Organisationskultur är det arbetsklimat och de arbetssätt som företag skapar utifrån sina värderingar och visioner. En central aspekt av organisationskultur är att förmedla företagets värderingar och få medarbetare att göra värderingarna till sina egna, för att på så sätt förbättra företagets produktivitet och resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur strategier för att förmedla organisationskultur på en arbetsplats kan skapa motivation och samtidigt styra de anställda. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie på ett rekryteringsföretag, där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med anställda på olika positioner. Fokus låg på att få en helhetsbild av företagets kultur och arbetssätt för att se hur dessa kan motivera och styra de anställda.

Problem: Organisationer är socialt konstruerade, de formas och omformas kontinuerligt genom interaktionen individer emellan. Detta gör möten mellan människor i den organisatoriska vardagen till intressanta studieobjekt. Alla möten påverkas av känslor och individers sätt att hantera dessa. Denna uppsats undersöker hur känslohantering, genom t.ex. sociala försvar, tar sig uttryck i möten samt vilka konsekvenser dessa uttryck kan tänkas få för mötens genomförande Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka Tolka, och därmed bidra till förståelse för hur en av dessa känslor hanteras i mötessituationer, samt att belysa den eventuella betydelsen av åtföljande sociala försvar för genomförandet av ett möte.

Denna uppsats undersöker hur lagen om minoriteter och minoritetsspråk, samt skrivningen i den nya bibliotekslagen från 2014, om att de nationella minoriteterna är särskilt prioriterade på biblioteken, har påverkat arbetet gentemot samer i samiska förvaltningsområden. För att ta reda på detta har jag tittat på och analyserat biblioteksplaner från samiska förvaltningsområden Jag har även genomfört fem kvalitativa intervjuer med bibliotekarier som arbetar på folkbibliotek i samiska förvaltningsområden. Analysen av biblioteksplanerna visade att i många fall var planerna inaktuella och kom till före den nya bibliotekslagen där nationella minoriteter framhålls som prioriterad grupp. Genom att enbart Tolka biblioteksplanerna kan man dra den slutsats att bibliotekslagens innehåll inte påverkat folkbiblioteken i förvaltningsområdena i någon större utsträckning. Det faktum att de undersökta kommunerna var förvaltningsområden för samiska verkar ha haft större inverkan på bibliotekens arbete.

Syftet med vår rapport var att belysa och Tolka fritidspedagogers uppfattning om hur verksamhet för barn mellan 10-12 år i fritidshem kan vara uppbyggd för att möta barnens behov. Vi använde oss även av ett delsyfte för att förtydliga vårt huvudsyfte. Delsyftet var att synliggöra fritidspedagogers uppfattning om hur verksamheten i fritidshemmet speciellt kan anpassas för barn mellan 10-12 år för att tillgodose deras behov. För att nå kärnan av vårt syfte utformade vi forskningsfrågor. Forskningsfrågorna är; hur anpassar fritidshemmen sin verksamhet till de äldre barnen, hur ser fritidspedagogerna på sin verksamhet som är riktad mot 10-12-åringar och har fritidshemmets uppdrag fått stå tillbaka på grund av att fritidsverksamheten nu är integrerad med skolan.

Syftet med denna undersökning är att granska hur ordvalen och formuleringarna kring elevernas kunskapsutveckling är utformade i den individuella utvecklingsplanen i en skola i Mellansverige, samt analysera vad denna utformning kan betyda för eleverna.Metoden som används består av litteraturstudier och textanalys av 22 individuella utvecklingsplaner. Den teoretiska ansatsen har utgått från den hermeneutiska traditionsförmedlingen där undersökningen går ut på att hitta budskap, vetenskapligt Tolka dem och sedan framföra dem.Resultatet av denna studie visar att ordval och formuleringar är av stort värde för elevernas självbild. Förväntningar, ordval och formuleringar som har en negativ utgångspunkt kan göra att eleverna får svårare att uppnå målen. Positiva omdömen gällande elevernas förmågor och en fokusering på elevens starka sidor är betydelsefullt eftersom eleven då får tillgång till en positiv och trygg skolidentitet.De individuella utvecklingsplanerna är skrivna på olika sätt. Strukturens uppbyggnad av dokumentet består av en färdig mall, indelat med rubrikerna nuläge, utvecklingsmål, insats och ansvar.

Marknaden för Socially Responsible Investments (SRI)-fonder har utvecklats kraftigt de senaste åren, men metoderna bakom sammansättningen av dessa fonder skiljer sig åt. Fem metoder som kan användas för detta är; negativ screening, positiv screening, temafonder, integrerade miljöaspekter och helt hållbara fonder. Hur dessa metoder används och kombineras kommer att påverka fondernas möjlighet till finansiell prestation. I den här uppsatsen undersöker vi vilka metoder som används vid sammansättningen av SRI-fonder och hur processen skiljer sig åt från konventionella fonder.Vi har undersökt dessa fem ovannämnda metoder för sammansättning av SRI-fonder. Negativ screening är av dessa metoder den mest använda bland fondbolagen.

Uppsatsens syfte är att undersöka kommentarsfälten på svenska litteraturbloggar, och diskursanalys används för att avgöra hur diskursen ser ut. Diskussionen i kommentarsfälten ställs i relation till forskning om traditionella läsgrupper, för att se om och hur fenomenen kompletterar varandra. Uppsatsens frågeställning är ?Hur diskuteras och Tolkas litteratur i bloggkommentarer??.Uppsatsens resultat visar att en tiondel av de 165 kommentarer som studerats innehåller tolkning. Detta innebär att de läsare som söker sig till de studerade litteraturbloggarnas kommentarsfält inte huvudsakligen gör det för att Tolka litteratur.

I denna uppsats jämförs de tre senaste kursplanerna i matematik (Lgr80, Lpo94 och Lgr11) mot bakgrund av de svenska elevernas sjunkande matematikkunskaper. Undersökningen genomförs med två typer av textanalys, en kvantitativ och en kvalitativ. Med den kvantitativa innehållsanalysen undersöks frekvensen av ett antal nyckelord som hänger ihop med matematiken. Med den kvalitativa textanalysen undersöks till vem/vilka texterna är riktade, texternas form och struktur samt de matematiska områden som behandlas i texterna. Utifrån dessa textanalyser dras slutsatser kring hur de tre senaste kursplanerna skiljer sig åt beträffande innehåll, utformning och uttryckssätt.

Syftet med uppsatsen är att studera hur anhöriga som befinner sig i sorg och kris efter att ha förlorat en närstående, skriver om det i bloggar. Studien bygger på empiri från fyra olika bloggar och knyter an till Cullbergs (2006) kristeori samt Lundins (1982) teori om sorg och sorgbearbetning. I studien har en kvalitativ innehållsanalys använts för att fånga och Tolka hur sorgeprocessen tar sig uttryck i de texter som publiceras i bloggarna.Resultaten visade att bloggen fungerade som ett sätt för individen att själv ta makten över sin sorgbearbetning. Bloggen användes som en arena för att med egen kraft läka sina sår istället för att förlita sig på professionella stödjare. Det fanns även en medvetenhet hos de sörjande om att det kunde vara tungt för nätverket att finnas till hands vilket ytterligare gav tyngd till behovet av att blogga för att ventilera sina känslor.

Syftet med denna studie är att beskriva hur vuxna manliga barn har upplevt och hanterat situationer av att växa upp med en förälder som har psykiska funktionsnedsättningar. Våra frågeställningar utgörs av: Hur upplevde och hanterade vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning sin uppväxt? samt Hur har upplevelsen och hanterandet av uppväxten påverkat vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning som vuxna? För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fem vuxna manliga barn som haft en sådan uppväxt. Intervjuerna har sedan analyserats genom ett fenomenologiskt förhållningssätt och därmed har vi återberättat informanternas utsagor istället för att Tolka dessa. Denna analys har utgått från det empiriska materialet som sedan har kopplats till de valda tidigare forskningarna och teoretiska utgångspunkter.

Samtidigt som integrations- och flyktingfrågor i Sverige är högst angeläget, så anser vi attperspektiv från flyktingarna själva inte har inkluderats tillräckligt inom forskningen. Syftetmed den här sociologiska studien är därför att genom ett inifrånperspektiv undersöka ochbelysa flyktingarnas egna visioner samt upplevelser och erfarenheter av sin integrations- ochetableringsprocess, för att få fördjupad förståelse för en situation som kan betraktas somkomplex. Vi har utgått från en kvalitativ metod där vårt empiriska material är baserat på tiosemistrukturerade intervjuer med flyktingar som är deltagare i de samhällsinsatser som följerutav etableringsreformen. I analysprocessen har vi inspirerats av ett hermeneutiskt perspektivför att Tolka materialet. Som analysverktyg har vi tagit utgångspunkt i en teoretisk modell avintegrationsdimensioner samt begreppet KASAM (Känsla av sammanhang) och vi har vidarekopplat resultaten till tidigare forskning.Studiens resultat antyder om att flyktingens integrations- och etableringsprocess innefattaroch är beroende av många olika områden, där vi kan se hur strukturella, sociala samtsubjektiva integrationsområden hänger samman.

Sammanfattning;Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning.

Bakgrund: Det finns många små ägarledda företag i Sverige idag som inte ensamma besitter några större resurser, ibland torde det rent av vara så att resurserna är så knappa att företagen inte kan överleva och konkurrera. Därav har det blivit allt mer vanligt att flera enskilda företag går ihop och tillsammans skapar ett värde som de ensamma inte hade kunnat prestera. När företag inom liknande verksamheter koncentrerar sig geografiskt, dels för att samarbeta, dels för att konkurrera så kallas det för att företagen bildar ett kluster.Syfte: Syftet med studien var att studera och analysera vilka styrverktyg och beslutsstöd som används för bedömning och utveckling av samarbetets värde i kluster som verkar inom en kreativ näringsverksamhet.Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats. Vissa begrepp har operationaliserats för att lättare kunna Tolka respondenternas svar. Primärdata har samlats in genom intervjuer och sekundärdata har samlats in från litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska dokument.Resultat och slutsats: Studieobjektet använde sig inte av några direkta styrverktyg och beslutsstöd för att bedöma och utveckla samarbetets värde.

Denna studie syftade till att undersöka kvinnor och män i det historiska läromedlet skolplansch. Skolplanschen brukades i svenska skolor från att folkskolan instiftades 1842 fram till omkring 1960. De frågeställningar som undersöktes behandlade könens frekvens, aktivitet och sysselsättningar. Detta sett ur ett genusperspektiv. Genusperspektivet som användes i denna studie grundade sig på Hirdmans beskrivning av genus som en av människor konstruerad och upprättad bild av vad som anses manligt respektive kvinnligt samt isärhållandet av dessa.

I vår vardag utsätts vi hela tiden för bilder av olika slag, vissa påverkar oss på ett medvetet plan medan andra verkar gå oss obemärkt förbi. Vad är det som gör att vissa bilder påverkar oss mer än andra? Vad sätter bilderna igång inom oss? Vi Tolkar allt vi ser utifrån våra egna referensramar vilket gör att en bild kan ha otaliga betydelser, allting ligger hos betraktaren. Jag vill undersöka detta och se hur olika människor kan Tolka en och samma bild och försöka förstå varför den Tolkas på så olika sätt. En bild kan väcka väldigt starka känslor hos en person samtidigt som någon annan inte ens reflekterar över motivet.Jag har använt mig av bilder som jag själv har valt ut av olika orsaker, vissa för att provocera fram starka känslor och vissa för att de helt enkelt tilltalar mig personligen.