Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera lÀromedel som Àr publicerat pÄ lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frÄgor materialet stÀller om litteraturen och hur uppgifterna Àr formulerade, för att dÀrigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning anvÀnder jag tre perspektiv pÄ tolkning av text: sÀndarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och lÀsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. TvÄ andra centrala teoretiska begrepp Àr litterÀr kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet Àr utformat med kontrollfrÄgor till de litterÀra texter som frÄgorna och uppgifterna riktar sig till.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den tolkande aspekten av bibliodrama och vad bibliodrama betyder för en bibeltolkning. Studien omfattar intervjuer med sex stycken bibliodramaledare om bibliodramats hermeneutiska funktion och betydelse. I resultatet framkommer att den holistiska ansatsen, gruppen och deltagaren som subjekt tillmÀts stor betydelse. Bibliodramat ger tillgÄng till ett brett spektrum av perspektiv. Det framkommer ocksÄ att det inom bibliodramaaktiviteten sÀllan finns nÄgot uttalat mÄl att nÄ en fÀrdig tolkning eller förstÄelse av den bibeltext gruppen arbetar med. DÀrför bör bibliodrama frÀmst ses som ett bidrag till en större tolkningsprocess som Àven inkluderar andra skeenden och metoder.

This report is an assessment of the feasibility of using aerial photographs to estimate number of stems per hectare in young forest stands, used together with upper height to determine the need for pre-commercial thinning or ordinary thinning cutting. Aerial photo-interpretation was conducted in 2007 on assignment of Stora Enso Skog AB. A mean height function based on stand age produced with data from Bergvik Skog AB?s 2006 forest inventory assessment was used as a proxy for upper height and used together with photo-interpreted number of stems per hectare to determine the need for thinning cutting according to Bergvik Skog AB?s definitions. The test area is located north of Falun on Bergvik Skog AB?s land.Flight altitude was approximately 900 m above ground and the aerial photos were taken by L&L Flygbildteknik AB.

Reglerna för ett testamente finns i Ärvdabalken och reglerar de formkrav som handlingen mĂ„ste upprĂ€tthĂ„lla för att den ska bli verksam. Även reglerna för tolkning av ett testamente Ă„terfinns i Ärvdabalken dĂ€r det tydligt framgĂ„r att det finns ett visst utrymme för just tolkning och omtolkning av handlingen i de fall intentionerna inte klart gĂ„r att tyda. Det man vill fĂ„ fram Ă€r testators faktiska vilja med testamentet och det Ă€r detta man mĂ„ste försöka utröna sĂ„ att resultatet av tolkningen Ă„terspeglar testators verkliga intention. SvĂ„righeterna med detta Ă€r att berörda personer ofta kan tolka testamentet pĂ„ olika sĂ€tt vilket dessutom oftast leder till att testators vilja inte efterlevs. Uppsatsen har behandlat ovanstĂ„ende omrĂ„de för att försöka reda ut hur man faststĂ€ller testators vilja..

Denna kandidatuppsats unders?ker hur L?nsstyrelsen tolkar penningtv?ttslagen och hur redovisningsbyr?er har brustit i sin hantering mellan 2018 och 2023. Genom en omfattande dokumentanalys av sanktionsbesluten utgivna av L?nsstyrelsen i den valda perioden identifierar vi ett antal ?terkommande brister i byr?ernas implementering av lagen, s?rskilt g?llande verksamhetsanpassning, dokumentation och analys. Studien belyser en tydlig diskrepans mellan L?nsstyrelsens, byr?ernas och branschorganisationernas tolkning och till?mpning av penningtv?ttslagen.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur informationsskyltar bidrar till större förstĂ„else av kulturarv genom att undersöka kontexten samt informationen som ges pĂ„ skyltarna och hur det genom dessa aspekter skapar perspektiv pĂ„ platsen. De kulturarv som analyseras Ă€r Eketorps fornborg, Kalmar Slott och Södra Ölands odlingslandskap.  KĂ€llmaterialet bestĂ„r av kulturarven, deras informationsskyltar och den kontext de verkar i samt hur de samverkar. HĂ€r tolkas bĂ„de den text och de bilder som finns pĂ„ skyltarna.  Skyltarna finns uppsatta vid kulturarven och verkar i dess kontext. Det Ă€r möjligt att tala om att kulturarvet behöver skyltarna, dels för att platsen ska förstĂ„s dels för den effekt en skylt Ă„stadkommer. Vidare anvĂ€nds skyltarna för att belysa det som Ă€r unikt för den specifika platsen, informationen som finns pĂ„visar vad som Ă€r viktigt för besökaren att se.

Syfte: Vi vill öka kunskapsmassan kring huruvida konsumenters tolkningar av logotyper ligger i linje med kreatörers tankar. Metod: Induktiv ansats, kvalitativ metod i form av 16 konsumentintervjuer och 3 expertintervjuer. Den information vi har erhÄllt har legat till grund för vÄra senare delar. Teoretiska perspektiv: Corporate identity och visuell identitet, vidare har omrÄden som fÀrg, teckensnitt och symboler studerats. En empirisk studie om logotyper har ocksÄ legat till grund i vÄrt teoriavsnitt.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur vÀrdegrundsarbetet bedrivs i grundskolans lÀgre Är. Vidare vill vi se hur vÀrdegrund tolkas pÄ olika skolor och om det finns nÄgon samverkan mellan skolorna i kommunen.I denna studie gör vi en historisk tillbaka blick pÄ skolans uppdrag. Vi har fördjupat vÄr kunskap om skolors tolkning samt arbete med vÀrdegrund genom att vi har tagit del av litteratur som berör dessa Àmnen. Vi har anvÀnt oss av Skolverkets rapporter, tidigare forskning samt relevant litteratur om tolkning och praktisk tillÀmpning med vÀrdegrundsfrÄgor. Studien tar Àven upp pedagogers etiska medvetenhet.Denna studie har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som innebÀr att fÄ sÄ uttömmande svar som möjligt av informanterna.

Följande arbete undersöker hur regelverket angÄende byggnation i kulturhistoriskt vÀrdefulla omrÄden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks Àr en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att Àndringar och tillÀgg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militÀren. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras.

År 2004 inledde BokföringsnĂ€mnden K-projektet, som innebĂ€r förĂ€ndringar inom normgivning gĂ€llande redovisning för svenska företag och syftet med projektet Ă€r att Ă„stadkomma förenklingar vid upprĂ€ttande av Ă„rsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, Ă€ven benĂ€mnt K2-reglerna, Ă€r andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstĂ„ bĂ„de positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper samt om personer som Ă€r insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att pĂ„verka tolkningen av ett företags Ă„rsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie dĂ€r vi utgick frĂ„n ett urval av de punkter dĂ€r K2 eventuellt avviker frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper. För att uppnĂ„ vĂ„rt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vĂ„r studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper pĂ„ ett flertal punkter.

Tidigare forskning pekar pÄ att prehospitala hot och vÄldsituationer Àr ett vanligt förekommande problem. DÀremot saknas vÀsentlig fakta om bedömning av dessa situationer före vÄrdmötet. Detta anses viktigt dÄ hot och vÄld har en negativ inverkan bÄde pÄ patient och vÄrdare. Genom att klargöra vad det Àr som bidrar till att kontakt med polis tas ökas kunskapen kring Àmnet och den negativa spiral som hotet kan innebÀra för bÄde vÄrdare och patient förhindras. Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma en situation som potentiellt hotfull före vÄrdmötet.

Under 2011 genomfördes en ny gymnasiereform dÀr bland annat betygssystem och Àmnesplaner uppdaterades. Skolverket efterstrÀvar Àven en mer likvÀrdig bedömning mellan lÀrare, skolor och kommuner. Inom Àmnet Fotografisk bild finns inte nationellt gemensamma prov för att hjÀlpa lÀrarna att bedöma likvÀrdigt utan det Àr upp till lÀraren att sÀtta nivÄn efter de kunskapskrav som finns, vilket medför en tolkning av de definitioner som finns för varje betygsnivÄ. Syftet med den hÀr rapporten Àr att undersöka hur lÀrare tÀnker kring att bedöma elevers bilder i relation till kunskapskraven inom fotografisk bild samt om förutsÀttningar för bedömningen förÀndrats med den nya Àmnesplanen. Fyra intervjuer genomfördes och överlag sÄ ansÄg alla respondenter att det fortfarande, efter gymnasiereformen, Àr vÀldigt öppet för tolkning och att Àndringen av kunskapskrav inte har frÀmjat likvÀrdig bedömning nÀmnvÀrt.

Arbetsmarknaden Àr könssegregerad, och uppdelningen pÄbörjas redan i tidig Älder. Studie- och yrkesvÀgledarna Àr enligt lag skyldiga att arbeta för att kön inte ska reproduceras, samtidigt visar andra studier att studie- och yrkesvÀgledarna inte följer lagtexten. Syftet Àr att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledarna skapar ett arbetssÀtt utifrÄn deras tolkning av lÀroplanen § 2.6, gÀllande genus, i elevernas valprocess till gymnasiet. Studien undersöker ocksÄ vilka faktorer som kan ha varit bidragande till studie- och yrkesvÀgledarnas faktiska tolkning av lÀroplanen § 2.6. Teorier som har anvÀnts i studien Àr förestÀllningar av yrken, konstruktioner av könsroller och teori om tolkning och översÀttning. Kvalitativ metod med Ätta intervjuer har anvÀnts för att samla in det empiriska materialet. Resultat som framkommit under studien Àr att alla informanter har olika förestÀllningar och tolkar lagtexten olika beroende pÄ vad de har med sig frÄn bland annat barndomen och tidigare erfarenheter. Detta gör att alla informanter som deltagit i studien har ett eget individuellt anpassat arbetssÀtt som beror pÄ vad de har med sig sedan tidigare och deras syn pÄ genus.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur tvÄ mÄlgrupper tolkar Vings visuella kommunikation med hjÀlp av tvÄ bilder ur deras annonsering för att sedan jÀmföra detta mellan de tvÄ grupperna samt Vings intention med kommunikationen.  För att besvara detta syfte har vi utformat följande forskningsfrÄgor:Vad vill resebolaget förmedla med sina bilder i sin annonsering?Vilka skillnader och likheter finns det i mÄlgruppers tolkning av resebilder? PÄ vilka sÀtt stÀmmer sÀndarens intention med bilderna överens med mottagarnas uppfattning och tolkning av dessa?Vi har valt att utföra en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Valet föll pÄ denna undersökningsmetod dÄ vi ville inbringa förstÄelse för vÄrt problem. VÄrt empiriska material Àr insamlat med hjÀlp av Ätta personliga intervjuer med tvÄ mÄlgrupper samt en telefonintervju med Ving för att fÄ information om bilderna som anvÀnts i undersökningen.Vi har kommit fram till att resebolaget Ving vill förmedla följande budskap med sina bilder i sin annonsering: kunden ska besöka deras hemsida, kvinnor ska framstÀllas som starka och med respekt, de vill förmedla kÀnslor av avkoppling, lugn, harmoni och semesterkÀnsla samt differentiera sig pÄ marknaden. Skillnader i mÄlgruppernas tolkning har vi kommit fram till att vara följande: Äsikter kring svartvita resebilder, förmÄgan att urskilja fler komponenter och den manliga modellens framstÀllning.

Den hÀr uppsatsen behandlar det delomrÄde inom rÀttsfilosofin som benÀmns straffteori och i det hÀr fallet vad som rÀttfÀrdigar straff utifrÄn frÄgan om varför vi ska straffa. FrÄgan behandlas genom sÀrskiljandet av juridiskt- och moraliskt straff samt straffteoretisk tolkning, vÀrdering och analys. UtgÄngspunkten Àr de av Gertrude Ezorsky tre givna straffteoretiska kategorierna till rÀttfÀrdigande av straff: teleologisk-, retributivistisk- och teleologiskt retributivistisk straffteori. HÀr kommer Jeremy Bentham att representera den teleologiska kategorin, Immanuel Kant den retributivistiska och H. L.