Vi har under vÄr utbildning, vÄr egen skoltid och genom andra erfarenheter kommit i kontakt med temaarbeten vid ett flertal tillfÀllen. MÄnga av de elever vi har mött tycker att de traditionella lektionerna kÀnns trÄkiga och ointressanta. Elever föredrar att arbeta mer i tematisk form, eftersom det Àr ett mer kreativt och spÀnnande arbetssÀtt, Àn det traditionella lektionerna. Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur pedagoger och elever upplever temaundervisning kontra traditionell undervisning. Vi tog kontakt med en skola som arbetade tematiskt och har i denna gjort bÄde observationer och intervjuer för att försöka hitta ett svar till vÄrt syfte.

Den traditionella strategiska skolan bestÄr av en uppdelning mellan civilt och militÀrt. Begreppspar som offensiv/ defensiv, avskrÀckning/ pÄtvingande, direkt eller indirekt strategi i kombination med miljö och geografi Àr viktiga utgÄngspunkter. Men gÄr det teoretiska ramverk som till stor del hÀr-stammar frÄn von Clausewitz att tillÀmpa pÄ cyberrymden? En miljö som prÀglas av att den för-Àndras sÄ fort nÄgon ansluter en ny dator, till stor del saknar geografiska grÀnser och dÀr skillnaden mellan militÀrt och civilt suddats ut. Detta prövas genom att analysera begreppens tillÀmpning pÄ Estlands, Finlands, Norges och EU:s cybersÀkerhetsstrategier.Syftet med denna uppsats Àr att pröva hur vÀl den traditionella strategiska skolan erbjuder analys-verktyg för strategier inom cyberrymden, samt att studera hur olika aktörer hanteras och samord-nas.

PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur framstÀllningen av maskulinitet konstrueras i tvÄ utvalda episoder ur situationskomediserien Two and a Half Men. Uppsatsen Àmnar undersöka hur de tre manliga huvudkaraktÀrernas maskuliniteter ser ut och hur de skiljer sig Ät samt vilket specifikt maskulinitetsideal som framhÀvs tydligast i serien. Uppsatsen ska granska vilken eventuell betydelse de tvÄ vuxna mÀnnen har för hur pojken formar sin manlighet. Undersökningen ska utföras enligt en metod för analys hÀmtad ifrÄn boken How to Study Television av Keith Selby och Ron Cowdery, med inriktning pÄ narrativ dÄ denna metod Àr framtagen för att applicera pÄ television. Uppsatsens teoretiska ram omfattar teorier och begrepp som rör maskulinitet och dÀrmed Àr relevanta för analysen. Dessa Àr uppdelade i tvÄ motpoler; det traditionella maskulinitetsidealet dit Raewyn Connells teori om den hegemoniska maskuliniteten och begreppen vÀnskap och homosocialitet tillhör, respektive det moderna maskulinitetsidealet med postfeminismen och begreppen genuskris och konvergens i spetsen. Den utförda analysen visar hur de tre manliga huvudkaraktÀrernas maskuliniteter framstÀlls genom narrativets övergripande mönster i de tvÄ analyserade episoderna.

Allt fler föresprÄkar ett mer kreativt tÀnkande i företagsvÀrlden. Samtidigt har den traditionella marknadsföringen fÄtt kritik för bristen pÄ kreativitet inom disciplinen. MÄnga menar att det inom designdisciplinen finns metoder och tankesÀtt som frÀmjar kreativitet och innovation anvÀndbara i företagsvÀrlden. Samtidigt ser vi hur designintresset i mÄnga av de större företagsekonomiska skolorna vÀrlden över ökat. Vi har tillsammans med sex stycken andra studenter, fyra frÄn industridesigninriktingen pÄ Konstfack och tvÄ frÄn Marknadsakademien vid Stockholms universitet, bedrivit ett interdisciplinÀrt affÀrsutvecklingsprojekt.

Syftet med studien ?r att identifiera arbetsmetoder avsedda att integrera resultatet fr?n bed?mningen av den finansiella materialiteten med den f?retagsspecifika riskhanteringen. Metod: Kvalitativ litteraturstudie och intervjustudie Resultat: F?r att skapa en effektiv och integrerad riskhantering i f?retaget ?r det avg?rande att till?mpa ett holistiskt syns?tt d?r riskhantering inte isoleras till specifika avdelningar, och d?r h?llbarhetsteam och riskteam jobbar integrerat. Enterprise Risk Management (ERM) kan fungera som en strategi f?r att l?nka samman olika processer och hantera sammankopplade risker, vilket ger en helhetsbild av f?retagets riskexponering d?rmed ?ven integrera risker enligt den dubbla v?sentlighetsanalysen.

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fÄtt svara pÄ frÄgor om hur de tolkar begreppet ?stereotypa könsroller? och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans lÀroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda pÄ vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jÀmstÀlldhet i förskolan. Dessutom har det pÄ senare tid pÄgÄtt en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet ?stereotypa könsroller? innebÀr.Forskning visar att pedagoger snarare förstÀrker Àn motverkar traditionella könsmönster och att det beror pÄ mÀnniskors egen tolkning av vad det innebÀr och att vi pÄverkas av vÄr förestÀllning om hur pojkar respektive flickor förvÀntas vara.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka kommentarsfÀlten pÄ svenska litteraturbloggar, och diskursanalys anvÀnds för att avgöra hur diskursen ser ut. Diskussionen i kommentarsfÀlten stÀlls i relation till forskning om traditionella lÀsgrupper, för att se om och hur fenomenen kompletterar varandra. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr ?Hur diskuteras och tolkas litteratur i bloggkommentarer??.Uppsatsens resultat visar att en tiondel av de 165 kommentarer som studerats innehÄller tolkning. Detta innebÀr att de lÀsare som söker sig till de studerade litteraturbloggarnas kommentarsfÀlt inte huvudsakligen gör det för att tolka litteratur.

I Sverige finns det idag familjer som har arrangerade Àktenskap som en del av sitt traditionella kulturmönster. NÄgra familjer lever enligt denna tradition medan andra tar avstÄnd frÄn den. Men oavsett hur familjen förhÄller sig till traditionen har den en pÄverkan i familjemedlemmarnas liv och deras inbördes relationer. Studiens mÄlgrupp Àr flickor som vÀxer upp i sÄdana familjer. Undersökningens syfte Àr att belysa dessa flickors syn pÄ arrangerade Àktenskap och möjligen fÄ nÄgra förklaringar till varför vissa familjer fortsÀtter att leva enligt detta traditionella kulturmönster Àven efter exilen i Sverige.

Robert Putnam har argumenterat för att lÀnder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsÀttningar för skapandet av socialt kapital. DÄ Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsÀttningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. TillgÄngen till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som strÀcker sig utöver de individuella kontaktnÀten och slutligen Àven innefattar samhÀllet i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltsÄ en förmÄga att inte bara se till sin egen nytta utan Àven till samhÀllets bÀsta. En rad studier pekar emellertid pÄ att det traditionella föreningslivet stÄr inför stora svÄrigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt fÀrre medlemmar vilket skulle kunna lÄta pÄskina att det en gÄng sÄ starka sociala kapitalet i Sverige hÄller pÄ att urholkas.

Forskningen har Ă€n idag inte kommit fram till en idealisk ledarskapsstil. Som ledare kan man utöva sitt ledarskap pĂ„ olika sĂ€tt och man kan anamma en eller flera olika ledarstilar. Jag har alltid funnit Ă€mnet ledarskap intressant och dĂ€rför vill jag undersöka vad mĂ€nniskor som dagligen kommer i kontakt med ledarskap anser utgör en bra ledare. Vad Ă€r ledarskap? Är det ett vedertaget begrepp och finns det verkligen en anammad ledarstil som faktiskt praktiseras av produktionsledarnas i deras vardag? För att fĂ„ en uppfattning om hur det ser ut har jag gjort en empirisk studie av Ă„tta produktionsledare för att undersöka hur de upplever, bedriver, handskas och utvecklar sitt ledarskap utifrĂ„n ledarskapsteorin.

Sverige Àr fortfarande inte jÀmstÀllt, det Àr kvinnan som tar största ansvaret för hushÄll och barn vilket resulterar i mer deltidsarbete och sÀmre hÀlsa (SCB, 2012). Grundskolan ska förmedla jÀmstÀlldhet och i hem- och konsumentkunskap ligger fokus pÄ arbetsfördelning i hemmet (Skolverket, 2011b). Grundskolan Àr Àven skyldig att arbeta för att motverka traditionella könsmönster, dÄ dessa kan begrÀnsa elevernas utveckling av förmÄga och intresse. Syftet med studien Àr att belysa val av arbetssÀtt lÀrare i hem- och konsumentkunskap i Göteborg anvÀnder sig av för att implementera de delar i grundskolansstyrdokument som rör jÀmstÀlldhet och traditionella könsmönster i undervisningen. Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ explorativ ansats i form utav semistrukturerade intervjuer med sex hem- och konsumentkunskapslÀrare.

I detta arbete har jag beskrivit den iranska inlÀggningstekninken Khatamkari. Jag har identifierat de vanligaste skadorna, orsakerna till dessa samt studerat hur man hanterat dem. En av de viktigaste orsakerna till skador Àr anvÀndning av papper som underlag istÀllet för trÀ. Jag diskuterar ocksÄ lÀmpliga preventiva ÄtgÀrder och i avslutningen ocksÄ ett resonemang om det konserveringsetiska dilemma en khatam-konservator stÀlls inför..

IrreguljÀra arkitekturer, sÄ som Digitala Signal Processorer, utgör nya utmaningar vid konstruktionen av kompilatorer. I det hÀr projektet undersöks PBQP, en alternativ algoritm till den traditionella grafallokeringen som ger större möjligheter att modellera komplexa begrÀnsningar. Projektet har fokuserat pÄ hur man modellerar alias och parrelationer i teorin, samt vad som finns implementerat i dagslÀget i kompilatorramverket LLVM. Det som framkommit Àr att stöd för par relationer saknas i LLVM i dagslaget och dÀrför ges nÄgra förslag pÄ hur man skulle kunna gÄ till vÀga föra att implementera dessa..