Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

Denna undersökning är en komparativ studie av olika läromedel i historia mellan åren 1912oeh 2003. J undersökningens syfte ingår ett "vi" mot "dem" perspektiv. Det undersökningenförsöker belysa är om det över tiden skett förändringar i läromedelsböekerna utifrån "vi" oeh"dem" perspektivet oeh i anknytning till en identitetsbildning. Angående det didaktiskaperspektivet innefattar det historiemedvetande oeh identitetsbildning. Enligt det didaktiskaperspektivet är det viktigt att det finns en samstämmighet mellan framställningen i läromedlenoch elevernas egen inhämtade kunskap utanför skolan.

Den senaste tiden har det varit mycket diskussioner kring de nya stora aktörerna inom It-branschen där det amerikanska företaget Facebook värderas högst av dem, av vissa analytiker upp till femtio miljarder dollar. På grund av denna utveckling och historiken kring It-bubblan i början på 2000-talet har vi valt att granska hur revisorer och analytiker kommer fram till dessa höga värden på företagen samt vilka faktorer som är viktigast vid företagsbesiktningar.Vår problemformulering lyder: finns det några skillnader i förvärvsprocessen av nystartade It-företag jämfört med traditionella mogna bolag?Utifrån problemställningen syftar studien till att utreda hur värderings- och due diligence processer för nystartade It-företag skiljer sig jämfört med traditionella mogna företag vid samgåenden och förvärv. Med denna komplexa problemställning ansåg vi ett hermeneutiskt synsätt och en deduktiv ansats bäst lämpad. Den teoretiska referensramen är uppdelad i tre kategorier; due diligence, finansiell due diligence och slutligen värdering.

Vi har valt att undersöka vilken syn verksamma dramapedagoger har på begreppet konstpedagogiska perspektivet som Mia Marie F. Sternudd tar upp i sin avhandling ?Dramapedagogik som demokratisk fostran??(2000) och vilka kompetenser som krävs för att leda ett dramaarbeta inom detta perspektiv där en vanligaste konstformen är arbete med teater. Vi ville också se hur verksamma dramapedagoger ser på lärandet inom det konstpedagogiska perspektivet. Vi startade vår kvalitativa undersökning med en litteraturstudie där de teoretiska tyngdpunkterna ligger på konstpedagogiskt perspektiv, lärandesyn och ledarskap.

Detta examensarbete har till syfte att studera om barn redan i tre till fyra årsåldern har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller? På vilket sätt visar sig detta i så fall? Vad gör personalen på förskolan för att förebygga detta?För att besvara frågorna i detta examensarbete har samtal med sju barn och två gruppintervjuer med sammanlagt sju personalen genomförts. Jag har läst utvald barnlitteratur tillsammans med barnen och sedan diskutera med barnen kring hur de uppfattar traditionella könsmönster och könsroller.Resultatet pekar på att barnen har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller. Det framgår i barnsamtalen att barnen i många fall är knutna till sin traditionella syn på sitt kön. Barnen är ofta bundna till sitt kön och hindras därigenom till att leka utanför de stereotypa könsroller som förväntas av de. .

Syftet med vårt arbete var att belysa lärares didaktiska val utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv på läs- och skrivlärande. Vi valde kvalitativ intervju med förutbestämda frågor och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lärare från olika skolor i olika stora städer i Mellansverige. Alla arbetar med den inledande läs- och skrivundervisningen. Genom att ta del av intervjupersonernas beskrivningar ville vi få en insikt i hur de väljer arbetsformer och innehåll och varför.

I samtal med andra studenter under lärarutbildningen har frågor kring fritidshemmens förankring av verksamheten uppstått såsom: hur skapas mening för fritidshemseleverna? Syftet med arbetet är således att synliggöra elevernas möjlighet till meningsskapande på fritidshemmen. I vår litteraturdel vill vi uppmärksamma faktorer som påverkar barns möjlighet att skapa mening i sin livsvärld. Detta kan ställas i relation till en stark tradition i fritidshemmen där personalens synsätt på eleverna och deras miljö hör ihop med ett modernistiskt perspektiv. Detta innebär fokus på elevens utveckling och färdigheter och att den pedagogiska miljön runt eleven inte granskas. Det postmoderna perspektivet hävdar å andra sidan att fokus bör ligga på själva processen och på vad som händer i elevens tankar ?just nu?.

Kommunikation är en central del i människans liv och har under de senaste århundradena genomgått stora teknologiska förändringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fått konkurrens av de sociala medierna i det offentliga rummet. Nöjesvärdet hos de offentliga personerna har gjort att de fått ett stort utrymme i traditionella såväl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur offentliga personer förhåller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier.

Studien handlar om barnens fysiska miljö på Montessoriförskolor och traditionella förskolor och hur buller och ljussättning påverkar barnen. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod och med ostrukturerade observationer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger och barn på tre Montessoriförskolor och tre traditionella förskolor. Samtliga pedagoger som blivit intervjuade var medvetna om de höga ljudnivåerna och försökte förhindra att de uppstod. Men vissa skillnader framkom eftersom pedagogerna på Montessoriförskolorna ansåg att de hade en lugn och harmonisk inomhusmiljö medan pedagogerna på de traditionella förskolorna ofta upplevde sin miljö som högljudd.

Syftet med studien var att studera den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lek ochmeningsskapande i två olika förskolor. Studien utgick från frågeställningarna, hur använderbarnen artefakter i sin lek? samt vilka miljöerbjudande använder barnen i sin lek? Vi använde ossav observation med videokamera som metod för att undersöka detta på två olika förskolor,utifrån två perspektiv. Dessa var det sociokulturella perspektivet och perspektivetmiljöerbjudande, där de centrala begreppen var artefakter och miljöerbjudanden som vi brukadesom analysverktyg.Det som visades utifrån resultatet i det sociokulturella perspektivet var att barnen samspelademed varandra och de artefakter som fanns tillgängliga för att skapa en lek.Med utgångspunkt i perspektivet miljöerbjudande medförde resultatet i att olika lekhandlingarskapades av vad miljön erbjöd barnen samt att barnen sökte upp miljöerbjudanden i sin lek.Barnen samspelade med miljön för att skapa en lek.Slutsatsen av denna studie var att den fysiska inomhusmiljön har betydelse på olika sätt förbarns lek och meningsskapande i förskolan..

Syfte och frågeställningar:Syftet med uppsatsen är att undersöka varför Internet tar över den traditionella resebyrån. Följande frågeställningar används:? Finns det någon framtid för den klassiska resebyrån där det endast säljs resor i butik?? Finns det möjlighet att konkurrera med företag som säljer via Internet?? Vad är för- och nackdelarna mellan de båda?Metod och material:Denna studie är både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Intervjuer har gjorts med chefer på resebyråer samt en enkätundersökning har gjorts för att få en djupare förståelse och för att kunna förstå och besvara våra frågeställningarHuvudresultat:Den traditionella resebyråns roll har förändrats sedan Internet-boomen som kom i början av 2000-talet. Deras roll är inte längre att endast sälja resor utan numera betraktas de även som konsulter för oss kunder.

Syftet med studien var att studera den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lek ochmeningsskapande i två olika förskolor. Studien utgick från frågeställningarna, hur använderbarnen artefakter i sin lek? samt vilka miljöerbjudande använder barnen i sin lek? Vi använde ossav observation med videokamera som metod för att undersöka detta på två olika förskolor,utifrån två perspektiv. Dessa var det sociokulturella perspektivet och perspektivetmiljöerbjudande, där de centrala begreppen var artefakter och miljöerbjudanden som vi brukadesom analysverktyg.Det som visades utifrån resultatet i det sociokulturella perspektivet var att barnen samspelademed varandra och de artefakter som fanns tillgängliga för att skapa en lek.Med utgångspunkt i perspektivet miljöerbjudande medförde resultatet i att olika lekhandlingarskapades av vad miljön erbjöd barnen samt att barnen sökte upp miljöerbjudanden i sin lek.Barnen samspelade med miljön för att skapa en lek.Slutsatsen av denna studie var att den fysiska inomhusmiljön har betydelse på olika sätt förbarns lek och meningsskapande i förskolan..

Att fondspara har länge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagsläget ett stort intresse av att placera i etiska fonder, men det råder en stor förvirring om vad etiska fonder egentligen är och var gränserna ligger.Men med de begränsningar som de etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande påvisa att etiska fonder är ett bra placeringsalternativ i jämförelse med traditionella Sverigefonder?I undersökningen jämförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. Jämförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hämtats från analysföretaget Morningstars hemsida.Resultatet visade att båda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de etiska fonderna har en lägre avkastning per riskenhet.

Syfte: Att klargöra vad det finns för likheter hos de nyheter som publiceras av privatpersoner på sociala medier för att sedan plockas upp och bli till nyheter i de traditionella medierna.Metod: Kvalitativ forskning.Material: Fem nyheter som skapats av privatpersoner och publicerats på sociala medier och sedan plockats upp av traditionella nyhetskanaler.Huvudresultat: De fem fall som studerats i denna uppsats indikerar att man som medborgare, med rätt sorts materiellt, kulturellt och socialt kapital, i vissa specifika fall, har möjlighet att påverka den traditionella nyhetsagendan genom att publicera text eller video på sociala medier..

Att motverka traditionella könsmönster är ett uttalat mål inom förskolan såväl som skolan. I denna uppsats analyserar jag den statliga offentliga utredningen Jämställd förskola, SOU 2006:75. Mitt syfte är att undersöka hur traditionella könsmönster framställs som problem och vilka konsekvenser som kommer från denna framställning. Ett mer övergripande syfte är också att ta reda på vad som händer med så kallad emancipatorisk kunskap när den införlivas i en politisk diskurs. Metoden för undersökningen är en slags diskursanalys som kallas för What's the problem? och som är mig behjälplig för att undersöka just problemrepresentationer.