SammanfattningSyftet med vår uppsats är att jämföra den traditionella personalavdelningens roll med den moderna Human Resource Management-funktionen. Vi söker en definition på begreppet HRM och hur utvecklingen gått från den traditionella funktionen Human Relations till Human Resource Management. Vi vill se på de likheter och olikheter som kan finnas mellan begreppen och hur de påverkat personalfrågor. Vi utgår från ett anglosaxiskt synsätt men tittar utifrån ett asiatiskt perspektiv, för att se hur kulturella infallsvinklar kan påverka HRM. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av både empiriskt och vetenskapligt material för att få så korrekta svar som möjligt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka naturens betydelse för barns hälsa. På två förskolor har vi undersökt både naturförskolegrupper och traditionella förskolegrupper. Vi valde olika metoder som jämfördes med varandra och litteratur/tidigare forskning. Vi har försökt förstå och tolkat de olika uppgifter vi fått fram via litteratur, barnobservationer, barnintervjuer, pedagogenkäter samt närvarostatistik. Genom dessa har vi fått svar på våra frågor om naturens koppling till barns hälsa och deras möjlighet till rekreation genom leken.

Syftet med knowledge management är att försöka omvandla de anställdas individuella kunskap till organisatorisk kunskap. Att lokalisera och registrera vem som innehar kunskapen, t ex genom kunskapsprofiler, kan underlätta omvandlingen och kodifieringen av kunskapen. I kunskapsprofilen kan den anställdes mission, utbildning, arbetsrelaterade kunskap, hobbyer, kompetenser och färdigheter, personlighet samt professionalism ingå. Syftet med vår uppsats är att belysa nyttan med kodifiering av kunskap i form av kunskapsprofiler. Vi har utfört en fallstudie hos tre bemanningsföretag och våra resultat visar att bemanningsföretagen har system för i huvudsak lagring av vilka kompetenser de anställda besitter.

Skolan har ett demokratiuppdrag såväl som ett kunskapsuppdrag som ligger till grund för denna studies inriktning. Det politiska deltagandet har minskat bland ungdomar under 1990-talet och i en undersökning från Skolverket visade det sig att elever från praktiska och teoretiska program hade stora skillnader i kunskaper om demokrati. Vår studie syftade till att undersöka hur demokrati framställs och problematiseras i fyra samhällskunskapsläroböckers demokratiavsnitt där två används på praktiska program, Bok-och-webb (2004), Aspekt (2005), samt två som används på teoretiska program, Reflex (2004) och Zigma (2000).Läroböckerna i denna studie är exempel på brukstexter som har både en teoretisk och en praktisk funktion. Eleverna möter en textbaserad verklighet och skall utifrån den teoretiska kunskapen kunna fungera och agera praktiskt, i skolan och samhället. Till undersökningen valde vi att tillämpa en kunskapskritisk analys för att utröna vilken kunskap om demokrati läroböckerna förmedlar för att sedan relatera detta till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag.

Studiens syfte är att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i åldern tre till fem år. Leken är viktig för barns utveckling och lärande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhället. Därför är det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhåller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda på en förskola i nordöstra Skåne. Resultatet visar att pedagogerna på denna förskola tycks ha kommit långt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.

Läraryrket är idag utsatt för flertalet förändringar som ställer krav på flexibilitet och professionalitet. Syftet med vår aktionsforskningsstudie var att öka förståelsen kring huruvida yrkesverksamma lärare med lång erfarenhet kan använda praxisnära reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De åtta gymnasielärare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnära reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehåll, samt kopplingar till tyst kunskap.

Hedgefonder har blivit en allt viktigare investeringskälla i egenskap av en möjlig positiv avkastning vid fallande finansiella marknader. Dock exponeras investerare i allmänhet och småsparare i synnerhet mot högre risker än en motsvarande placering i traditionella fonder; detta mot bakgrund av strukturella betingelser, ett brett spektrum av finansiella instrument och en hög belåningsgrad. Emellertid har brakförluster i fonder som LTCM, Maricopa, Manhattan och Beacon Hill skapat turbulens på de finansiella marknaderna. Följaktligen vill investerare ha större insyn i hedgefonders verksamhet. Den här uppsatsen undersöker om en informationsrelation mellan hedgefondförvaltare och investerare ger upphov till en konflikt.

Många företag gör en årlig frivillig miljöredovisning, antingen separat eller som en del i årsredovisningen. Definitioner av traditionella finansiella redovisningsbegrepp borde gå att använda även till finansiella miljöredovisningsbegrepp. Frågan är alltså, hur miljöredovisningsbegrepp går att relatera till traditionella redovisningsbegrepp. Vi har valt att i vår uppsats: beskriva miljöredovisningen inom den traditionella redovisningen, specifikt beskriva hur börsnoterade företag respektive inte börsnoterade företag utformar sin miljöredovisning samt hur de använder och tolkar miljöredovisningsbegrepp. Vi har även tittat på revisorns roll i utformandet av miljöredovisningar sett ur ett företagsperspektiv.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur dator/Internet enligt fyra lärare kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen gällande gymnasieskolans yrkesämnen.Tidigare forskning visar att datoranvändning fyller en viktig funktion i kunskap och lärande och att dator/Internet som verktyg i undervisning är ett sätt att förbereda elever inför deras framtida yrke.Dator/Internet ersätter inte den traditionella hantverksundervisningen med att praktiskt överföra handlaget. Däremot kan dator/Internet vara nödvändigt i vissa moment i undervisning för att uppnå den moderna tidens krav.Nyckelord: Data/Internet, IKT, IKT som verktyg i undervisning, IKT utveckling, datakunskap.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Venezuelas möjligheter att bygga en deltagande demokrati genom att jämföra situationen och processen i Venezuela med statsvetenskapliga teorier om deltagande demokrati.Den venezolanska regeringens mål är ett fullständigt avskaffande av valdemokratin och ett införande av en allomfattande deltagande demokrati. För att uppnå detta byggs en deltagardemokratisk struktur upp vid sidan av den traditionella.Det som talar för en utveckling av den deltagande demokratin är de medborgarförsamlingar som byggts upp, och förändringar i landets ekonomiska system. Det främsta hindret är maktdelningen mellan nya och gamla strukturer. Många av de traditionella problemen med deltagande demokrati har övervunnits, mycket eftersom övergången till deltagardemokrati är planerad att vara mer djupgående och fullständig än vad de flesta statsvetenskapliga teorier utgår ifrån.Slutsatsen är att det finns goda möjligheter att utveckla en deltagande demokrati i Venezuela, men att utvecklingen på många sätt är osäker..

Personporträttet som genre, då framför allt i landsortspress, är ett relativt outforskat område inom medieforskningen. Syftet med studien är att undersöka hur journalister framställer män och kvinnor för sina läsare, eftersom vi anser att journalister bör vara medvetna om hur framställningar reproducerar normer som i sin tur inte ifrågasätter gällande maktstrukturer, och har ett ansvar att reflektera över detta. Vår hypotes är att män och kvinnor framställs olika på grund av vilket kön de har.Med en grund i social konstruktivism och genusvetenskap, har vi gjort en kvalitativ textanalys på 17 personporträtt i de så kallade ?familjesidorna? i tidningarna Västerbottens-Kuriren och Borås Tidning.Vi undersökte under en tvåveckorsperiod vilka tillskrivna egenskaper, utifrån traditionella manliga och kvinnliga stereotyper, som finns i dessa personporträtt. Genom fyra steg; råanalys, textanalys, skribentanalys och tidningsanalys, identifierade vi ett flertal mönster i personporträtten.

Tidigare forskning visar att det är först när eleverna tar ansvar för sitt lärande och ser meningen med det, som lärandet förvandlas till kunskap. Forskarna menar även att eleverna blir motiverade och mer angelägna om de får inflytande över undervisningen. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om eleverna upplever lärandet mer angeläget och mer motiverande om de får inflytande över arbetssättet. Arbetet genomförde jag genom att tillämpa två olika undervisningsmetoder i en skolklass i Luleå kommun. Som mätinstrument använde jag enkäter och intervjuer.

Examensarbetet syftar till att inhämta kunskap om planering för cykeltrafik i städer och att identifiera problem som uppkommer när andelen cyklister ökar i städerna. Framkomligheten och trafiksäkerheten påverkas när andelen cyklister ökar och dessa problem studeras i examensarbetet.Examensarbetet grundas på en litteraturstudie där kunskap om cykeltrafik och planering för cykelplanering har inhämtas. Vidare har liknande studier om cykeltrafik i städer sökts. Då arbetet är en pilotstudie och saknar jämförelse i liknande format har även kunskap om datainsamling och metodik studerats.Datainsamling har skett med hjälp av pendlingscyklister i Stockholm som utrustats med GPS logger och kamera på cykeln. 17 cyklister har under maj ? juni 2009 samlat in data till och från arbetet.

De kallas generation K för kartlagd, generation O för ordning, generation Why för varför, generation C för content (innehåll). De kallas homo zappiens för hur de zappar sig igenom livet.Generation Y är dagens unga vuxna som är uppvuxna i ett högteknologiskt samhälle. Deras sätt att konsumera och leva skiljer sig från tidigare generationer. Den allmänna bilden av generation Y är en lat, slösaktig generation, som är bortskämda av sina föräldrar och ställer höga krav som konsumenter. Detta examensarbete behandlar begreppet generation Y och fokuserar på att kartlägga vem de är och deras förhållande till konsumtion och märken.

Bakgrund: Andvändning av komplementära metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementär och alternativmedicin (KAM) inom primärvården i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvärk, rygg- nackbesvär och stress hos en del patienter. Huvudvärk är ett stort folkhälsoproblem i många länder. Förutom att orsaka patienten lidande är det en stor kostnad för samhället.