In this essay I analyze the concepts security and security policy from a critical, feministic point of view. The traditional way of thinking security is state-centred and narrow with its military oriented threatening pictures and solutions.I advocate that the two concepts need a more feministic and holistic approach to be able to cope with the threats of our time and include the security for women explicitly.To suggest how this can be done I introduce a model; security-sphere, which should be seen as a way to constructively connect my objections to the existing research with a new approach to security problems. The security-sphere is based on two analytical parts; the private security sub-sphere and the public security sub-sphere, in order to make new images of security problems visible.It is a fact that most of the threats against women specifically, take place in the private sphere where no traditional analytical tools reach in - these threats have not been seen as 'real' security problems. My aim is therefore to integrate these issues into the agenda of security policy..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur riktlinjer inom traditionella open source-projekt beskriver att anvÀndare utan programmeringskunskaper, icke-utvecklare, kan delta i utvecklingsprocessen. Undersökningen har gjorts i form av en fallstudie av projektet Freeplane, ett projekt som har för avsikt att göra alla röster hörda i utvecklingsprocessen samt öka anvÀndbarheten hos den mjukvara projektet utvecklar. Den metod som valts Àr kvalitativ textanalys av projektets wiki.Studien kommer fram till att projektet har för avsikt att göra icke-utvecklarna delaktiga i utvecklingsprocessen och att öka anvÀndbarheten i projektets mjukvara, men att det i projektet finns ett utvecklarperspektiv dÀr utvecklaren ges större utrymme i utvecklingsprocessen. Inom traditionell open source-utveckling har utvecklaren ofta varit central och de mjukvaror som utvecklats pÄbörjats som lösningar av utvecklarnas egna problem. Studien föreslÄr dÀrför att icke-utvecklarna inkluderas tidigare i utvecklingsprocessen..

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lÀrarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka frÄn de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lÀrares förutsÀttningar. Denna studie vill upplysa om den pÄverkan samhÀllsutvecklingen har pÄ lÀraryrket och de behov pÄ arbetsorganisationsförÀndringar detta medför för lÀrare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lÀrarperspektiv, dÀr tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra omrÄden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lÀrarkategorier och pedagogernas Äsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Företag X hanterar negativ ryktesspridning pÄ deras Facebooksida. Vi vill med resultatet frÄn vÄr studie föra en diskussion om hur företag inom finansbranschen kan anvÀnda Facebook för att motverka negativ ryktesspridning. För att besvara vÄrt syfte har vi intervjuat tre anstÀllda pÄ Företag X. I vÄr analysmodell utgick vi frÄn tre faktorer vi funnit pÄverkar hantering av negativ ryktesspridning pÄ företagets Facebooksida; övervakning, tid och svar.VÄr studie visar att Företag X har en god övervakning om vad som skrivs om dem i sÄvÀl traditionella som sociala medier. Dock finns brister i hanteringen av Facebooksidan dÄ svaren inte Àr anpassade till den tidsaspekt som rÄder pÄ sociala medier.

Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlÀgg fÄr mÄnga kommentarer jÀmfört med mindre kommenterade blogginlÀgg. UtgÄngspunkten Àr att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonÄrig kvinna, dÄ det finns förhÄllandevis lite forskning inom detta specifika omrÄde. Materialet som ligger till grund för undersökningen Àr en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inlÀggen frÄn denna blogg under perioder frÄn 1 januari till 28 februari 2009.William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som anvÀnds Àr lÀsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys.Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jÀmförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginlÀggen har de mest kommenterade fÄ lÄnga ord och en utprÀglad verbal stil. BlogginlÀgg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick ocksÄ fler kommentarer. .

Syftet med detta examensarbete har varit att genom intervjuundersökning undersöka, beskriva och analysera webblÀrares uppfattning och upplevelser av det interaktiva lÀrandet pÄ en vuxenutbildning. Vi har undersökt vad som utmÀrker arbetet som webblÀrare och vad begreppet interaktivt lÀrande innebÀr. Vidare har vi undersökt vilka möjligheter och hinder webblÀrarna upplever och Àven under vilka förutsÀttningar det interaktiva lÀrandet sker. En intervjuundersökning har genomförts med sju webblÀrare vid ett och samma utbildningsföretag som erbjuder vuxenutbildning. UtifrÄn teorin och resultat har vi funnit att webblÀrarens roll skiljer sig frÄn den traditionella lÀrarrollen framför allt genom att den fysiska interaktionen uteblir.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med syftet att öka förstÄelsen kring vilka möjligheter barn kan ha att inta grÀnsöverskridande positioner i förskolan. Vi har studerat tvÄ barngrupper pÄ tvÄ olika förskolor genom ostrukturerade, icke-deltagande observationer för att se hur dessa barn intar olika positioner samt vilka faktorer som pÄverkar positionstagandet. Under analysens gÄng vÀxte fyra teman fram; miljö, traditionella genusroller, grÀnsöverskridande samt möjligheter och begrÀnsningar, som sedan analyserats med inspiration frÄn ett normkritiskt perspektiv för att fÄ syn pÄ hur barnen trÀder över grÀnser utifrÄn de olika temana. Resultatet visar olika faktorer som kan pÄverka hur barn intar grÀnsöverskridande positioner som sedan diskuteras med hjÀlp av vÄra tre frÄgestÀllningar: Hur överskrider barn grÀnser? Vilken betydelse har miljön för hur barn agerar grÀnsöverskridande? Hur ser möjligheter och begrÀnsningar ut för olika barn?.

Detta examensarbete Ă€r format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som Ă„terfinns utanför klassrummet. Det Ă€r skrivet pĂ„ institutionen för matematikĂ€mnets och naturvetenskapsĂ€mnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbĂ€nksmatematik pĂ„ gymnasiet. Syftet Ă€r Ă€ven att konstruera uppgifter och övningar Ă„t matematiklĂ€rare som lĂ€mpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet.För att besvara frĂ„gestĂ€llningen "Vilka möjligheter finns det för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbĂ€nksmatematiken?" har vi arbetat pĂ„ flera sĂ€tt.

För att möjliggöra anvÀndbara fuktmÀtningar hos byggnadsmaterial i produktion har treviktiga egenskaper hos mÀtmetoder identifierats: ? Enkla att handha ? Enkla att momentant lÀsa av resultat utan behov av analys ? Enkla att montera (om sÄ krÀvs)Fuktstickan BTG uppvisar god uppfyllnad av dessa tre krav pÄ egenskaper men gav docksÀmre resultat vid laborationstester och fÀltmÀtningar. PÄ grund av detta sÄ Àr den ej en avmetoderna som rekommenderas till produktion, utan föreslÄs istÀllet för vidare studier.Betong har bedömts vara det, av de undersökta materialen, som stÄr för den störstafuktbelastningen för de övriga byggnadsmaterial som den byggs ihop med. DÀrför har en,för fÀltmÀtningar i produktion, förenklad manual för fuktmÀtningar medelst testosystemetskapats och föreslÄs ligga till grund för kompletteringar till NCC:s kunskapsdokument.För isolering sÄ görs bedömningen att fukttillstÄndet hos den kan uppmÀtas medelst enluftfuktmÀtare och för uppmÀtande av fukttillstÄnd hos trÀ, rekommenderas traditionella,elektroniska mÀtinstrument med tillhörande hammarstift pÄ en förlÀngningskabel.För övriga byggnadsmaterial har inga metoder funnits tillfredsstÀllande, utifrÄn de tregrundlÀggande egenskaperna som identifierats för fuktmÀtning i produktion..

Denna C-uppsats studerade ett urval av livsstilstidningen Vanity Fairs omslagsbilder med hjÀlp av en semiotisk analys. Detta för att belysa egenskaper i omslagsbilderna vilka kunde visa hur mÀn och kvinnor representerades och vilka ideal rörande fysiska attribut de uppvisade. Detta var uppsatsens syfte och frÄgestÀllningarna betrÀffade hur representationen av könen sÄg ut, om det fanns nÄgra tydliga skillnader och hur könsrollerna sÄg ut dÄ bÄda könen figurerade pÄ ett omslag. FrÄgestÀllningarna rörde Àven vilka ideal för mÀn och kvinnor om fysiska attribut, om nÄgra, som portrÀtterades pÄ omslagsbilderna och om, och dÄ i sÄ fall hur, de avvek frÄn idealen. Materialet bestod av sex omslagsbilder frÄn Vanity Fairs utgÄvor under 2011.

Det hÀr Àr en historiedidaktisk undersökning som behandlar frÄgan om stoffurvalet för gymnasiekursen Historia A. Genom intervjuer med fem historielÀrare angÄende deras didaktiska stÀllningspunkter, visar undersökningen pÄ hur innehÄllet i kursen kan se ut. Undersökningen behandlar Àven om detta innehÄll pÄverkas av dagens mÄngkulturella Sverige. De didaktiska frÄgorna ?vad?? och ?varför?? har central betydelse för undersökningen. LÀrarnas berÀttelser relateras till didaktisk teori angÄende historieundervisning och forskning som behandlar historieundervisning i ett mÄngkulturellt samhÀlle.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

KalvningssvÄrigheter och dödföddhet Àr problem som finns hos svenska mjölkkor och som ökat under de senaste Ären, speciellt bland förstagÄngskalvare. Problemen försÀmrar kornas vÀlfÀrd och kostar pengar för bonden. Flera studier har gjorts för att kartlÀgga sÄ kallade quantitative trait loci (QTL) kopplade till kalvningsegenskaper och mÄnga kromosomregioner har hittats som kan innehÄlla gener som pÄverkar dessa egenskaper. En viss oenighet finns i resultaten frÄn studierna, men flera studier har hittat QTL kopplat till kalvningsegenskaper pÄ kromosom 4, 6, 7, 10 och 18. Sverige har inkluderat kalvningssvÄrigheter i det traditionella avelsprogrammet sedan 1995 men inga större genetiska framsteg har gjorts.

Budget Àr ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. DÀrför mÄste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nÄ de uppsatta mÄlen. I den kommunala verksamheten ifrÄgasÀtts inte budget som styrmedel, dÄ denna Àr lagstadgad i kommunallagen. UpprÀttandet av en budget Àr en tidskrÀvande process som omfattar upprÀttande av, beslut om, verkstÀllande och efterkontroll av en budget. Denna process Àr central inom kommunerna eftersom den sÀtter en typ av ram för hela verksamheten.

Syftet med studien Àr att undersöka prototyper i samband med systemutveckling, och dÄ sÀrskilt om agila utvecklingsmetoder har pÄverkat hur prototypning anvÀnds.En genomgÄng av begreppet prototyp och nÀrliggande begrepp görs för att klargöra vad som kan avses med prototyper inom systemutveckling. En översikt över olika synsÀtt pÄ prototyper och deras anvÀndning presenteras, och leder vidare till en teoretisk modell för prototyper i systemutveckling.Systemutvecklare och experter intervjuas för att bringa klarhet i begreppen och ta reda pÄ hur prototyper anvÀnds i systemutvecklingsprojekt i praktiken. UtifrÄn detta material presenteras en vidareutveckling av den första teoretiska modellen. Problemrymd och lösningsrymd hör till modellens centrala begrepp.Studien visar att agila utvecklingsmetoder pÄverkar arbetet med prototyper i riktning mot att utföra prototypning i det ordinarie utvecklingsspÄret samt att hÀmta in regelbunden Äterkoppling pÄ prototyper frÄn anvÀndare och andra intressenter under hela systemutvecklingsprojektets gÄng. SÄdana arbetssÀtt visade sig ocksÄ förekomma inom den praktiska systemutvecklingen..