Den hÀr uppsatsen handlar om samverkan. Syftet med studien var att undersöka den samverkan som Àger rum inom verksamheten Barnahus i GÀvleborgs lÀn. Empirin samlades in med kvalitativa halvstrukturerade interjuver med sju verksamma inom Barnahus. Resultatet visar att samverkan existerar och yttrar sig i olika nivÄer beroende pÄ profession och arbetsmoment. Uppsatsen ger vidare belÀgg för att samverkan Àr ett komplext fenomen men att en stÀndig utvecklingsprocess inom verksamheten pÄgÄr.

Uppsatsen handlar om mobbning inom Àmnet idrott och hÀlsa inom grundskolan. Kvalitativa intervjuer har gjorts med verksamma idrottslÀrare och uppsatsen belyser Àven idrottslÀrarens ÄtgÀrder med mobbning, samt hur de upplever mobbning i sitt Àmne. För att Àven ta del hur förhÄllandet elever, lÀrare och förhÄllandet elever-elever fungerar har Àven observationer gjorts. Resultatet visar att mobbning förekommer och att förebyggande och ÄtgÀrdande arbete sker..

Detta examensarbete undersöker om det behövs en chaufförsutbildning för nyanstÀllda inom transportbranschen med avgrÀnsning till PostÄkeriet och vad som bör ingÄ i en sÄdan. Arbetet tar ocksÄ upp vikten av kunskap inom kundrelationer för chaufförer och företaget. Det finns Àven ett förslag pÄ upplÀgg för en utbildning samt en stödlista för utbildande chaufförer..

Genom att anvÀnda vÀl utformande system för prestationsmÀtning kan organisationer motivera och pÄverka beteenden i önskvÀrd riktning. Organisationer spenderar allt mer pengar pÄ att mÀta prestationer men om en organisation misslyckas med mÀtningarna riskeras oönskade effekter hos medarbetarna. Inom dagligvaruhandeln Àr högpresterande och motiverade arbetare pÄ butiksnivÄ viktigt för att skapa konkurrensfördelar och uppnÄ kundnöjdhet. Tidigare studier inom prestationsmÀtning fokuserar i regel pÄ högre nivÄer inom organisationer men för att fÄ ut mer av anvÀndningen av prestationsmÀtning Àr det viktig att se till medarbetarnas perspektiv. Denna studie syftar till att beskriva och analysera sambandet mellan prestationsmÀtning och dess pÄverkan pÄ arbetsmotivationsfaktorer hos medarbetare pÄ butiksnivÄ inom dagligvaruhandeln.

Kontaktmannaskap Àr inte nÄgonting helt nytt, utan har sedan lÀnge anvÀnts som arbetsmetod i den somatiska och psykiatriska vÄrden. Inom Àldreomsorgen Àr kontaktmannaskapet en relativt ny arbetsmetod. Syftet med ett kontaktmannaskap Àr att individerna skall uppleva delaktighet, inflytande och sjÀlvbestÀmmande över sitt eget liv.Kontaktmannaskap Àr en vÀl anvÀndbar metod för att uppnÄ exempelvis kontinuitet och sjÀlvbestÀmmande inom vÄrd och omsorg. OmvÄrdnad GÀvle har utarbetade riktlinjer och rutiner kring kontaktmannaskap, som gÀller inom hela förvaltningen. Metoden kontaktmannaskap inom ordinÀrt boende och boendestöd skall sÀkra individens rÀtt till vÄrd, service och omsorg.

I tidigare forskning har visats att arbetsgivare gör misstaget att tÀnka att sammamotivationsfaktorer, som motiverar dem sjÀlva ocksÄ Àr de faktorer som motiverar medarbetarna. DÀrför Àr det viktigt att undersöka vilka faktorer som motiverar medarbetare för att fÄ en vÀlmÄende personal. En kvantitativ undersökning genomfördes rörande olika motivationsfaktorer inom Àldreomsorgen i PiteÄ kommun och jÀmfördes med en tidigare undersökning genomförd i Stockholm. FrÄgestÀllningarna var: Hur rangordnar medarbetarna inom Àldreomsorgen de olika motivationsfaktorerna? och Skiljer sig rangordningen mellan medarbetarna inom Àldreomsorgen i PiteÄ och medarbetarna inom Àldreomsorgen i Stockholm Ät? Respondenterna i undersökningen var 32 personer, som arbetar inom Àldreomsorgen i PiteÄ.

Förvaltningschefernas arbetssituation har blivit mer utsatt de senaste Ären i och med de förÀndringar och reformer som förekommit inom offentlig sektor med besparingar och effektiviseringar. Det krÀvs idag att en förvaltningschef Àr en stark och tydlig ledare som kan genomföra neddragningar och omstruktureringar. Reformerna har samtidigt inneburit att den gamla hierarkiska strukturen börjat luckras upp och organisationen plattas ut med decentraliserat ansvar. Samtidigt pÄverkas deras arbetssituation av att de arbetar inom en demokrati dÀr det pÄgÄr en maktkamp inom politiken och gentemot förvaltningschefen. Det fanns en otydlig arbetsfördelning mellan förvaltningschef och politikerna vilket vi ansÄg bidrar till denna maktkamp.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs inom CentralaStudiestödsnÀmnden, CSN, och hur samarbetsklimatet pÄverkar kunskapsöverföringen. Det Àr enkvalitativ fallstudie som Àr inriktad pÄ de Àrenden som krÀver bedömning. Dessa benÀmnskomplexa Àrenden. Genom att överföra den erfarenhetsbaserade kunskap som fÄs av att hanterakomplexa Àrenden kan CSN uppnÄ ett gemensamt synsÀtt för att sÀkerstÀlla att liknande Àrendenbehandlas pÄ likartat sÀtt. Totalt fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer pÄolika positioner inom CSN.

I detta examensarbete tittas det nÀrmare pÄ taktiska beslut för större grupper av autonoma agenter. Arbetet ska försöka besvara följande frÄgestÀllning: Hur effektivt kan svÀrm-AI anvÀndas för att utföra taktiska beslut nÀr det appliceras till ett spel med grupper av fiender? För att kunna besvara frÄgestÀllningen skapades en applikation dÀr fyra kombinationer av styrbeteenden och berÀkningsmodeller inom tekniken ?boids? anvÀndes. Inom tvÄ av kombinationerna anvÀndes traditionella styrbeteenden inom boids, och inom de andra introducerades ett styrbeteende för att flankera spelaren för att ge bÀttre resultat. Resultatet av arbetet visar att kombinationerna med de taktiska besluten fick överlÀgset bÀttre resultat och gav dÀrmed goda förhoppningar för att besvara frÄgestÀllningen, men för att kunna ge ett definitivt svar pÄ hur effektivt det Àr visade det sig att en större bredd av experiment hade behövts anvÀndas.

Trots ett vÀldokumenterat samband mellan vÄrdpersonalens trivsel och vÀlmÄendet hos bÄde personal och patienter inom vÄrden, rÄder det brist pÄ studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ÀndamÄl utformades en enkÀt som delades ut till personal pÄ 11 avdelningar med varierande antal anstÀllda inom slutenpsykiatrin i Stockholms LÀns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vÄrdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekrÀftar betydelsen av personalens upplevelse av vÄrdkvaliteten samt framhÀver vikten av att ta hÀnsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat..

Forskning visar att internationella organisationer har bristande insikt om hur repatriaters internationella kunskap bör överföras till organisationen vid ÄtervÀndandet. Om repatriaterna lÀmnar organisationen vid ÄtervÀndandet riskerar organisationen att förlora vÀrdefull kunskap och global konkurrenskraft. Det Àr dÀrför viktigt för internationella organisationer att de Àr mottaliga för kunskapen och att de motiverar repatriaterna att stanna kvar inom organisationen och att dela med sig av den internationella kunskapen.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kunskapsöverföring vid repatriering ser ut inom SEB. Nio kvalitativa intervjuer har genomförts med anstÀllda inom SEB. Intervjuresultaten har sedan analyserats med hjÀlp av en analysmodell innehÄllandes uppsatsens teoretiska ramverk.

SammanfattningDet hÀr arbetet handlar om skolkuratorernas arbetssituation frÄn skolkuratorers perspektiv, medbetoning pÄ den nya skollagen som tillkom 2011. Genom att anvÀnda humankapitalteorin, Àr tankenatt förklara behovet av skolkuratorer och hur arbetsplatsen psykosociala miljö pÄverkar kuratorerpositivt och negativt. Genom en kvantitativ enkÀtstudie som skolkuratorer inom tvÄ lÀn fick svara pÄ,kunde svaren analyseras och förstÄs i en vidare bild. Skolkuratorerna i studien kÀnner att de inte kanleva upp till skollagen och att det saknas ramar och förstÄelse över hus skolkuratorerna inomelevvÄrden ska arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande med de psykosociala frÄgorna inom skolan..

Johan A. Warden tog fram sin modell om motstÄndaren som ett system för att genom denna hitta dess svagheter. Modellen visade sig vara mycket anvÀndbar inom mellanstatliga konflikter och var mycket effektiv vid planerandet och genomförandet av USA:s offensiv mot Irak under inledningen av Gulfkriget. Men kopplat mot irreguljÀra konflikter har Wardens modell stött pÄ mycket kritik dÄ den anses spelat ut sin roll och dÀrför inte lÀngre kan anses applicerbar vid planerandet av luftoperationer inom denna typ av krigföring. Denna uppsats skall se om det Àr precisionsvapen och anvÀndandet av dessa som rÀddar kvar Warden inom planeringen av luftoperationer inom irreguljÀr krigföring..

Syftet med uppsatsen Àr att möjliggöra pÄstÄendet att fastighetsannonser kan marknadsföras bÀttre.Ett samband mellan de ord och begrepp som anvÀnds i bostadsannonser och intresset för ett objekt har upptÀckts inom mÄlgruppen 19-28 Är. Det finns ord och begrepp som anvÀnds inom bostadsannonsering och resultaten frÄn denna studie har visat pÄ trender till att vissa inte fÄngar ett lika högt intresse som andra. Marknadsföringen av bostÀder kan dÀrför inte ses som optimal, och rekommendationer ges till att vidare forskning inom kommunikationens effekter och struktur för bostadsannonsering bör göras..

Studien underso?ker maktfo?rdelningen i en projektgrupp, tillsatt fo?r att ko?pa in ett affa?rssystem. Syftet med studien a?r att studera hur och varfo?r makt delas i en projektgrupp, samt hur anva?ndandet av makt kan leda till konflikter inom projektgruppen. Fo?r att besvara syftet sta?lls tre fra?gesta?llningar (1) Hur formas maktfo?rdelningen inom en projektgrupp? (2) Hur anva?nds makt och hur pa?verkar den konflikter inom projektgruppen? (3) Hur pa?verkas maktfo?rdelningen av konflikter?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna anva?nds teorier om inko?psprocessen fo?r affa?rssystem, beslut i projektgrupper, olika typer av makt samt teorier om konflikter.