Problem: Samarbetet mellan Sverige och Kina har ökat stadigt för varje år som gått samtidigt som en etablering av svenska företag i Kina kräver att de svenska affärsmännen etablerar nya kontakter med kineserna. Denna uppsats tar upp de kulturella hinder och barriärer som de svenska företagen möter vid en etablering i Kina, etableringsmetoder, samt hur företagen har hanterat allt detta.Syfte: Syftet är att ge en vetenskaplig genomgång för läsaren om vilka kulturella aspekter som svenska företagen bör ta hänsyn till vid etableringsstrategier för att överkomma de internationella kulturella hinder som uppstår vid etableringar i Kina.Metod: Genom att intervjua 4 företag samt göra en enkätundersökning som omfattar ca 50 företag har data samlats in. Med hjälp av tidigare studier samt andra teorier och modeller, har datan studerats och analyserats.Slutsats: Uppsatsen tyder på att de kulturella hindren är verkliga och påtagliga. En negligering av dessa är förknippat med allt från konkurrensnackdelar till totala misslyckanden. Kommunikation och goda nätverk har visat sig vara ett grundläggande krav för att ens få möjligheten att försöka sig på en etablering.

Arbetet är en studie för att försöka klargöra hurvida man kan säkra fingeravtryck med hjälp av enkla beprövade metoder samt nya och icke beprövade metoder. Dessa metoder är Kolpulvermetoden, Järnpulvermetoden samt den mindre prövade metoden med flytande kolpulver på porösa material såsom kartong och papper. För att kunna ge en förklaring till hur fingeravtryck säkras och lagras är det viktigt att gå in på bakgrunden till de biologiska faktorerna. De historiska faktorerna för hur fingeravtryck uppmärksammades under mitten av 1800-talet som en unik identifieringsmetod och hur man idag säkrar fingeravtryck och identifierar med hjälp av dessa. Bilder förekommande i arbetet, påvisar huvudsatserna, om hurvida ett fingeravtryck är oföränderligt och är ej likt något annat fingeravtryck.

De lokala kursplanerna i bild står i centrum för denna studie. Syftet är att utifrån tio lokala kursplaner beskriva, analysera och Tolka bildämnets innehåll. Syftet är även att belysa och problematisera bildämnets innehåll i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse utifrån de lokala kursplanerna. Arbetet syftar vidare till att bidra till en fördjupad diskussion om vad bildämnet kan innehålla för att målen skall nås i undervisningen så som de formuleras i nationella styrdokument.Studien består i sin helhet av tre delar; kategorisering, analys och tolkning. I den första delen studerar och kategoriserar jag texternas olika delar i förhållande till tradition och förnyelse.

Hälsa är ett brett begrepp som det finns många olika teorier och synsätt på. Det mångfacetterade begreppet hälsa kompliceras ytterligare när det sätts samman med idrott, i ämnet Idrott och hälsa. Då vi som blivande lärare i Idrott och hälsa ansåg det vara intressant att få reda på hur några verksamma lärare i ämnet ser på begreppet hälsa, samt hur de anser sig bedriva hälsoundervisning, valde vi att skriva vårt examensarbete inom detta område. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma lärare i skolår 7-9 i ämnet Idrott och hälsa, för att få svar på frågeställningarna: Hur ser de sex intervjuade idrottslärarna på begreppet hälsa? Hur ser de sex intervjuade lärarna på sitt uppdrag att förmedla kunskaper om hälsa? För att kunna Tolka de intervjuade lärarnas svar har vi utgått ifrån det salutogena och patogena synsättet på hälsa.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förståelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförändring. Frågeställningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att få svar på vår forskningsfråga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med åtta chefer på områdes- och sektorsnivå inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv då den utgår från den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att Tolka har ett abduktivt förhållningssätt genomsyrat forskningen där både empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för läsaren, teorier explicit kopplade till lärande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och målinriktat.

Syftet är att fastställa gemensamma drag och paralleller, som återfinns i dels keltiska myter/keltiska texter och dels i Wuthering Heights, för att sedan kunna diskutera hur dessa gemensamma drag möter och interagerar med varandra.Resultat: Jag har funnit att det i Wuthering Heights? ramberättelse återfinns gemensamma drag och paralleller, mellan voyage-genrerna immram & echtrae och Wuthering Heights. I Wuthering Heights ? kärnberättelse har jag funnit gemensamma drag och paralleller mellan berättelserna hämtade från Leabhar Gabhála Éireann och Wuthering Heights (samtligt mytologiskt material är hämtat ur den mytologiska cykeln). I diskussionen om det innehållsliga mötet, kommer jag fram till att Mr.

Denna studie behandlar arbetslivsomvandling och rekryteringsprocessen utifrån ett mångfaldsperspektiv. Syftet är, att med en teoretisk ansats, Tolka hur mångfald tar sig uttryck på den svenska arbetsmarknaden under uppsatsens skrivande stund. Med hjälp av en litteraturstudie kring arbetslivsfrågor, tidigare forskning och en dokumentanalys har jag försökt belysa den problematiken, som synnerligen är relevant för ämnet arbetsvetenskap. Jag har fokuserat på personaltjänstemännen, som enligt forskning är de som bestämmer vem som tillåts komma in i en organisation. Rekryteringsprocessen har en viktig roll för organisations- och samhällsutveckling, men forskningen visar att den ofta präglas av ett slentrianmässigt beteende inom rekryterargruppen som kan ha en negativ effekt och fungera som en utestängningsmekanism.

AbstraktTitel: Halal eller haramFörfattare: Fatima VeladzicHandledare: Åke TilanderUtbildning: Religionsdidaktik C, 30 hp Antal sidor: 25Sökord: Koran, haditherna, slöja, hijab, kultur identitet, kultur och kulturmötenBakgrund: Koranen och haditherna samt förklaring av olika hijab hjälpte mig att hitta de religiösa skällen till slöjanvändning.Syfte: Syfte med denna studie är att genom kvalitativa fenomenografiska intervjuer undersöka en grupp bosniska muslimska kvinnors erfarenheter kring hijab. Det är intressant att se om det är religionen, identitet, traditionen eller kultur som avgör bärande av slöjan.Metod: Kvalitativ fenomenografisk metod användes i studierna. Det var en halvstrukturerad intervjuguide med två övergripande frågor. Sju informanter intervjuades i olika åldrar men med bosnisk bakgrund. Insamlingen av data har skett både med telefon och med mötes intervjuer på plats där jag har utgått från två frågor: Varför bär/ inte bär du slöja?Teori: Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, tradition, kultur och kulturmöten.

Den här kvalitativa studien ämnar genom intervjuer redovisa hur en individ som drabbats av våldtäkt upplever situationer som följer i dess kölvatten. I ett försök att belysa individens kamp mot en bakgrund av samhällets behandling av våldtäkt är syftet att förändra den bild som så ofta målas upp runt våldtäkt och på det sättet öppna upp för möjliga nya lösningar och liknande. Vi kan inte som samhällsmedborgare lova varandra att ingen mer kommer bli drabbad men vi kan avsevärt förbättra det sätt med vilket vi handskas med problemet för att underlätta för de drabbade att fortsätta med sina liv och läka.Att studera våldtäkt utifrån teorier om människan av Anthony Giddens och Viktor E. Frankl istället för ur ett feministiskt perspektiv har gett utrymme för att Tolka våldtäkt som en händelse beroende enbart på en individs handlingar nämligen förövarens. När våldtäkten är över bör man fokusera på att det som den drabbade då upplever är effekter av våldtäkten men inte våldtäkten.

När man arbetar med KBT, Kognitiv beteendeterapi, så får man alltid reda på hur effektiv metoden är och att den fungerar mot de allra flesta problembeteenden. Däremot har jag många gånger haft diskussioner med kollegor om möjligheten/omöjligheten att jobba med "hjärta" när man använder sig av den metoden. En händelse med en introvert flicka fick mig att fundera mer på allvar vad det var vi höll på med. Syftet med min studie är att beskriva behandlingsalliansens betydelse vid genomförandet av KBT. Frågeställningarna var: Upplever eleverna att det finns olika personaltyper? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna utför KBT-behandlingen? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna värdesätter och arbetar för behandlingsalliansen? Jag har använt mig av en kvalitativ studie med intervjuer.

Sammanfattning I dagsl?get f?r h?llbarhetsinformation mer utrymme i f?retags h?llbarhetsrapportering ?n f?rut, men l?g j?mf?rbarhet f?rsv?rar investeringsbeslut. D?rf?r antog EU CSRD, vars syfte bland annat ?r att ?ka harmoniseringen av h?llbarhetsrapportering. N?r CSRD inf?rlivats fullt ut i EU- medlemsl?nderna kommer fler f?retag successivt bli skyldiga att f?lja direktivet. Syftet med denna studie ?r att beskriva svenska noterade bolags f?rberedelsearbete inf?r CSRD, samt vilka faktorer som ligger bakom de beslut som tagits och hur det p?verkar f?retagen.

Uppsatsen har haft för avsikt att ge ett bidrag till forskningen om nutida svensk dramatik genom attapplicera Bertholt Brechts teaterteori kring den episka teatern och distanseringsbegreppet på dramat?Tant Blomma? av Kristina Lugn. Många av de sätt och stilmedel som Brecht kallade fördistanseringar finns att upptäcka i denna text. Bland annat använder sig Lugn av sång, dans, ettmånga gånger lyriskt och orealistiskt språk, metafiktion och citat på ett sätt som fjärmar publikenfrån illusionen om att det är verkligt liv som gestaltas på scenen. Dessutom finns det drag ireplikerna som måste sägas vara distanserande, bland annat genom att rollen kommenterar sig självi tredje person.Min slutsats är då att min analys av ?Tant Blomma? visar att det finns många stildrag somskulle kunna verka distanserande, och det finns stöd för ett episkt spelsätt i replikerna.

Utifrån hur fritidsgården diskuteras idag vill denna uppsats problematisera och diskutera fritidsgårdens verksamhet.Syftet med uppsatsen är att med en meningskonstitutionsanalys analysera och Tolka fyra fritidsledares syn på sitt yrke i en intervjukontext. Denna analys syftar till att finna en kärna i denna specifika fritidsgårdsverksamhet, som nås genom ett sökande i intervjupersonernas subjekt.Huvudfrågan är: Vad är kärnan i en fritidsgårds verksamhet? Underfrågor i uppsatsen är: Hur berättar fritidsledarna om sitt arbete på en fritidsgård? Hur ser fritidsledarna på ungdomarna som besöker fritidsgården? Hur ser fritidsledarna på fritidsgården som plats?Författaren har metodologiskt utgått från de intervjuer som genomförts. Dessa intervjuer har skrivits ut och analyserats utifrån en meningskonstitutionsanalys.Resultatet av analysen visar på att fritidsledarna jobbar på två olika platser som givits namnen däruppe- och därnereverksamheten. I därnereverksamheten, som varit fokus i uppsatsen, framstår samtalet eller pratet som kärnan.

Jag ska i denna uppsats ta upp tre olika filosofers definitioner och användande av begreppet rationalitet och analysera, Tolka och jämföra dessa. De filosofer jag har läst in mig på skiljer sig i det att de argumenterar för olika normativa filosofier. Jag har läst Kant som är deontolog, Singer som är utilitarist och Regan som är rättighetsteoretiker. Jag kommer att introducera och analysera varje enskild filosofs definition och användande för att sedan jämföra och söka efter likheter och skillnader. Jag kommer också att diskutera vad dessa skillnader och likheter kan bero på och vad det kan ge för resultat.

Ambitionen med den här uppsatsen är att rikta blickarna mot den grupp elever som är i behov av särskilt stöd i sin undervisning. Studien är ett försök att undersöka och Tolka hur dessa elever uppfattar sitt lärande och sin självbild i en inkluderande skola. Det teoretiska materialet baseras främst på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, där symbolisk interaktionism (Mead, 1976), stämplingsteori (Goffman, 2001) och social konstruktionism (Berger & Luckman, 2003: Gergen & Gergen, 2008) är utgångspunkter. Gemensamt för dessa är att de betraktar människan som en social varelse och det är i det sociala samspelet som individens självbild konstrueras. Studien har utgått från den kvalitativa forskningsprocessen och för att besvara syftets frågeställningar genomfördes åtta stycken intervjuer med elever i Mellansverige, i en skola där man valt en inkluderande organisationsform som lärandemiljö för elever i behov av särskilt stöd.