Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka huruvida konflikter kan uppstÄ i undervisningen av historiska hÀndelser. Vidare ville vi besvara frÄgan varför eller varför inte det uppstÄr konflikter. Vi lyfter fram begrepp som konflikt, historieidentitet och historiemedvetande. Dessutom jÀmför vi tvÄ olika skolor, en vanliga traditionell svensk skola, samt en invandrartÀt skola. Detta undersökte vi via enkÀter och intervjuer.

Introduktion - Vid rekrytering, tycker arbetsgivare att de traditionella metoderna Àr en kostsam process som tar tid och bidrar med för lite information för att göra en lyckad rekrytering. Sociala mediers framvÀxt, har bidragit med en annan form av information som har fÄtt arbetsgivare att vilja anvÀnda sociala medier i rekryteringsprocessen. Det finns mÄnga fördelar med att anvÀnda sociala medier, dock finns det minst lika mÄnga nackdelar.Syfte - Syftet med denna uppsats Àr att öka medvetenheten hos arbetsgivare om anvÀndandet av sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen.Problemformulering - För att besvara vÄrt syfte valde vi att utgÄ frÄn tvÄ problemformuleringar; hur anvÀnder arbetsgivare sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen samt vilka fördelar respektive nackdelar finns det med anvÀndandet av sociala medier för arbetsgivare nÀr de granskar kandidaters profiler i rekryteringsprocessen?Metod - Vi utgick frÄn en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Vi började med att skapa en teoretisk modell som sedan lÄg till grund för vÄr empiriska insamling.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilka hinder och möjligheter som existerar för att ett genomslag för mellanhandsreducering i bostadsmÀklarbranschen ska kunna ske. Dessutom Àr syftet att undersöka nÀrmare pÄ hur förmedling av olika bostadsobjekt sker pÄ bostadsmarknaden i Sverige och i det sammanhanget att studera hur nya aktörer har förÀndrat och förenklat den traditionella affÀrsmodellen för bostadsförmedling..

SAMMANFATTNING Problem: Det finns mÄnga tankar om organisationer och hur de ska styras. Förr handlade det om att styra företagets olika resurser för att uppnÄ lönsamhet. I dag krÀvs det mer av företagen och dess traditionella organisationsformer sÀtts pÄ prov. För att utvecklas och framförallt kunna konkurrera i den allt mer förÀnderliga omgivningen krÀvs det att organisationerna Àr öppna för nya tankesÀtt. Det pÄgÄr en övergÄng frÄn traditionella organisationer till processorienterade organisationer.

SyfteSyftet var att undersöka hur TV-bilden av fotbollsstjÀrnan förÀndrats frÄn 1970-talet till dagens TV-bild.FrÄgestÀllningar? Vilka egenskaper och vÀrdegrunder förknippades den traditionella fotbollsstjÀrnan med?? Vilka egenskaper och vÀrdegrunder förknippas den nya fotbollsstjÀrnan med?? Vilka faktorer har legat till grund för denna förÀndringsprocess?MetodJag baserar min empiri inledningsvis pÄ kvalitativa litteraturstudier och sedan huvudsakligen pÄ observationer gjorda pÄ olika TV-produktioner om hur fotbollsstjÀrnan skildras i dagens samhÀlle. Jag har anvÀnt mig bÄde av TV-produktioner sÄ som nutida matcher i direktsÀndning och arkiverade sÄdana. Matcherna har jag observerat i sin helhet inklusive studiodiskussion.ResultatDen traditionella fotbollsstjÀrnan förknippas med följande vÀrden och vÀrdegrunder:? det korintiska amatöridealet? kalvinistisk arbetsmoral? kollektivism och lagfokusering? lokalförankring? gentlemannavirtuositet? atletisk fascination baserad pÄ prestation.Den nya fotbollsstjÀrnan förknippas med följande vÀrden och vÀrdegrunder:? det korintiska amatöridealet fusionerat med den kalvinistiska arbetsmoralen? framgÄng? globaliserat kÀndisskap? atletisk fascination baserad pÄ skönhet/estetik? glamour? mode och trend.Dessa faktorer har legat till grund för förÀndringsprocessen:? hyperrealismen? kulturfusionen? informationsflödet? globaliseringen.SlutsatsFotbollsstjÀrnan har gÄtt frÄn att ha varit en lokalförankrad folkhjÀlte till att idag ses som en trendig, modemedveten, mÄlmedveten, ambitiös och professionell stjÀrna.

Studien jÀmför tv-serierna Girls och Entourage utifrÄn homosocialitet och samkönad vÀnskap, det vill sÀga bromance och womance som det i studien refereras till. Syftet var att undersöka om framstÀllningen av homosocialitet och homosociala band sÄg olika ut, samt om detta stÀmde överens med tidigare studier och generella uppfattningar av homosocialitet i sÄvÀl mellanmÀnskliga relationer som i populÀrkulturen. Homosocialitet beskrivs som prefererade och uppskattade vÀnskapsrelationer mellan personer av samma kön. Homosocialitet och homosociala normer ligger dÀrför till grund för könssegregering och exkluderandet av kvinnor genom att mÀn tenderar att intressera sig för, vÀlja och bekrÀfta andra mÀn. Ju starkare homosociala band mellan mÀn desto starkare Àr deras traditionella genusordning, tvÀrtom Àr kvinnans traditionella genusordning starkare om hennes homosociala band Àr svaga.

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

I skolverkets styrdokument för de yrkesförberedande gymnasieprogrammen Àr det tydligt attmatematikundervisningen ska integreras med de aktuella karaktÀrsÀmnena. En genomgÄng avlitteratur i Àmnet, bland annat rapporten Fem gymnasieskolor under omvandlingstryck, visar attskolan har svÄrt att leva upp till denna integrering. Rapporten visar att svÄrigheterna Àr störstinom matematiken. Lundin (2008), Mouwitz, Emanuelsson & Johansson (2003) Mouwitz(2004) menar att matematikundervisningen och skolmatematiken Àr mycket traditionsbundenoch Àmnesfokuserad. En integrering innebÀr att undervisningen blir elevfokuserad och att manlÀmnar den traditionella matematikundervisningen.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och vÀrdera eventuell flexibilitet i en traditionell investering med hjÀlp av Real Options Analys. Traditionella statiska investeringsverktyg tenderar att undervÀrdera projekt. Ett verktyg har senare utvecklats för att kunna vÀrdera osÀkerhet och flexibilitet, ofta inneboende i projekt. Uppsatsen Àr en fallstudie pÄ SCA Packaging och utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr data har inhÀmtats via personliga intervjuer. Historisk analys av de variabler som har störst pÄverkan pÄ projektet, genomförs med Monte Carlo simulering.

Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur medias beskrivningar av mordet i Stureby, som intrÀffade i juni Är 2009 kan tolkas ur ett genus perspektiv. Min frÄgestÀllning som jag har arbetat efter Àr att studera hur gÀrningspersonerna, en pojke och en flicka i 16-Ärs Älder som dömdes för mord respektive anstiftan till mord, beskrivs utifrÄn förestÀllningar om femininiteter och maskuliniteter.Jag har valt att ha en genusteoretisk utgÄngspunkt för min uppsats. De teorier jag har utgÄtt frÄn Àr teorier dÀr kontexten betonas och genus ses som nÄgonting som konstrueras. Messerschmidts ?Structured action theory? Àr ett exempel pÄ ett sÄdant perspektiv.

De första försöken till att systematisera mentorskapet förekom redan pÄ grekernas tid, 1000 fkr dÄ kung Odysseus utsÄg sin gode vÀn Mentor att vÄrda och fostra hans familj medan han sjÀlv deltog i det Trojanska kriget. Trots mentorskapets tidiga ursprung blev fenomenet inte aktuellt i Sverige förrÀn pÄ 1980-talet, efter det att arbetsgivare insett betydelsen av personalutbildningar och personalutveckling. I dagens lÀr- och kunskapstörstiga samhÀlle med ett högt tempo blir det alltmera angelÀget med eftertanke och reflektion kring bÄde arbets- och livssituationen. Mentorskap symboliserar en relation mellan en vis person som utbyter erfarenheter och kunskap med en mindre erfaren person för sÄvÀl personlig- som karriÀrmÀssig utveckling. 2000-talets teknologiska revolution har Àven möjliggjort öppningar för andra mentorskapsmetoder.

Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju Àldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del bestÄr av symboler och tekniker för att hitta rÀtt svar. För att fÄ engagerade elever som intresserar sig för matematik mÄste undervisningen förÀndras. I min uppsats vill jag dÀrför lyfta fram författare och lÀrare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen..

De traditionella flygbolagen verkar idag pÄ en konkurrensutsatt marknad. DÄ flygbolagen ofta Àr statligt Àgda prÀglas de av byrÄkratiska och komplexa beslutsprocesser. I flygbolagens omgivning finns ett flertal olika intressenter, dÀribland fackförbund. Dessa kan ha en ansenlig inverkan pÄ flygbolagen. Uppsatsen kommer att utgÄ ifrÄn en deduktiv ansats dÀr kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkÀtundersökning kommer att genomföras.

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fÄtt svara pÄ frÄgor om hur de tolkar begreppet ?stereotypa könsroller? och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans lÀroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda pÄ vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jÀmstÀlldhet i förskolan. Dessutom har det pÄ senare tid pÄgÄtt en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet ?stereotypa könsroller? innebÀr.Forskning visar att pedagoger snarare förstÀrker Àn motverkar traditionella könsmönster och att det beror pÄ mÀnniskors egen tolkning av vad det innebÀr och att vi pÄverkas av vÄr förestÀllning om hur pojkar respektive flickor förvÀntas vara.

I denna jĂ€mförande studie analyseras det partistrategiska handlandet i Sverige och Österrike gĂ€llande regeringsbildande med en jĂ€mförande ansats. Analysen av strategierna har gjorts med hĂ€nsyn till den institutionella och politiskt kulturella kontexten. Studien visar att de institutionella arrangemangen mellan lĂ€nderna liknat varandra men att den politiska kulturen och partisystemen skiljt sig Ă„t vilket pĂ„verkat det partipolitiska agerandet.En skillnad mellan lĂ€nderna Ă€r att det i Österrike traditionellt bedrivits en koncensusinriktad och kompromissvillig politik medan det i Sverige prĂ€glats av konflikt mellan det socialistiska och borgerliga blocket. Vid det österrikiska valet 1999 infördes konflikt som en följd av det frihetliga antietablissemangspartiet FPÖ:s framgĂ„ngar och det partistrategiska agerandet kom att Ă€ndras. SjĂ€lvbindningar och kompromisslöshet hade ersatt koncensus och samförstĂ„nd, och den traditionella ?stora koalitionen? mellan det socialdemokratiska och konservativa partiet ersattes med en regering bestĂ„ende av det populistiska frihetliga partiet.