different dimensions/products are analysed.
Attribution : Hur tolkar individer situationer pÄ arbetsplatsen?
I arbetslivet upplever individer olika situationer, bÄde positiva och negativa. Attribution Àr ett sÀtt att snabbt och till synes enkelt tolka och förklara individers reaktioner i dessa situationer. Syftet med uppsatsen var att undersöka attribution pÄ arbetsplatser och att undersöka eventuella skillnader eller samband mellan attribution, utbildning och Älder. Respondenter med olika utbildningsbakgrund rekryterades genom kontakt med olika arbetsplatser. Respondenterna fick besvara en enkÀt dÀr de fick beskriva fyra upplevda situationer, tvÄ positiva och tvÄ negativa.
Inte bara sitta och vara : en studie om att skapa livskvalitet pÄ sÀrskilda boenden för Àldre
 Den hÀr uppsatsen Àr resultatet av en kvalitativ studie med syftet att granska, analysera och diskutera förutsÀttningarna för livskvalitet pÄ sÀrskilda boenden för Àldre, ett eftersatt forskningsomrÄde Är 2009. De frÄgor som jag ville besvara var vilka tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀndes för att skapa livskvalitet samt hur det arbetet kunde förstÄs ur ett individperspektiv. UtgÄngspunkten var en filosofisk livskvalitetsteori med objektiva dimensioner. Jag valde att vÀnda mig till sÀrskilda boenden med somatisk inriktning och metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer inom Àldreomsorgen i tre utvalda kommuner. Resultatet visade, bland annat, att de flesta av boendena arbetade aktivt med att förbÀttra det sociala innehÄllet, mycket tack vare regeringens stimulansbidrag.
Kvinnor i karriÀren? en jÀmförande studie om hur det Àr att som kvinna arbeta pÄ revisionsbyrÄ i NederlÀnderna respektive Sverige
DÄ uppsatsförfattarna tillbringade en termin som utbytesstudenter pÄ Hogeschool Inholland i Rotterdam, NederlÀnderna uppstod ett intresse för kulturella skillnader mellan lÀnder. Författarna, som i grund och botten anser att NederlÀnderna och Sverige Àr tvÄ relativt lika lÀnder, stötte med jÀmna mellanrum pÄ diverse kommentarer gÀllande kvinnors situation i arbetslivet, vilket gjorde att uppmÀrksamhet riktades mot det omrÄdet. Uppsatsen syftar med det hÀr som bakgrund till att utveckla de tankegÄngar som vÀcktes under tiden i NederlÀnderna och svara pÄ frÄgan:
?Hur skiljer sig upplevelsen av att vara kvinna pÄ revisionsbyrÄ i Sverige respektive NederlÀnderna??
Diskussionen kring frĂ„gestĂ€llningen förs med sex intervjuer som underlag, tre genomförda i NederlĂ€nderna och tre i Sverige pĂ„ revisionsbyrĂ„n Ăhrlings PricewaterhouseCoopers. UtgĂ„ngspunkten för de samtal som fördes med respondenterna ligger i Hofstedes teorier om kulturella dimensioner.
Frukt och gr?nt: hur ungdomar uppfattar kostr?det och vad som p?verkar deras konsumtion
Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring
konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta.
Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven
innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer
fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r
att identifiera betydande kategorier.
Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras
f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.
KVINNORS UPPLEVELSER AV BESLUTSPROCESSEN INF?R PROFYLAKTISK KIRURGI VID BRCA-GENMUTATION En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund: Br?st- och ovarialcancer ?r vanliga cancerformer bland kvinnor, d?r en ?rftlig
mutation i BRCA1/2-generna ?kar risken f?r insjuknande markant. Profylaktisk kirurgi, som
mastektomi och salpingooforektomi, kan minska risken att insjukna med upp till 90 procent.
Beslutet att genomg? profylaktisk kirurgi ?r dock komplext och p?verkas av psykosociala,
fysiska och etiska aspekter. Kvinnor st?lls inf?r sv?ra val g?llande fertilitet, identitet och
kroppslig integritet.
Automatisering av paketeringsprocess
Examensarbetet syftar till att undersöka om automatisering av den manuella paketeringsprocessen pÄ Legosan AB vore lönsam. Legosan AB, belÀget i Kumla, legotillverkar kosttillskott och lÀkemedel till företag inom Europa. Kapitlet NulÀgesanalys beskriver hur tillverkningen och paketeringsprocessen fungerar i dagslÀget och syftar till att ge en tydlig bild av processer, layouter och materialflöden. Detta beskrivs med hjÀlp av layoutskisser, processkartlÀggningar och en frekvensstudie. NulÀgesanalysen avslutas med en kravspecifikation.
Musikalisk utveckling genom improvisation och komposition : skriftlig reflektion inom sjÀlvstÀndigt, konstnÀrligt arbete
Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.