År efter Ă„r indikerar mĂ€tningar att strategiverktyg anvĂ€nds ute i företag samtidigt som strategiverktyg kritiseras för att inte vara tillĂ€mpbara för praktiker. Studiens litteraturgranskning visar att tidigare forskning brister i att ge tillrĂ€ckligt med informationom inom det hĂ€r omrĂ„det och att det empiriska underlaget Ă€r otillrĂ€ckligt för att förstĂ„ den hĂ€r problematiken. En anledning till det Ă€r att den etablerade strategiforskningen har utgĂ„tt frĂ„n traditionella utgĂ„ngspunkter nĂ€r de har studerat vem som anvĂ€nder strategiverktyg och var i organisationen de anvĂ€nds vilket har inneburit att de endast intresserat sig för att studera företagens ledningsgrupper eller betrakta företaget som en anonym enhet. Konsekvenserna av detta Ă€r att forskare vet vĂ€ldigt lite om vem förutom företagsledning som egentligen anvĂ€nder strategiverktyg och framförallt saknas det kunskap om hur verktygen anvĂ€nds. Det behövs alltsĂ„ mer forskning om hur strategiverktyg anvĂ€nds utanför företagsledningen pĂ„ mellanchefs- och regionsnivĂ„.

Abstract Holmström, Clara och NÀckrup, Malin (2012). Om elevers sjÀlvbild i en tredjeklass. Malmö Högskola: LÀrande och samhÀlle. VÄrt examensarbete handlar om barns sjÀlvbild ur ett genusperspektiv. Studiens syfte Àr att undersöka hur elever i en tredjeklass ser pÄ sig sjÀlva, och hur de tror att vÀnner och familj uppfattar dem. Vi har försökt se om och hur genus avspeglar sig i barnens svar. Genom vÄr empiri som bestÄr av teckningar med framtidsvisioner ritade av elever samt intervjuer med ett antal elever, har vi försökt fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Vad gÄr att utlÀsa av teckningar frÄn elever i en tredjeklass om hur de tÀnker kring sig sjÀlva i framtiden? Vad kan vi utlÀsa om ett antal elevers sjÀlvbild genom deras intervjusvar? Vilka eventuella genusskillnader avspeglas i barnens teckningar och intervjusvar? I kapitlet Bakgrund och tidigare forskning har vi skrivit om vad som kÀnnetecknar barn i nio-elvaÄrsÄldern, om olika sjÀlvbegrepp och om genusbegreppet.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssÀtten skiljer sig Ät beroende pÄ om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lÀrare intervjuades utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lÀrarna har frÄngÄtt de gamla traditionella arbetssÀtten dÀr man ofta arbetade i kronologisk ordning och dÀr eleverna fick skriva recensioner. Idag lÀggs fokus pÄ att hitta teman, koppla fiktioner till samhÀllets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fÄtt högre status och filmens sprÄk har tagit plats i undervisningen.

Denna uppsats syftar till att, ur ett lÀrandeperspektiv, analysera NPM-litteraturens syn pÄ lÀrande och organisation. Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturstudie som stÀller lÀrandeperspektivet i relation till NPM-diskursen. Vi kom fram till att NPM-litteraturens centrala omrÄden, i termer av decentralisering och mÄl- och resultatstyrning, innehÄller goda förutsÀttningar för lÀrande. Dessa förutsÀttningar framstÀlls implicit och behandlas inte uttryckligen. Komplexiteten i NPM-reformerna har inneburit svÄrigheter att implementera de nya idéerna i organisationerna.

Uppsatsens syfte: Att analysera varför den fysiska informationsbĂ€raren CD inte slagits ut av det nedladdningsbara alternativet MP3 och om det finns en möjlighet för en sĂ„dan hĂ€ndelseutveckling i ett framtidsperspektiv pĂ„ fem Ă„r. Metod:För att finna relevanta svar pĂ„ syftet har vi studerat och talat med sĂ„vĂ€l utbuds- som förbrukarsidan av musik. HĂ€r har vi anvĂ€nt oss av kvalitativ metod i form av fokusgruppdiskussioner betrĂ€ffande konsumenterna och djupintervjuer med utbudssidan. Resultat:Efter att ha studerat digitala musikfiler och fysiska informationsbĂ€rare i form av CD-skivor med hjĂ€lp av försĂ€ljningsstatistik, teori om kundvĂ€rde och symbolisk konsumtion samt intervjuer med sĂ„vĂ€l utbuds- som förbrukarsidan, har vi kommit fram till att digitala musikfiler inte ska ses som ett hot mot den traditionella musikindustrin. Åtminstone inte pĂ„ kort sikt.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur attityderna till endonymer och exonymer och till UNGEGN:s arbete med ortnamn ser ut i andra lÀnder samt hur svenska ortnamn benÀmns i moderna icke-svenska kÀllor. Om man anvÀnder samma namn som vi i Sverige (endonym) eller om man har ett annat namn (exonym) kan bero pÄ omskrivningar, uttalssvÄrigheter eller bara felskrivningar. Jag har vÀnt mig till institut, ambassader etc. runt om i Europa för att fÄ deras syn pÄ sprÄkets anvÀndning av endonymer och exonymer. Materialet kommer frÄn sju lÀnder i Europa, bÄde frÄn mejlintervjuer och frÄn Internetsidor.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i verksamma lÀrares förestÀllningar och förhÄllningsÀtt kring genus. Samt skolans syn pÄ begreppet och vilka faktorer som pÄverkar arbetet kring genus. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr: ? Vilka förestÀllningar har lÀrarna kring genus och hur förhÄller sig de till detta? VÄra underfrÄgor Àr: ? Vilka svÄrigheter anser lÀrare att det finns för att arbeta genusmedvetet? ? Vilket stöd ges Ät genuspedagogik i skolan för lÀraren? Vi har utgÄtt frÄn Hirdmans och Butlers teorier kring genus. Tidigare forskning visar att lÀrare anser att genus Àr ett komplext och komplicerat begrepp. De anser att tidsbrist och saknaden av didaktiska övningar som negativa faktorer. Kvalitativa intervjuer och observation har gjorts med sex lÀrare i grundskolans tidigare Är. Resultatet i studien visar att lÀrarna arbetar vÀldigt hÄrt med att behandla alla lika, men det saknas kunskap kring genus som perspektiv.

Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som anvÀnds har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som anvÀnds har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som Àr framtrÀdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som anvÀnds inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnÄ syftet har följande tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts: ? Beskrivning av de tvÄ tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ?den traditionella, europeiska staden? och modernismens/miljonprogrammets planer.

Mitt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur nÀtmobbning definieras och skiljer sig frÄn den traditionella mobbning som oftast sker pÄ skolgÄrden, samt undersöka vilka konsekvenser nÀtmobbning kan ha. Vidare undersöker jag vilka ÄtgÀrdsprogram som finns idag samt hur de fungerar och hur vi kan förebygga eller stoppa fenomenet. Jag har anvÀnt mig av en litteraturstudie dÀr jag sökt efter vetenskapliga artiklar skrivna pÄ engelska, samt studerat nÄgra svenska studier och rapporter. Resultatet visar att det finns bÄde samband och skillnader mellan traditionell mobbning och nÀtmobbning samt att vi i Sverige har en hel del ÄtgÀrdsprogram och organisationer som arbetar mot mobbning samt nÀtmobbning. Det visar sig Àven att det finns ÄtgÀrder och ÄtgÀrdsprogram som bÄde har positiva och negativa effekter.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur expatriering av personal inom hotellbranschen uttrycker sig. Expatrieringsfenomenet har sina rötter i internationaliseringen av företag och Àr relaterat till kontrollbehovet och kompetensutvecklingen. Fenomenet Àr ett tÀmligen vÀl utforskat Àmne som oftast studeras i samband med HR- frÄgorna. Forskningen kring expatriering inom hotellbranschen har hittills inte fÄtt ett större utrymme i den vetenskapliga litteraturen. För utförandet av denna studie anvÀnds kvalitativ undersökning, vars primÀrdata har införskaffats genom fokusintervjuer.

Traditionella modeller och instÀllningar till ledarskap har pÄ senare tid blivit allt mer ifrÄgasatta. Delat ledarskap Àr en organisationsform pÄ frammarsch som tar avsteg frÄn den vanliga bilden av ledaren som en person. Vi undersöker vad det innebÀr att ha tvÄ personer i en organisation som delar pÄ det formella ledarskapet. Den centrala frÄgan Àr huruvida delat ledarskap gÄr att rekommendera för offentliga organisationer. För att svara pÄ frÄgan krÀvs att man utreder vilka konsekvenser fenomenet har pÄ effektivitet, ansvarsutkrÀvande och ansvarstagande eftersom det Àr viktiga krav som stÀlls pÄ offentliga organisationer.

Denna rapport behandlar den marknadsinriktade Requirements Engineering (RE) processen. Allt fler företag vÀljer idag att implementera standardsystem i sina verksamheter. Den situation som ett standardsystem utvecklas i Àr annorlunda jÀmfört med den som ett kundspecifikt system utvecklas i. Detta innebÀr att den traditionella RE-processen inte Àr anpassad till dessa nya förhÄllanden.Syftet med denna rapport Àr dÀrför att utreda vad som kÀnnetecknar en marknadsinriktad RE-process som stödjer kravhanteringsarbetet vid utvecklingen av ett standardsystem. Rapporten avser Àven att undersöka hur RE tillÀmpas av marknadsinriktade systemtillverkare i praktiken.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur det moderna samhÀllet i vÀstvÀrlden ser pÄ och pratar om sex och kÀrlek. Jag tittar pÄ hur de kombineras i den sÄ kallade kÀrleksideologin. Objektet för min analys Àr filmen Crazy, stupid, love frÄn 2011. Jag anvÀnder exempel frÄn filmen för att observera vissa kulturella aspekter som vi har i vÀstvÀrlden kring kÀrlek och sex. Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen Àr det socialkonstruktivistiska perspektivet (Barlebo Wenneberg 2001) och modern filmteori (Andersson och Hedling 1995). Resultatet visar bland annat att fiktiva verk, som filmen jag anvÀnder i uppsatsen, kan ta en plats i den kulturella diskursen.

Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer ta reda pÄ hur lÀrare arbetar och upplever sprÄk och sprÄkutvecklingen hos elever med dyslexi och vilka hjÀlpmedel lÀrarna anvÀnder till elever med dyslexi.      Mina frÄgestÀllningar besvarades genom intervjuer och litteraturstudier.      Resultat visar tydligt att elever med dyslexi har ett behov av att fÄ lÀngre tid pÄ sig, delta i vÀl förberedda lektioner och fÄ muntliga instruktioner. NÀr det gÀller lÀsning och skrivning visar det tydligt att eleverna lÀtt tappar sjÀlvförtroendet och intresset avtar för att fortsÀtta lÀsa och skriva. En stÀndig oro och Ängest finns. LÀrarrollen Àr viktig dÄ det gÀller att möta eleven pÄ rÀtt sÀtt, anvÀnda olika arbetstÀtt genom att eleven fÄr vara bÄde i smÄgrupper och helklass dÀr den traditionella lÀrarledda undervisningen Àr gynnsam. Resultatet visar Àven att det finns mÄnga och bra hjÀlpmedel för att eleven ska fÄ stöd i sin undervisning vilket överensstÀmmer med specialpedagogens svar och den litteratur jag lÀst.     Specialpedagogen hade stor kunskap och erfarenhet om vad litteraturen sÀger gÀllande elever med dyslexi..

Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser rÄda kring begreppet beteendevetare. Med den utgÄngspunkten har en kartlÀggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund sÀger om beteendevetare i den information de har pÄ sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjÀlp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrÄn olika professionsteoretiska perspektiv. Vi anvÀnder oss bÄde av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. DÄ vi inte funnit nÄgon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi pÄ forskning om samhÀllsvetare och socionomer.