Följande arbete undersöker hur regelverket angÄende byggnation i kulturhistoriskt vÀrdefulla omrÄden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks Àr en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att Àndringar och tillÀgg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militÀren. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras. Ett omfattande arbete pÄbörjades frÄn kommunens sida med omrÄdesbestÀmmelser och detaljplaner.

Denna studie undersöker hur polisvÄld och polisvÄld i media tolkas av polisen sjÀlv. Studien genomfördes med metodvalet grundad teori, för att sÀkerhetsstÀlla att fakta talar och att inte undersökarens Äsikter pÄverkar utgÄngen. VÄldets tolkning blev kÀrnkategorin med Ätta underkategorier. Data pÄvisade ett flertal problem gÀllande hur vÄldet tolkas och polisens problematik kring detta. Media har ett stort inflytande pÄ polisen vilket pÄverkar hur allmÀnheten skapar sin bild av dem.

I arbetet kring lÀroplanen och lÀrares tolkning av lÀroplanen var mÄlet att fÄ en bredare bild av vilken plats lÀroplanen har hos en yrkesverksam lÀrare. Vi ville fÄnga tankarna kring processen frÄn tolkning till fÀrdigt klassrumsmaterial i Àmnet svenska. Vi valde att genomföra tvÄ intervjuer samt tvÄ observationer med tvÄ lÀrare som Àr verksamma och undervisar i Ärskurs tvÄ. Under arbetets gÄng framkom svar pÄ mÄnga frÄgor som berör arbetet kring och med lÀroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgÄngspunkt i en pedagogisk planering.

I denna uppsats behandlar jag den svenska nationella domstolens tolkning och tillÀmpning av begreppet inre vÀpnad konflikt. Syftet Àr att utreda om den svenska nationella tolkningen stÀmmer överens med tolkningen i folkrÀtten och i EU-rÀtten. I uppsatsen diskuteras utvecklingen i svensk och internationell praxis och fokus ligger pÄ EU-domstolens nya avgörande C-285/12 (Diakité-domen). HuvudfrÄgan Àr huruvida avgörandet bidrar med en ny tolkning av begreppet inre vÀpnad konflikt och i fall det Àr nödvÀndligt med ett nytt prejudicerande avgörande frÄn Migrationsöverdomstolen. Slutsatsen Àr att Diakité-domens avgörande har bidragit till en för svenskt vidkommande ny tolkning av vad som utgör en inre vÀpnad konflikt och att begreppet inre vÀpnad konflikt har utvidgats och samtidigt distanserats frÄn tolkningen i den internationella humanitÀra rÀtten.

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga bildandet av Dalarnas mejeriförening med hjÀlp avfrÄgestÀllningar angÄende hur, varför och av vilka personer föreningen skapades samt hurorganisationen Dalarnas mejeriförening kan tolkas med teorier om sociala rörelser och sociala nÀtverk. Undersökningen baserar sig pÄ kÀllmaterial frÄn Dalarnas mejeriförening ochKopparbergs lÀns hushÄllningssÀllskap. Resultatet av undersökningen Àr att Dalarnasmejeriförening kan anses vara en social rörelse som bildades för att kontrollera mejerihanteringen i Dalarna. Dalarnas mejeriförening implementerade en omorganisering ilinje med den kooperationsteoretiska rörelseteorin. Rörelsens organisation var baserad pÄ enregelorienterad tolkning av kooperationsprinciperna och rörelseideologin pÄ envÀrdeorienterad tolkning av desamma.

Syftet med studien Àr att undersöka vad förskollÀrare har för uppfattningar om kompetensutveckling. Detta Àr viktigt eftersom verksamhetens kvalitet Àr i hög utstrÀckning beroende av pedagogernas kompetens. FrÄgestÀllningarna i min undersökning Àr: hur ser pedagogerna pÄ sin egen kompetensutveckling samt vilka möjligheter upplever pedagogerna att de har att utveckla sin kompetens? Jag har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som forskningsmetod. I bearbetning och tolkning av resultatet har jag anvÀnt mig av tvÄ metoder för intervjuanalys - meningskoncentrering och meningskategorisering.

Barn med nÄgon form av sprÄkstörning Àr förekommande i förskolan. Dock Àr det inte förrÀn nÀr barnet Àr runt 4-5 Ärs Älder som dessa sprÄkstörningar brukar upptÀckas. DÄ de kan vara svÄra att upptÀcka innan eftersom det Àr svÄrt att sÀga om det rör sig om en störning eller om barnet inte Àr fÀrdigutvecklat. DÀrför Àr det viktigt att förskollÀrare tÀnker pÄ hur de stimulerar barns sprÄkutveckling för att barnen skall kunna utveckla sitt sprÄk. Syftet med denna studie Àr att undersöka om arbetet med barn som har sprÄkstörningar inom förskolan bedrivs sÄ som forskningen idag rekommenderar eller om det kunde förbÀttras.

AbstractSyftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrarna i förskolan arbetar för att ta tillvara pÄ och synliggöra matematiktillfÀllena som ges ute. Vi vill ocksÄ undersöka hur lÀrarna i matematiktillfÀllena anvÀnder sig av naturen och de material som finns. Studiens syfte Àr Àven att undersöka om barnen ser och uppfattar nÀr lÀrarna anvÀnder sig av matematik. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och gjort intervjuer med fem lÀrare och fem barn pÄ olika förskolor i södra Sverige. VÄrt resultat av studien Àr, utifrÄn vÄr tolkning av den litteratur vi tagit upp och de intervjusvar vi analyserat, att lÀrarna Àr vÀl medvetna om hur de kan arbeta för att synliggöra matematiken bÄde inne och ute.

This paper addresses the question about what role typography plays in the interpretation of a text. From three different handbooks in typography arguments are gathered and categorized in to three categories: roman types, san serif and others. Interviews with people from the graphic design area are also a part of the paper and are accounted for in the discussion part of the paper. Areas of theory are a broad hermeneutic view based on Hans-Georg Gadamers thoughts, which have sub categories such as: Michel Foucault?s theory about discourses, John Swales genre theory and Anders Björkvall?s thoughts on typography and multi-modal texts.

Under sommaren och hösten 2009 fick Apolivas reklamfilm stor uppmÀrksamhet av sÄvÀl det svenska folket som i media. UppstÄndelsen grundades i att en stor andel mÀnniskor som tagit del av reklamen uppfattade den som skrÀmmande, medan Apolivas avsikt var att skildra de svenska, nÄgot melankoliska, vÀderförhÄllandena.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tolkningsskedet av Apolivas reklamfilm, hos flickor i nionde klass. VÄr specifika frÄgestÀllning utvecklades till att ta reda pÄ om den utvalda gruppen tolkar budskapet och kÀnslan som förmedlas i reklamfilmen, pÄ det sÀtt som Apoliva avsett, med utgÄngspunkt i Halls (2009) encoding/decoding-teori. Enligt denna modell finns tre olika sÀtt att tolka ett budskap; dominant, oppositionell eller förhandlande tolkning. I en dominant tolkning godtar mottagaren budskapet, medan den oppositionella tolkningen innebÀr att mottagaren vÀnder sig mot budskapet.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur Valerie Solanas verk Scum manifest lÀses och talas om i Sverige, sedan det gavs ut pÄ Svenska Är 2003, Detta genom att göra en Hermeneutisk tolkning av det offentliga samtalet om texten. Materialet bestÄr av alla tidningsartiklar som publicerats sedan Januari 2003 fram till i Mars 2008 som explcit behandlar manifestet, dock har sÄdant tagits bort som behandlar det skönlitterÀra verket Drömfakulteten (2006) samt olika teateruppsÀttningar som ocksÄ handlar om Solanas.Som teoretiska utgÄngspunkter anvÀnds Kate Milletts teori om det Patriarkala samhÀllet, Laclau och Mouffes Diskursteori, samt Pierre Bourdieus teori om Symboliskt vÄld. Metoden bestÄr av en hermeneutisk tolkning som utgÄr ifrÄn detta tolkningsmönster. Den centrala diskussionen rör sig kring hur manifestet skall tolkas, som litterÀrt verk eller politisk pamplett. Vilken lÀsning som görs verkar bero pÄ vilka intentioner lÀsaren har.

 Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15 hpHögskolan i SkövdeTitel: Nolltolerans i skolan om hot och vÄld - En studie om rektorers tolkning avbegreppet nolltoleransSidantal: 41Författare: David Löfving och Joakim PeterssonHandledare: Kennert OrleniusDatum: januari, 2009Nyckelord: nolltolerans, hot och vÄld, ÄtgÀrder, grÀnsdragning, agerandeI USA pÄ 1990-talet infördes en lag gÀllande nolltolerans mot vapen i skolan. Denna laghar fÄtt en vidare tolkning vilket har gjort att mÄnga elever har blivit exkluderade frÄnundervisningen av mÀrkliga skÀl.Uppsatsen handlar om rektorers syn pÄ begreppet nolltolerans i frÄgor om hot och vÄldmot skolpersonal. Vidare redogör studien för hur rektorer arbetar förebyggande och hurderas efterarbete ser ut. Dessutom berör studien rektorers erfarenheter kring hot ochvÄld mot skolpersonal. För att nÄ fram till studiens syfte sÄ intervjuades rektorer pÄhögstadieskolor.De intervjuade rektorerna hade inga större erfarenheter kring hot och vÄld motskolpersonal.

Syftet med denna kvalitativa undersökning var att ta reda pĂ„ hur barn förklarar att det blir natt. En intervjustudie gjordes med 21 skolbarn i Ă„r tre. Barnens svar kategoriserades enligt tvĂ„ olika svarsmodeller, tidigare utarbetade av Baxter och Brewer. Analysen av resultaten visade att barnens svar kunde tolkas olika beroende pĂ„ vilken modell som anvĂ€ndes. Även undersökningsmetoden visade sig vara avgörande för de svar vi fick.

VÄr studie undersöker tolkens betydelse i kommunikationen mellan handledare pÄ HVB och ensamkommande flyktingbarn. Vi fokuserade frÀmst pÄ möjligheter och brister som finns i tolkning idag, men Àven för att kunna förbÀttra handledarnas arbetssÀtt med barnen.  Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat fyra tolkar och fyra handledare pÄ HVB. För att analysera vÄrt resultat har vi anvÀnt oss av tre kommunikationsmodeller och Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Modellerna har anvÀnts för att förklara specifika tolkningssituationer mellan barnen och handledare, och Habermas teori har vi anvÀnt för att förklara tolkningen utifrÄn samhÀllet. I studien framkommer det att tolkningen ger goda möjligheter för att skapa en kommunikation mellan tvÄ individer.

Syfte: Syftet Àr att skapa ökad förstÄelse för vilka konsekvenser som kan uppstÄ för medarbetarna till följd av att snabbvÀxande företag mÄste gasa och bromsa samt ge förslag pÄ hur personer i chefspositioner kan hantera dessa konsekvenser.Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie med induktiv ansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer pÄ tre snabbvÀxande företag, med en chef och tvÄ medarbetare i respektive företag.Empiri: I empirikapitlet har vi redovisat insamlat material och sammanstÀllt det utefter tre teman: tempovÀxling, pÄverkan och ledarskap. Samtliga teman har delats upp utifrÄn bÄde chef- och medarbetarperspektiv. InnehÄllet i kapitlet Àr rÄdata av vad vÄra respondenter svarade under intervjuerna.Teori/Tolkning: I detta kapitel har vi vÀvt samman teori och tolkning. Teorierna har innefattat: reaktioner vid förÀndringar, kommunikation i organisationer, kommunikation i förÀndringsprocesser, förÀndringsledarskap, ledarskapets kommunikation samt ledarstil..