Syftet med denna studie har varit att belysa tydligheten i och fördjupa kunskaperna om lärares uppfattningar och tolkningar av kunskapskraven för gymnasieskolans kurs Svenska 1. För att svara mot syftet, har kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare genomförts. Forskningsfrågorna som ställs i uppsatsen är:Hur uppfattar lärare kunskapskraven i Svenska 1 som styrdokument?Hur Tolkar lärare innebörder av mellanstegen D och B i Svenska 1?I den teoretiska bakgrunden berörs forskning om bedömning, tolkning av kriterier för bedömning, uppfattningar av och förhållningssätt till betygssystemet samt forskning om betygsinflation.Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av en fenomenografisk ansats, och delats in i beskrivningskategorier som lyfter fram kvalitativt skilda sätt att uppfatta och Tolka kunskapskraven för kursen. Undersökningen visar att lärare uppfattar kunskapskraven som konkreta instruktioner, som tolkningsmöjligheter och som konkurrenter till lärarnas egna betygskriterier. Lärare Tolkar mellanstegen som ?svaga? versioner av betyget ovan samt som ?starka? versioner av betyget under.

Mitt syfte med denna studie av Häckelsängsringen är att ta reda på om den verkligen är från vikingatiden samt om den har haft en eds-, rit- eller kultfunktion? Finns det någon vikingatida kult i området som kan komma ifråga när det gäller denna ?mystiska ring?? Till min hjälp har jag tagit litteratur som talar om ringar och eder till exempel de Isländska eddorna. För att se om det finns en vikingatida kult i området har jag besökt Hamrånge socken, både själv och tillsammans med arkeologer. Jag har studerat länsmuseets faktarum och fornminnesregistret. I fornminnesregistret har jag hittat platser såsom en reliklund med mycket gamla lindar, en tänkbar offerkälla, en stenlagd cirkel som kan vara en tingsring samt att i närheten finns ett område som på gamla kartor kallas Lundåker, en tydlig odling av hassel.

Undersökningen handlade om att ta fram en modell med variabler för att avgöra om det finns några variabler som påverkar inflyttningen till en kommun i Stockholmsområdet och i så fall vilka dessa är.Undersökningen gjordes med hjälp av regressionsanalys av variablerna och metoden som användes var stepwise regression.På så sätt erhölls koefficienterna till modellen och med hjälp utav dessa kunde man Tolka om variablerna hade positiv eller negativ inverkan samt testa huruvida väntevärdet skulle kunna vara negativt eller positivt med hjälp av hypotestest med konfidensintervall.Vid tolkning av variablerna så erhöll man att dem flesta variablerna betedde sig enligt dem hypoteserna man slagit fast vid tidigare.Det visade sig att dem flesta utav variablernas väntevärde vid 95% konfidens intervall faktiskt låg inom ett område där det kunde anta både positivt och negativt tecken.Dessutom gjordes residualplottar för att undersöka hur bra modellen var och om det förekom några mönster i variansen, det slogs fast vid observation att inga mönster förekom i plottarna.Slutsatsen man kom fram till att även om vissa variabler betedde sig enligt dem uppskattade hypoteserna så tar modellen inte hänsyn till en del faktorer som kan ändra inflyttningen, samt att det finns fler variabler som kan ha större betydelse för hur folk väljer sin hemkommun..

ADHD är den snabbast växande diagnosen på senare tid och har länge setts som en problematik främst förekommande bland barn. Den befintliga forskningen gällande ADHD är därför mer anpassad till yngre individer och syftet med denna studie är därför att undersöka vuxnas upplevelse och hur de förhåller sig till diagnosen samt omgivningens reaktioner gentemot ADHD utifrån respondentens perspektiv. För att kunna ta reda på detta intervjuades fem individer med ADHD och en kvalitativ forskningsansats valdes som metod för intervjuerna. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod för intervjuerna då den kortar ner och koncentrerar utvalda citat som användes i analysen. För att Tolka och analysera respondenternas upplevelser kring ADHD användes valda teorier som verktyg; stigma, rollteori samt jagpsykologi.

Tommy Wahlgren (2010). Elevernas syn på sitt schema Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Jag har i detta arbeta undersökt hur en grupp elever på byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola uppfattar sitt skolschema, och hur de tror att schemat påverkar deras studieresultat. I skolan utgör schemat det skriftliga dokument som beskriver hur skolan har valt att organisera sin undervisning. Schemat är det viktigaste instrumentet skolan har för att organisera undervisningen efter läroplanens intentioner och krav. För att få svar på mina frågor, har jag genomfört en kvantitativ undersökning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en frågeenkät bland 74 elever, som går det avslutande året på byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola. Resultatet av studien visar att en klar majoritet av eleverna tycker att de har ett bra schema, och att 14-dagarsschemat passar bäst för karaktärsämnesperioderna.

Detta arbete är en studie som syftar till att ta reda på om, och i så fall hur, medvetenheten om fritidshemmens uppdrag kan kopplas till personalens eventuella utbildning. I studien utgår uppdragen från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011) och Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007). Vi har genomfört fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Birgit Andersson (2013) uppmärksammar att det är av största vikt att ha en pedagogisk utbildning för att som verksam i skolan kunna nå de uppsatta målen i uppdragen. Skolverket (2012) skriver i sin rapport Personal i fritidshem att riksgenomsnittet i antalet årsarbetare som är utbildade fritidspedagoger i samtliga kommuners fritidshemsverksamheter är 27 procent, år 2012 (Skolverket 2012a).

Intern kommunikation är ett av verktygen för att förmedla strategier inom organisationer och företag. Att finna ett gemensamt språk inom organisationen kan underlätta förståelsen för företagets visioner och mål. Vårt syfte med undersökningen är att öka kunskap och förståelse samt skapa insikt kring ledningsarbete med intern kommunikation särskilt i samband med en expansiv fas. Vårt mål är att finna beskrivningar för hur ett företag i en expansiv fas kan arbeta med intern kommunikation. Vi har utfört en fallstudie av ett företag inom vård- och omsorgssektorn.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning.

Denna studie undersöker hur polisvåld och polisvåld i media Tolkas av polisen själv. Studien genomfördes med metodvalet grundad teori, för att säkerhetsställa att fakta talar och att inte undersökarens åsikter påverkar utgången. Våldets tolkning blev kärnkategorin med åtta underkategorier. Data påvisade ett flertal problem gällande hur våldet Tolkas och polisens problematik kring detta. Media har ett stort inflytande på polisen vilket påverkar hur allmänheten skapar sin bild av dem.

Bakgrund: Personer som lever med demenssjukdom ökar runt om i världen. Den förlängda medellivslängden gör att allt fler hinner insjukna i en demenssjukdom. Antalet personer som lever med demenssjukdom på våra särskilda boenden växer och kravet på att vårdpersonalen kan förstå sjukdomens yttringar blir allt större. I matningssituationen uppstår ofta svårigheter för vårdpersonalen, mycket beroende på svårigheterna med att kommunicera med den sjuka personen. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenhet av att mata personer med demenssjukdom på särskilda boenden.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet mångfaldsrekrytering. Uppsatsens syfte var att Tolka och förstå en kommuns rekryteringsprocess ur ett mångfaldsperspektiv. Vidare ville vi belysa hur kommunens rekryteringsprocess kan förbättras för att främja rekrytering av mångfald. En frågeställning utarbetades för att besvara syftet:Hur går kommunens rekryteringsprocess till?Undersökningen är en fallstudie och genomfördes på Växjö kommun, där vi intervjuade fyra chefer och fyra personalspecialister, samtliga väl insatta i kommunens rekryteringsprocess. För att uppfylla syftet användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analys av kommunens riktlinjer för rekrytering.

Tidigare forskning har belyst fördelarna med att individer känner hög tillfredsställelse i sitt arbete. Detta innebär att både individ, företag och samhället i stort har något att vinna på att individen känner hög tillfredsställelse med sitt arbete. Syftet med detta examensarbete är att undersöka unga vuxnas lönearbetares känsla av tillfredställelse i sin yrkesroll och att sedan utifrån våra informanters karriärberättelser försöka att hitta orsaker och samband mellan känslan av tillfredställelse och vägen till arbete. Vi har använt oss av tidigare forskning och teorier om tillfredsställelse och beslutsfattande för att Tolka och koda vårt empiriska material. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta informanter som är i åldern 25-35 år och som har en tillsvidareanställning.

Syftet med studien var att med fokus på en allmän kurs med musikinriktning belysa folkhögskoledeltagares förståelse för musik som aktivitet och fenomen. Utifrån en kvalitativ ansats inom ramen för en hermeneutisk forskningstradition intervjuades sex respondenter för att undersöka om deras tidigare erfarenheter av samt deras nuvarande syn på musik kunde leda till förståelse inom sammanhang som låg utanför musiken. Resultatet visade att musik är ett utmärkt instrument med vilket man kan förstå och Tolka sin omvärld. Respondenter som utvecklas i musik upplever att de också utvecklar andra egenskaper, som förståelse för sig själva, förståelse för andra samt en djupare förståelse för vad som menas med kunskap. En förutsättning för detta är dock att intresset för musiken är väldigt stort samt att intresset inte leder till ett avskärmande från omvärlden.

AbstractKaraktärerna som djurDjursymbolik hos karaktärerna i Birgitta Trotzigs novellsamling BerättelserUtgångspunkten för följande studie är att inslag hämtade från djurriket kan användas som ett verktyg för att gestalta karaktärer i modern svensk prosa. Novellsamlingen Berättelser som ligger till grund för uppsatsen rymmer de fyra novellerna ?Teresa?, ?En man ur natten?, ?Skämtet? samt ?En vinterberättelse?. Berättelser utkom 1970, och i samlingen använder sig författaren Birgitta Trotzig i stor utsträckning av djursymbolik för att gestalta sina karaktärer.Olika symboler hämtade från naturen har stor plats i novellsamlingen som helhet men kan specifikt skönjas hos de karaktärer som gestaltas i novellerna. Studien utgår från frågeställningar kring hur Trotzig skapar denna gestaltning med hjälp av djursymbolik, på vilka olika sätt den framträder och vad detta i sin tur gör för läsarens uppfattning av texten som helhet.Vidare undersöks hur man kan Tolka de symboler Trotzig använder, och om hon använder dem i en klassisk eller personlig kontext.

Nyhetsrapporteringarna från det amerikanska inbördeskriget 1861-65 observerades med intresse och spänning av de samtida tidningsläsarna i länderna i Europa. Därför fanns det rådande attityder även i Sverige och kring detta har studier gjorts av ett flertal forskare.Syftet med denna undersökning har varit att studera tidningen Östgöta Correspondentens nyhetsrapportering kring det amerikanska inbördeskriget samt att jämföra de framträdande attityderna med andra svenska attityder och den generella liberala opinionen kring konflikten.Då jag ämnat Tolka attityder i tidningens nyhetsförmedling av konflikten har jag granskat källmaterialet med hjälp av textanalys. Med denna kvalitativa metod har jag uppnått en medvetenhet för hur tidningen förhöll sig till konflikten. För att analysen ska bli meningsfull har den anknutits till ett teoretiskt sammanhang så att betydelsen av mitt resultat kan granskas.Genom analysen av tidningens källmaterial har jag kunnat visa att tidningen hade ett liberalt förhållningssätt till det amerikanska inbördeskriget med fokus på frihetsaspekten kring slaveriet. Tidningen uppvisade kritik mot att frågan om slaveriet hamnade i skymundan för den amerikanska unionens upplösning, men stöttade på det stora hela Lincolns och unionens syften.