Bakgrund: Traditionellt sett har man i projektlitteraturen betraktat projektet som fenomen som en unik engÄngsföreteelse som aldrig kommer att upprepas. Enligt ett sÄdant resonemang skulle möjligheterna till lÀrande mellan projekt vara kraftigt begrÀnsade, om ens existerande. Denna syn pÄ projekt har dock kommit att förÀndras, varvid ett lÀrande mellan projekt inte bara skulle vara möjligt utan Àven kunna ses som en förutsÀttning för överlevnad pÄ en alltmer konkurrensutsatt marknad eftersom projekten bland annat lÀgger grund för konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att beskriva vad man kan lÀra sig mellan projekt, samt att komma med förslag pÄ hur man kan arbeta för att frÀmja lÀrande mellan dem. Genomförande: Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom tre intervjuer pÄ lika mÄnga företag som arbetar med utvecklingsprojekt inom elektronik- och telekombranschen.

Syfte med detta examensarbete Àr att ta fram ett gestaltningsförslag för utemiljön pÄ Byle GÄrds hospice. MÄlsÀttningen Àr att ge besökande barn en lekvÀnlig utemiljö samt att tillvarata och utveckla tomtens befintliga kvaliteter för patienter, besökare (vuxna och barn) och personal. Med enkla medel vill jag lyfta fram de befintliga naturkvalitéerna pÄ tomten och skapa en varierad och rekreativ miljö för alla Äldrar. Jag vill inbjuda till rörelse runt tomten och erbjuda olika sinnesupplevelser som ger vila i det tunga allvar som vilar över hospicet, dÀr anhöriga och personal tillbringar den sista tiden tillsammans med patienten. Som grund för gestaltningen har jag studerat forskningsbaserad litteratur om barn och deras utemiljöer samt litteratur om palliativ vÄrd. Jag har Àven vid flera tillfÀllen intervjuat personal och fastighetsförvaltaren pÄ Byle GÄrds hospice för att tillgodose verksamhetens specifika behov i mitt utformningsförslag. En slutsats jag dragit utifrÄn litteraturen jag lÀst Àr att barn inte har sÄ stort behov av traditionellt utformade lekplatser dÄ de mest Àr utformade utifrÄn vuxnas syn pÄ lek.

Möjligheten till att uppnÄ balans mellan arbete och privatliv antas i framtiden bli en allt viktigare frÄga och i allt högre grad pÄverka individen i hennes val av arbetsgivare. Studiens syfte utformade författarna tillsammans med Halmstad kommun vilka har mÀrkt av en svÄrighet att rekrytera yngre kompetenta chefer och dÀrför önskar bli mer attraktiv som arbetsgivare. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för hur kvinnliga chefer mitt i livet upplever balans i livet och vad arbetsgivaren, Halmstad kommun, kan erbjuda för att de skall uppnÄ balans. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr och till grund för studien lÄg Ätta djupintervjuer med kvinnliga mellanchefer. Enbart kvinnor valdes ut till studien eftersom kvinnor utöver sitt lönearbete traditionellt sett Àven antas utföra det mesta av hushÄllsarbetet.

Inledning: Surdeg Àr idag en trend som fÄngats av mÄnga och de flesta bagerier ochdagligvarubutiker sÀljer bröd som kallas för surdegsbröd. Ett traditionellt surdegsbröd Àr ettbröd dÀr surdegen anvÀnds som enda hÀvningsmedel i brödet.Syfte: Syftet var att undersöka skillnader i sensoriska egenskaper, utifrÄn ettkonsumentperspektiv, samt GI-vÀrde mellan surdegsbröd, jÀstbröd och bröd bakat pÄ bÄdesurdeg och jÀst.Material och metod: Metoderna som anvÀndes var tvÄ olika konsumenttester för att bestÀmmaskillnader mellan de tre bröden, och en in vitro-metod för att bestÀmma GI-vÀrde.Resultat: Resultatet visade att konsumenter kÀnner skillnad mellan surdegsbröd och jÀstbrödoch mellan surdegsbröd och bröd bakat pÄ bÄde surdeg och jÀst men dÀremot inte mellanjÀstbröd och bröd bakat pÄ bÄde surdeg och jÀst. Den syrliga smaken i surdegsbröd minskar ombrödet bakas pÄ bÄde surdeg och jÀst. GI-mÀtningen genom in vitro-metoden visade att brödetbakat pÄ bÄde surdeg och jÀst hade lÀgst GI medan surdegsbrödet hade högst.Slutsats: Ett bröd bakat pÄ bÄde surdeg och jÀst Àr mer likt ett jÀstbröd Àn ett surdegsbröd. In vitro-metoden Àr inte den mest tillförlitliga för att undersöka skillnader i GI för justsurdegsbröd samtidigt som surdegsbrödets pH-vÀrde kan ha varit för högt för att kunna sÀnkabrödets GI-vÀrde.

En ny modernistisk syn pÄ ledarskap började utvecklas i början pÄ 1980 talet, dÀr nya kommunikationsmönster för chefer lyfts fram. Den nya ledningsfilosofin betonar kommunikativt ledarskap framför traditionella strategiska kommunikationsmönster.Syftet med uppsatsen var att undersöka ledarskapet pÄ en telemarketingavdelning med mÄnga unga medarbetare och se vilka metoder chefer nu anvÀnder sig av för att leda unga medarbetare. Fokus ligger pÄ kommunikation, ledarskap och organisationskultur. En kvalitativ metod anvÀndes i form av intervjuer i kombination med observationer. Studien omfattade sju intervjuer och urvalet var ÀndamÄlsenligt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön pÄverkar elevers motivation att lÀra och lÀrarens möjligheter att fullfölja sitt uppdrag enligt lÀroplanen. Detta för att skapa en medvetenhet kring den fysiska miljöns möjligheter och hinder. UtgÄngspunkten har varit att se hur faktorer som möblering, Àmnes- och programspecifik utsmyckning, estetik, tillgÄng till grupprum och teknisk utrustning pÄverkar elever och lÀrare. Resultatanalysen bygger pÄ intervjuer med lÀrare, elever och rektorer pÄ tre kommunala gymnasieskolor samt observationer av skolornas klassrum. Avsikten Àr inte att jÀmföra skolorna utan ska ses som en möjlighet att fÄ en bredd i arbetet. Resultatet visar att den fysiska miljön i klassrummet pÄverkar bÄde lÀrare och elever.

Det finns ett behov inom vÄrdsektorn att pÄ ett mera effektivt sÀtt kunna bedöma om patienter med Parkinsons sjukdom har rÀtt medicinering. Behovet ligger i att se om det Àr möjligt att med hjÀlp av ett IT-system kunna göra bedömningen pÄ distans och pÄ sÄ sÀtt effektivisera processen.I och med att Parkinsonpatienter har symptom som t.ex. överrörlighet Àr inte traditionella lösningar med styrenheter sÄsom mus och tangentbord lÀmpliga. IstÀllet har ett anvÀndargrÀnssnitt baserat pÄ multimodal interaktion utformats, dÀr anvÀndaren interagerar med systemet genom röststyrning och rörelseigenkÀnning.Detta har gjorts med hjÀlp av Microsofts Kinect kamera, som Àr ett verktyg som möjliggör bredare och mer betydelsefull multimodal interaktion mellan mÀnniska och dator. Design av grÀnssnittet har gjorts efter etablerade designprinciper dÀr anvÀndbarhet har legat i fokus.

MÀn och kvinnor söker sig i dag till utbildningar och yrkesroller som traditionellt det motsatta könet brukar göra. Yrken med kvinnliga traditioner har dÀrmed öppnats för mÀnnen och tvÀrtom. Med utgÄngspunkt frÄn symboliskt interaktionistisk teori som betraktar genus som en process, har jag försökt visa pÄ och ge en djupare förstÄelse av hur sociala konstruktioner i form av normer, förvÀntningar, beteendemönster, vÀrderingar och sanktioner bidrar till att pÄverkar upplevelsen av identitet och upplevelsen av sin studiesituation hos mÀn som har gjort ett yrkesval som inte Àr helt könstypiskt. Ansatsen Àr kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som metod. Av de nio mÀn jag har intervjuat har sex av dem valt att lÀsa till sjuksköterska och tre till blivande lÀrare för barn i yngre Äldrar.

Bakgrund: Socialt företagande utmÀrks av entreprenörens förmÄga att identifiera samhÀllsproblem och tillmötesgÄ de sociala behoven i samhÀllet. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrÄn de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna Äterspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en pÄverkan i strÀvan efter företagets uppsatta mÄl, vare sig deÀr socialt, miljömÀssigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att genom fallstudie skapa ökad förstÄelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras pÄ en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgÄr ifrÄn socialt entreprenörskap.

Bakgrund: VÄrdmiljön pÄ sjukhus har traditionellt utformats av arkitekter. Fokus pÄ patienten har skiftat frÄn subjekt till objekt, för att Äter gÄ mot en syn som subjekt. Intresset för utformning av vÄrdmiljön har de senaste Ären ökat. Problem: Patienterna inneliggande pÄ sjukhus befinner sig i en utsatt situation. Sjuksköterskor pÄ sjukhus har lite kunskap om hur vÄrdmiljön pÄverkar patienterna vilket behövs för att kunna arbeta efter ett personcentrerat perspektiv.

I förskolan har mÄltiden traditionellt beskrivits som omsorg, men innebÀr idag en koppling mellan omsorg och den lÀrprocess som genomsyrar aktiviteterna i förskolan. I lÀroplanen nÀmns barns delaktighet som ett viktigt begrepp nÀr det gÀller utveckling, dÄ det Àr en förutsÀttning för barns inflytande, bÄde i förskolan och i samhÀllet. Genom att analysera mÄltiden med hjÀlp av FAMM samt en stegmodell för delaktighet kan möjligheter och hinder till delaktighet upptÀckas samt hur barns delaktighet frÀmjas och motverkas. Studiens syfte Àr att utforska hur barns delaktighet kan se ut i förskolerestaurangen, genom ostrukturerade observationer samt skuggning av en förskolelÀrare. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och en modell för grad av delaktighet utformades.

Kvinnor börjar i allt större grad slÄ sig in pÄ den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för mÀn i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats pÄ den internationella politiska arenan har ocksÄ pÄverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag pÄ dagspressens utrikessidor Àn vad det gjordes för 20 Är sedan. Men hur framstÀlls de kvinnliga politikerna i medierna nÀr de framtrÀder pÄ en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur tvÄ EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framstÀlldes i textform under tre mÄnader pÄ Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret pÄ den frÄgan.Med en kvantitativ innehÄllsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrÄn ett genusperspektiv.

TitelAtt utbilda i entreprenörskap? en studie om hur gymnasieskolor arbetar med entreprenörskapFrÄgestÀllningHur arbetar man med entreprenörskap bland de gymnasieskolor som idag har en entreprenörskapssatsning?SyfteSyftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur skolor arbetar med entreprenörskap. Detta gör vi genom att försöka förstÄ ett antal gymnasieskolors arbetssÀtt kring entreprenörskap.MetodVi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. I uppsatsen har vi tillÀmpat en hermeneutisk kunskapssyn och utgÄr frÄn ett samhÀllsperspektiv dÀr vi försöker tillÀgna oss förstÄelse för hur skolor stimulerar entreprenörskap. I uppsatsen intar vi ett deduktivt angreppssÀtt dÀr vi utgÄr frÄn befintliga teorier för att försöka nÀrma oss verkligheten.TeoriVi har i vÄr studie framförallt anvÀnt oss av vÀlkÀnda teoretiker inom entreprenörskapsforskningen som till exempel Leffler, Rasmussen och SÞrheim samt Heinonen & Poikkijoki.

Slutsats: Hackern blev i tidningarnas diskurs inte bara en sÀkerhetsrisk utan Àven en samhÀllsfara. Hackern var en brottsling och det var endast i fÄ artiklar som hackern framstÀlldes pÄ ett balanserat sÀtt. Det fanns dessutom flera sensationsartade artiklar dÀr hackerns farlighet understryks. Hackern blev genom sin pÄstÄdda brottslighet och genom andra tecken stÀlld utanför nodalpunkten samhÀlle och genom sitt hot mot sÀkerheten blev han samhÀllets fiende. Tidningarna som skrev om amatörradiorörelsen förde istÀllet fram en mer nyanserad bild: att det finns brÄkstakar bland dem men att de flesta var redliga mÀnniskor.

Gestamp R&D i LuleÄ utvecklar stötfÄngare, sidokrockskydd och andra krocksÀkerhetskomponenter Ät bilindustrin. Dessa delar har till uppgift att vid krockar deformeras och absorbera den tillförda energin. Kring krockskyddens utformning finns ett antal lagar och regler. Alla dessa mÄste tas i beaktade nÀr ett ny produkt utvecklas. PÄ Gestamp R&D anvÀnds CAD- programmet I-DEAS för att ta fram lÀmpliga geometrier till ovan nÀmnda produkter.