Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Problem: Hög personalomsättning är en realitet i många branscher, vilket gör att företag står för utmaningen att framgångsrikt bevara kunskapen inom företaget när de anställda väljer att lämna. Eftersom att kunskapen i ett företag är starkt relaterad till företagets konkurrenskraft är det av stor vikt att ta till vara på och sprida kunskapen som har utvecklats och som existerar hos de anställda. Tyst personlig kunskap är svår att kodifiera, och på så sätt svår att bevara.Syfte: Denna uppsats syftar till att inom ämnet Knowledge Management undersöka hur kunskap överförs via face-to-face processer. Studien ämnar examinera frågan hur tyst kunskap överförs och bevaras i ett kunskapsintensivt företag, och då vilken roll interaktionen mellan individer spelar i kunskapsöverföringsprocessen.Metod: Denna studie antar en kvalitativ ansats, med karaktären av både deskriptiv och explorativ studie. Data har primärt samlats in genom intervjuer på två olika företag inom revisionsbranschen.Slutsatser: Face-to-face processer såsom teamarbete, nätverk och sociala aktiviteter används på de kunskapsintensiva företagen som metoder för överföring av tyst kunskap, flera av dessa processer är dock inte vedertagna kunskapsöverföringsprocesser för medarbetare.

Ett av de idag mest populära processbaserade sätten att utveckla verk­sam­heter är förbättringsarbete baserat på Lean. Konceptet har sitt ursprung inom bilindustrin och har gett avsevärda förbättringar av prestanda och produktivitet inom tillverkningsindustrin. Dessa har emellertid främst rört själva tillverkningen och inte de övriga delarna av verksamheten, som de administrativa tjänster kontoret tillhandahåller.Många forskare anser att Lean är universellt och kan tillämpas på alla slags processer. Tolkningen av konceptet behöver emellertid anpassas eftersom för­ut­sättningar­na skiljer sig åt mellan olika kontexter. Skillnaderna mellan tillverknings- och tjänstekontexter får vissa forskare att varna för att förbättringsarbete i tjänstesammanhang riskerar att skada företagens konkurrensförmåga om det bygger på en till­verk­nings­baserad logik.Syftet med studien är att beskriva hur tillverkande företag som arbetar med Lean i produk­tionen tolkar Lean på kontoret.

Problemområde: Vi kan idag se en tydlig tendens att många företag går samman i nära samarbete eller fusioneras. Det är också många av dessa fusioner som misslyckas. Ett vanligt argument för att förklara ett misslyckande är den integrationsproblematik som uppstår efter en fusion. Vi har intresserat oss för vad som döljer sig bakom denna problematik och hur man på ett bättre sätt ska kunna förstå integrationen mellan två kunskapsföretag. Syfte: Hur tar sig identitetsskapande hos medarbetarna i CBAH i uttryck vid integrationsprocessen med BAH? Metod: Vi har utgått från ett uttolkande paradigm där forskningsdesignen varit kvalitativ med ett aktörs- och förståelseinriktat synsätt.

Vårterminen 2006.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

BAKGRUND: Det är av stor vikt att arbeta med barns inflytande och meddemokratiska processer eftersom detta står tydligt i förskolansstyrdokument. Forskning visar flera positiva effekter av attinvolvera barnen i den pedagogiska verksamheten.SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger på tre förskolor arbetar medbarns inflytande och demokratiska processer, samt vadpedagogerna anser om barns möjligheter till inflytande. Vi villäven undersöka hur barnen upplever sina möjligheter tillinflytande i förskolans verksamhet.METOD: Vi har använt oss av metoderna self report, observation ochintervju. Vi har genomfört både barnintervjuer ochpedagogintervjuer, dessa genomfördes på tre förskolor. Vigenomförde totalt 15 barnintervjuer och 7 pedagogintervjuer ochlämnade ut 8 self reports.RESULTAT: I vårt resultat kom vi fram till att pedagogerna på de treundersökta förskolorna försöker arbeta aktivt med barns inflytande.

Kunskapsomvandling och -spridning är viktiga processer i organisationen. Det kan dock uppstå svårigheter med att genomföra dessa processer då begreppet kunskap omfattar uttalad och tyst kunskap. För att undersöka hur konsult- företag kan arbeta med att omvandla och sprida kunskap som fordras vid etablering av kundrelationer användes teorierna om den sociala inlärningscykeln och kunskapsskapande samt genomfördes fallstudier. Resultatet av studien visar att det finns likheter mellan de olika konsultföretagens användning av metoderna deduktion, induktion, observation, formella och informella möten för omvandling och spridning av kunskap. Olikheter som finns i sätten att omvandla och sprida kunskap, beträffande etablering av kundrelationer, tyder på skillnader i företagskultur och verksamhet som konsultföretagen bedriver.

Syftet med vår studie var att undersöka kärnan i pedagogers uppfattningar om demokratiska processer och hur de återspeglas i verkligheten. Läroplanen för förskolan 98 (skolverket 2010) lyfter demokrati som ett grundläggande värde för verksamhetens utformning såväl som dess innehåll och trycker mycket på den fysiska miljöns utformning, kommunikationen och barnens delaktighet, som viktig för barnens lärande. Dessa delar har löpt som en röd tråd genom hela studien. Den metod vi använt oss av är en kvalitativ intervjustudie av tio stycken förskollärare på olika förskolor. Vi transkriberade intervjuerna, läste igenom dem flera gånger, efter det tog vi ut meningsbärande citat, vilka vi även placerade i figur 1 på s.

Rapporten beskriver tre olika synvinklar utifrån vilka ett antal risker identifieras ur fyra val-da processer. Ämnet för rapporten är således riskidentifiering av sättet att arbeta inom pro-cesserna inköp, planering, repro och produktion. De valda synvinklarna är framtagna ge-nom intervjuer och besök på företaget och fungerar likt teoretisk ram i rapporten. Syn-vinklarna ger mig en möjlighet att titta på processerna med ämnena informationsflöde, kompetens och informationssäkerhet i bakhuvudet. Avsikten är att genom att jämföra hur arbetet verkligen bedrivs på valt företag med teorier i böcker, kunna hitta verkliga risker med att fortsätta arbetet på det sätt vilket det bedrivs idag.

Avsaknaden av positiva resultat av verksamhetsutvecklingar beror till stor del på en begränsadhelhetssyn inom organisationer. För att skapa en helhetssyn är det möjligt att kartläggaorganisationens processer, vilket kan göras i olika arbetsformer. Syftet med föreliggande studie äratt inventera vanligt förekommande arbetsformer för insamling, visualisering och dokumentering avverksamhetskunskap i en processkarta med en rad svenska kommuner som exempel. En kommunbedriver verksamheter inom flertal områden vilket innebär en mängd processer i behov avkartläggning. Utifrån egna och andras erfarenheter inom processkartläggning inom ramen för enkurs på universitetet och en kvalitativ intervju med en konsult inom processutveckling utformadesen enkätundersökning.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Världen är i ständig förändring, ny teknik utvecklas, industrin globaliseras, konkurrensen ökar och kunder ställer nya och allt högre krav. Enligt Charles Darwin beror en arts överlevnad på förmågan att förändras. Att på ett effektivt sätt hantera förändringar är av avgörande betydelse för organisationers fortsatta existens. Ett sätt att hantera förändringar är genom att fokusera på processer (Ljungberg och Larsson, 2001). Saab Linköping (affärsenheterna Saab Aerosystems [T], Saab Aerostructures [D] samt Saab Support [S]) arbetar i processer.

Syftet med uppsatsen är att belysa en utvecklingsprocess och ett möjligt förhållningssätt till upplevelsekunskap där samband mellan slumpmässiga händelser, kreativitet, improvisation och meningsskapande har varit särskilt betydelsefulla. Mitt c-arbete består av två separata delar: Dels en film och dels ett skriftligt arbete, där båda arbeten utgår ifrån ett och samma problemområde. Jag har använt mig av en interaktiv metod med inspiration från antropologiska metoder, självetnografi och sociologiska idéer om själva deltagandet och berättandet som verktyg. Jag har utvidgat min förståelsehorisont och utmanat mina värderingar. Jag har ifrågasatt mig själv som berättare och blivande regissör och många av de värderingar vårt samhälle bygger på.