SammanfattningSyfte : Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors symtom och upplevelser vid och efter en hjärtinfarkt hos kvinnor. Design : Studien har utförts som en beskrivande litteraturstudie. Metod : Elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär har granskats och analyserats för att svara på studiens syfte. Resultat : Huvudresultatet visade att bröstsmärta är ett av de vanligaste symtomen för hjärtinfarkt. Kvinnor har rapporterat symtom som smärta och obehag från rygg, nacke, hals eller käke.

Syftet med uppsatsen är att göra en historiografisk studie om hur relationerna mellan Ryssland och Tjetjenien beskrivs i internationell samhällsvetenskaplig facklitteratur. Avsikten med uppsatsen är inte att undersöka orsakerna till konflikten, utan att analysera författarnas sätt att beskriva motsättningarna. Undersökningen koncentrerar sig på perioden under 1900-talet från oktoberrevolutionen fram till utbrottet av det första tjetjenska kriget 1994. Uppsatsens teoretiska ram bygger på Klas-Göran Karlssons typologi över fem historiebruk, sådana som: vetenskapligt, existentiellt, moraliskt, ideologiskt och icke-bruk av historien. Som stöd till den här teorin använder vi den hermeneutiska metoden, som hjälper att Tolka texter.

Den här C-uppsatsen är en kvalitativ studie om användandet av feelgood tidningar i vardagen. Studien strävar efter att ta del av och förstå hur läsarna använder feelgood tidningarna i sin vardag. Studien syftar också att undersöka det psykologiska perspektivet bakom valet att läsa tidningarna.Mina frågeställningar är: Hur använder kvinnorna feelgood tidningen i sin vardag?Hur rumsrent tycker kvinnorna att det är att läsa de här tidningarna? Vad är det som gör feelgood tidningar underhållande?Hur kan man Tolka kvinnornas användning av tidningarna ur ett psykologisk perspektiv?Materialet inhämtas via en fokusgrupp med fyra kvinnor i åldrarna 40- 65 år. Den teoretiska bakgrunden har hämtats ur Radway A Janice bok, Reading the romance- women, patriarchy and popular litteratur, Lisbeth Larssons En annan historia och ur boken Oro, av Skårderud Finn.Analysen är ett samspel mellan fokusgruppens utsaga och den teoretiska delen.

Syftet är att beskriva, analysera och Tolka vad några lärare anser om förhållandet mellan elevers självkänsla och lärande, samt ta reda på hur de arbetar för att stärka den. Förutom en utgångspunkt i den samhälleliga debatten kring elevers sämre mående, har vi båda också sett tecken på elevers dåliga självkänsla vid tidigare arbetstimmar, samt under våra verksamhetsförlagda utbildningsveckor. Eftersom begreppen oftast blandas ihop valde vi att definiera både självkänsla och självförtroende, men även lärande som har ett brett spektra. Vi har även beskrivit de teoretiska perspektiven, samt förklarat hur självkänslan anses ha betydelse för lärandet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med totalt tio lärare.

Bakgrund: Människan har alltid sett döden som något obehagligt och kommer troligen alltid att göra det. Ända fram till 60-talet var det få läkare som vågade tala om diagnosen för patienten om hon var döende. De anhöriga spelar en stor roll i vården av patienten i livets slutskede. Man ska vara lyhörd och uppmärksam för att på bästa sätt kunna Tolka signaler i samtal med patienter. Ansvaret som vilar på sjuksköterskan är stort.

Två år vid polisutbildningen har bl.a. lärt oss lagstöd, självskydd, vapenhantering, radio, bilkörning, bemötande och hantering av misstänkta gärningsmän, drabbade målsäganden och vittnen. Men de minsta i samhället har glömts bort. Hur ska vi bemöta och ta hand om barn i samband med brott? Denna rapport är ägnad åt att ta fram information som är relevant för poliser i yttre tjänst vid bemötande av barn som bevittnat eller själva drabbats av brott.

Bakgrund: Det är först på senare år som familjens upplevelse samband med att en dotter insjuknar i anorexia nervosa uppmärksammats. Familjemedlemmarna kan känna stor ånger, skuld och förtvivlan när en familjemedlem blir sjuk. Eftersom det visats att sjukdomen påverkar hela familjen är det också av stor vikt att fokusera på hur familjen mår och ge dem stöd. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa familjens upplevelse beskrivet ur mammans perspektiv när dottern har anorexia nervosa. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie, där fyra böcker analyserades.

Under temat Skräck och rädsla har ungdomar i år 8 läst klassiska skräckhistorier och nyare spökhistorier, skrivit egna skräckberättelser, läst, ritat och svarat på frågor om en modern spökhistoria, sett på film samt gett tips om böcker och film på detta tema. Syftet och metoden med min undersökning var att jag, genom att systematisera och studera vissa givna ämnen,  ville se vad ungdomar påverkas av och hur deras bild av skräck ser ut. Jag har även sökt efter skillnader i pojkars och flickors bok- och filmtips och Tolkat bilder av ungdomars sätt att se på döden. Resultatet av undersökningen visade att ungdomar idag påverkas till stor del av innehållet i filmer och dataspel och till något mindre del av böcker. Begreppet skräck innehåller lika mycket monster, vampyrer, mörka skogar, knivar och övergivna hus nu idag som det gjorde då, när själva skräckgenren uppstod.

Det fenomen som varit föremål för den här studien är psykosocial arbetsmiljö. Fenomenet har undersökts med inriktning på tillverkningsindustrin och organisationsformen Lean production. Studien syftar till att erhålla en djupare förståelse av hur medarbetarna i den här specifika kontexten upplever den psykosociala arbetsmiljön. De frågeställningar som studien ämnar besvara är:-Vad innebär en god psykosocial arbetsmiljö för medarbetarna i organisationen? -Hur upplever medarbetarna den psykosociala arbetsmiljön i organisationen? Studien genomfördes med ett induktivt förhållningssätt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka arbetssätt pedagogerna säger sig utgå ifrån i arbete med tvåspråkiga elever, med annat modersmål än svenska, i grundskolans tidigare år samt på vilka sätt pedagogerna upplever att deras undervisning påverkas av dessa elever. Utifrån denna redogörelse vill vi även Tolka hur pedagogerna förhåller sig till tvåspråkigheten i skolan. Undersökning har gjorts utifrån kvalitativa intervjuer där det har ingått fem pedagoger, som arbetar på grundskolans tidigare år, på olika skolor. Intervjuerna har präglats av semistandardiserade och ostrukturerade där intervjufrågorna har formulerats i förväg och har haft en stor öppenhet för svarsutrymme. Pedagogerna har framhävt att tvåspråkigheten har många fördelar, bland annat mångkulturalismen, som medför att barnen lär sig att uppskatta och acceptera varandra.

Syftet med denna studie var att få en insikt i och kunskaper om vad som gömmer sig bakom uttalanden som att man måste ha en blick och en fallenhet för det. I studien har två manliga lastbilsförare med lång erfarenhet av lastbilsföraryrket intervjuats om deras sätt att se på vilka kunskaper som behövs för att ses som en kompetent och yrkesskicklig lastbilsförare. Kunskaperna som lastbilsförarna lyfter fram är att ha en blick och en fallenhet för yrket.Studien visade att lastbilsförarna hade svårt att sätta ord på vad de menar med att ha en blick och en fallenhet för yrket. Resultatet i studien visade att det som lastbilsförarna pratar om när det gäller att ha en blick och en fallenhet för yrket bottnar i Aristoteles kunskapsbegrepp techne som ses som färdighetskunskap och fronesis som ses som förtrogenhetskunskap.Inom färdighetskunskapen ryms att ha en fallenhet för något, du har förmågan att utföra en handling. Denna förmåga utvecklas genom övning och erfarenhet, och det går inte att förutsäga hur långt en enskild förmåga kan utvecklas.

Målet med uppsatsen är att jämföra likheter och skillnader i gestaltningen av främlingskap i Ivar Lo- Johanssons roman Kungsgatan och i Theodor Kallifatides roman Utlänningar. Uppsatsen jämför förhållandet mellan stad och land i Kungsgatan med förhållandet mellan hemland och nytt land i Utlänningar. Socialpsykologiska perspektiv på främlingskap, identitet och acklimatisering i kombination med litteraturteoretiska begrepp från postkolonial litteraturteori används för att undersöka hur romanerna fiktivt gestaltar uppbrotts- och acklimatiseringsprocesser. Analysen indelas i förhållandet mellan stad/land och hemland/nytt land, kvinnans dubbla främlingskap, språkets inverkan på identiteten samt individens förmåga eller oförmåga att anpassa sig till en ny miljö. Det skildrade främlingskapets anknytning till en ny dubbel identitet analyseras för att Tolka karaktärernas hantering av främlingskapet.

Den här studien är ett försök att tydliggöra hur ett antal lärare i åk 6, i en kommun i norra Sverige, Tolkar och uppfattar begreppet friluftsliv, hur de Tolkar kursplanerna i Idrott och hälsa samt vad som påverkar undervisningen i friluftsliv. Jag tog därför reda på vilka olika sätt det finns att Tolka friluftsliv inom litteraturen och såg där att vi har en lång tradition inom friluftliv och att tolkningarna om vad detta innebär har skiljt sig åt historiskt. Jag har gjort en tillbakablick i Sveriges läroplaner för att skaffa mig en bild av vad det står i dessa om delen friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Kort kan man säga att friluftsliv till en början hade väldigt stor plats och var utförligt beskrivet både vad gäller utförande och tid. Med Lgr 80 ökade lärarnas tolkningsutrymme och detta utökades ytterligare i Lpo 94.

Sverige är ett mångkulturellt land och det finns intentioner till integration i samhället och dess olika instanser. Skolan är en instans där barn, ungdomar och vuxna med olika bakgrund möts. Studenter med svensk bakgrund och studenter med utländsk bakgrund agerar inom skolan och det sker en kategorisering av studenterna i kategorierna svenskar och invandrare. Syftet med studien är att lyfta fram och Tolka gymnasiestudenters tankar kring begreppen svenskar, invandrare och integration. Ett delsyfte är att genomföra en prövning av flödesskrivning som metod.

Det problem som presenteras i detta arbete handlar om de svårigheter som finns i att arbeta utefter en ramlag som Socialtjänstlagen. Äldreomsorgens biståndshandläggare har ett visst handlingsutrymme att Tolka lagen och eventuella lokala riktlinjer för att med hjälp av dessa bedöma och ta beslut om huruvida en person kan få den hjälp som den ansöker om, i detta fall en insats som uppfyller sociala behov och kallas Social samvaro. Syftet är att undersöka hur behovsbedömningen går till i två kommuner med olika riktlinjer och hur de tillämpar insatsen. Lipskys och Johanssons teorier om gräsrotsbyråkrater har använts för att belysa den arbetssituation och de svårigheter som förekommer i biståndshandläggarnas arbete. En kvalitativ metod med informella intervjuer har tillämpats för att få en djupare inblick samt att få en helhetsförståelse av problemet.