Boström, Johanna & Fahlander, Ann. (2011).Friskvård på arbetsplatsen. En nulägesanalys på Fastighetsförvaltning AB (A workplace physical activity intervention. An analysis of the situation at Fastighetsförvaltning AB). Bachelor Essay in Swedish.

Uppsatsen behandlar EVA, Economic Value Added, i svenska företag. Vi vill med uppsatsen försöka förklara varför företag väljer att implementera EVA-modellen trots all kritik som riktats mot den. EVA-modellen är framtagen av konsultfirman Stern Stewart & Co. De marknadsför modellen över hela världen. EVA-modellen erbjuder ett alternativ till de traditionella nyckeltalen i ekonomistyrningen.

Syftet med vår uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som är idébärarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmässiga placering belyses.Då undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som används för att kartlägga spridningen av modellen i kommunerna är NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkätundersökning, och vår målpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen på undersökningen blev 68%.Empirin analyserades med hjälp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivå på 5%. Vårt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invånarantal.

Arbete studerar den nederländska didaktikmodellen som används på Technisch College Velsen-modellen. Studien gjordes för att undersöka om didaktikmodellen går att förankra i de svenska styrdokumenten och en analys har gjorts om TCV-modellen är tillämpningsbar i den svenska skolan. Under fem veckor har TCV-modellen studerats på plats i Nederländerna. Studien genomfördes genom att skribenten använde sig av observation samt arbetade inom skolans normala lärarkår. I Sverige intervjuades tre lärare på en högstadieskola för att analysera om TCV-modellen passar in i den praktiska dagliga undervisningsdidaktiken.

Många människor lever idag i en miljö som uppmuntrar till stillasittande (inaktivitet) och som motverkar fysisk aktivitet vilket föranleder till att friskvårdsinterventioner behöver göras. Mot den bakgrunden var syftet att undersöka vad som är drivkraften till att utöva fysisk aktivitet hos anställda i Lunds kommun, samt anledningar till varför fysisk aktivitet inte utövas med tanke på det friskvårdserbjudande som finns att tillgå för de anställda. Populationen var N=229 med en svarsfrekvens på 62 %. Metoden var enkätundersökning med hög andel fasta svarsalternativ. Analysverktyget var SPSS och de analyser som användes för att ta fram den deskriptiva statistiken var crosstabulationer.

Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga användningsområdena av friskvårdskortet i en kommun i sydvästra Sverige samt beskriva vilka hinder och anledningar som förelåg för att utnyttja friskvårdskortet. Ett strategiskt urval gjordes på samtliga anställda i kommunen med en svarsfrekvens på 69 %. Returnerade enkäter behandlades i statistikdatorprogrammet SPSS. Respondenternas ålder varierade från 20 till 65 år och bestod till 80 % av kvinnor och 20 % män. Av respondenterna med friskvårdskort klassades 38 % som ?sällananvändare? och 62 % som ?övriga användare?.

Det stora behovet av att kunna prognostisera och beskriva framtida dödligheter på ett bra sätt och svårigheten i detta har lett till att många olika modeller tagits fram. En av dessa modeller är den s.k. CBD modellen. I detta arbete så har denna kalibrerats efter svensk dödlighetsdata och dess lämplighet att användas har undersökts. Inga större problem med modellen fanns, förutom att den inte var så lämplig för de allra äldsta individerna (över 95 år).

Det här är en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som är professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par års tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har själv undervisats i formen och tycker det är ett bra sätt att tillgodogöra sig kunskap på.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modellen också passar för att beskriva vad som händer i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jämför jag modellen med två andra dialogmodeller för att sätta fingret på vad som skiljer dem åt och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med på området.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. Däremot försöker jag utifrån min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svårt att använda sig av i ett konkret fall.

Allt sedan datorer började användas som en resurs i företag har mindre företag sett de höga kostnaderna dessa fört med sig. I slutet av 1990-talet skapas en modell som möjliggör att hyra program från en Application Service Provider, ASP. Med ASP-modellen följer ett flertal förväntningar och fördelar om vad modellen kan tillföra i framförallt mindre företag. De ska till exempel till lägre kostnader få tillgång till program som kan öka deras konkurrensförmåga. Denna rapports fråga är om modellen lever upp till dessa förväntningar hos kunderna.Vid intervjuer som genomfördes med fem olika företag framkom bland annat att ASP-modellen kan möjliggöra ett minskat behov av egen IT-personal och att internt kunna ge användarsupport.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva om omvårdnads- dokumentation, enligt VIPS-modellen, underlättar, kvalitetssäkrar och stödjer sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det ska även belysa om sjuksköterskan har tillräklig kunskap om dokumentation enligt VIPS-modellen. En kritisk granskning av elva vetenskapliga artiklar resulterade i sju kategorier. Resultatet visar att sjuksköterskan anser att patientsäkerheten ökar, att VIPS-modellen kan bidra till tidsbesparing och underlättar för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet. Även andra yrkeskategorier kan dra nytta av sjuksköterskans dokumentation.

Att arbeta sjukdomsförebyggande genom livsstilsförändringar är en viktig del av distriktssköterskans ansvarsområde. MI-modellen används som ett verktyg för att motivera patienten till livsstilsförändring vid ohälsosam livsstil. Sextio procent av distriktssköterskor innehar den grundläggande kompetensen om MI-modellen men endast 26 % av dem får möjligheten till regelbunden träning och repetition av modellen.Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt MI- modellen vid livsstilsförändringar, samt deras erfarenheter av fortbildning och repetition av modellen.En kvalitativ metod användes och åtta semistrukturerade telefonintervjuer utfördes med distriktssköterskor i södra Sverige. Vid dataanalysen användes manifest kvalitativ innehållsanalys.Analysen av data resulterade i fem kategorier: Användbar vid livsstilsförändringar, Skapar Empowerment, En svår balansgång för att inte ta över, Bygger på samarbete och motivation, Utveckla och aktualisera sin kunskap. Distriktssköterskorna beskrev modellen som användbar och resultatrik vid livsstilsförändringar.

Den här rapporten är ett resultat av ett examensarbete på 30 högskolepoäng, vid Linköpings Universitet. Rapporten behandlar projektmodeller som kan appliceras på projekt vars syfte är att ta fram informationsmaterial för industriverksamhet. Idén till arbetet väcktes då SSAB beställde en informationsfilm som de skulle kunna använda vid upphandling med nya leverantörer. Filmen skulle belysa hur deras produkter ska hanteras. Filmprojektet var mycket omfattande och för att kunna utföra det med ett tillfredsställande resultat krävdes det att arbetet strukturerades upp ordentligt.

För att förhindra eller kontrollera parodontit är det viktigt med en god och effektiv egenvård och då är speciellt approximal rengöring viktigt. En modell som beskriver olika förändringsstadier för hälsobeteenden är den Transteoretiska modellen. Syftet med studien var att testa ett instrument för att fastställa olika förändringsstadier för approximal rengöring och att studera hur värdering av fördelar och nackdelar till att använda approximalt hjälpmedel samt självtillit är associerade med olika förändringsstadier. Etthundratretton individer (60 kvinnor och 53 män) med diagnosen moderat till grav parodontit som remitterats till specialistkliniken för parodontologi utgjorde urvalet. Studien var en beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats.

Sammanfattning ? ?SUHF-modellen jämförd med ABC-systemet?Datum: 19 januari, 2012Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens högskolaFörfattare: Madelene Danielsson Mariam Khazal Hiro Saaid22 juni 1987 20 februari 1986 10 april 1985Titel: SUHF-modellen jämförd med ABC-systemetHandledare: Ole LiljeforsNyckelord: SUHF-modellen, ABC-systemet, universitet, indirekta kostnader, full kostnadstäckningFrågeställning: Vad kännetecknar SUHF-modellen respektive ABC-systemet? Hur är SUHF-modellen uppbyggd jämfört med ABC-systemet?Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera de skillnader och likheter som finns mellan SUHF-modellen och ABC-systemet.Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar och böcker inom ämnet ABC-systemet i lärosäten. Som empiriskt underlag gjordes en semistrukturerad intervju med ekonomichefen på Mälardalens högskola för att få information om SUHF-modellen. Även rapporter framtagna av SUHF:s arbetsgrupp användes som underlag till den empiriska delen.Slutsats: Målet med de båda modellerna är att full kostnadstäckning ska ske genom att fördela de direkta och indirekta kostnaderna på ett tillfredställande vis till kostnadsobjektet/kostnadsbäraren. En tydlig skillnad som vi kan se mellan modellerna är att ABC-systemets fokus ligger på aktivitetsgrupper och aktiviteter medan SUHF-modellens fokus ligger på kärnverksamheten respektive stödverksamheten men att de i grund och botten är benämningar för samma utföranden.

Denna kandidatuppsats handlar om generationsväxling i en offentlig organisation.  Organisationen använder sig av bl.a. 80-90-100 modellen som en åtgärd för att hantera den stora stundande generationsväxlingen som de står inför.  Uppsatsens syfte är, att med hjälp av främst medarbetares erfarenheter utvärdera hur 80-90-100 modellen genom arbetstidsminskning uppnått sina mål enligt Ljungby kommuns pensionspolicy, dvs. hur denna modell bidragit till att: öka förutsättningarna för äldre anställda att arbeta till 65 års ålderunderlätta generationsväxlingtrygga framtida rekryteringsäkra kunskapsöverföring i organisationen Uppsatsen är en utvärdering med avsikten att redogöra för hur modellen ser ut idag och hur den kan förbättras.Min forskningsstrategi har en fenomenologisk infallsvinkel, därmed har jag använt mig av ett induktivt tänk. Undersökningen är avgränsad till barn- och utbildningsförvaltningen i Ljungby kommun.