Övervikt hos barn och ungdomar är idag ett växande problem. Skolsköterskan möter i sitt hälsoarbete alla barn och ungdomar. Dagens skolhälsovård bygger på att förebygga hälsa genom att hjälpa och stödja till fortsatt och förbättrad hälsa. Detta sker idag till stor del på de individuella hälsobesök som erbjuds. De resurser som idag tilldelades barn och ungdomars preventiva hälsoutveckling är många gånger begränsad.

Syftet med denna studie var att genom granskning av litteratur undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner som görs för barn med ADHD i åldern 5-12 år, samt effekten av dessa. En litteraturöversikt valdes som metod för att undersöka kunskapsläget inom ämnet ADHD. Litteratursökning genomfördes via databaser tillgängliga vid universitetsbiblioteket vid Luleå Tekniska universitet och sju artiklar valdes ut. Analysen visade att interventionerna riktade sig främst mot att stödja barnen med koncentration, stillasittande och stärka kognitiva svårigheter. Resultatet av denna rapport beskriver exempel på typer arbetsterapeutiska interventioner gjorda för barn med ADHD.

Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa inom arbetsrehabilitering. Datainsamling har utförts genom sökningar i vetenskapliga databaser. Urvalet gjordes utifrån fastställda inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna granskades och analyserades i enighet med Friberg (2012). Resultat av studien visade att arbetsterapeuterna inom arbetsrehabilitering använder sig av interventioner för att underlätta arbetsåtergång.

Syftet med denna studie var att genom en forskningsöversikt beskriva arbetsterapeutiska områden och interventioner för rehabilitering av personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), med klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) som analys redskap. Artiklar söktes på databaserna Cinahl och PubMed. Genom datoriserad sökning har 14 artiklar valts ut. Artiklarna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys, och kodning har skett utifrån tre av ICF?s kategorier: aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer/personfaktorer.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av framgångsrika interventioner för deprimerade klienter ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter med 4-20 års erfarenhet av att arbeta inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgångspunkt från två frågeställningar rörande erfarenheter av framgångsrika interventioner. Det utskrivna materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier: ett medvetet förhållningssätt till klienterna: en medveten anpassning av klienternas aktiviteter och ett medvetet val av klienternas aktiviteter.

Bakgrund: Arbetsfrånvaro och långtidssjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa ökar. Dess effekter påverkar både individen, organisationen och samhället. Ett bra fungerande arbetsliv bidrar till folkhälsan både genom att minska den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa.Syfte: Syftet var att beskriva effekter av interventioner vid arbetsrelaterad stress.Metod: Denna studie var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna analyserades, sammanfattades och delades in i tre teman. Resultaten beskrivs med hjälp av dessa tre teman.Reslutat: Vår studie visade att de vanligaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress var förändringar i stressnivåer, ökad kunskap och förståelse för arbetsrelaterad stress samt ökat stöd, förändrade beteenden och attityder.

Syftet med den aktuella studien var att genom en forskningsöversikt beskriva arbetsterapeutiska interventioner vid sexuella aktivitetsproblem. Litteratursökningen genomfördes i databaser och genom manuell sökning. Tio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med ICF (International Classicfication of Functioning, Disability and Health) som analysredskap utifrån kategorierna: aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer. Resultatet visade på möjliga arbetsterapeutiska interventioner vid sexuella aktivitetsproblem. Interventionerna kan bland annat innebära anpassning av den fysiska omgivningen, förslag på olika hjälpmedel eller alternativa tekniker för att underlätta genomförandet vid sexuella aktiviteter.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner till närstående i vården av dementa personer i hemmet. En kvalitativ metod valdes med öppna intervjufrågor. Informanterna bestod av åtta arbetsterapeuter inom primärvården. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier ?Att vara informationskälla?, ?Att möjliggöra aktivitet?, ?Att vara vägvisare? samt ?Att vara tillgängligt stöd?.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för klienter med depression. I studien deltog åtta legitimerade arbetsterapeuter, inom öppen och slutenvård, som hade erfarenhet av interventioner i arbetet med klienter som lider av depression. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades genom att använda en kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i tre kategorier; strategier för att möjliggöra förändring, anpassning av aktivitet och grupp som terapeutiskt medel. I resultatet framkom vikten av att klienten fick lära sig nya strategier i syfte att lära sig känna igen risksituationer och påminnelsesignaler i miljön och på ett mer framgångsrikt sätt kunna hantera vardagen.

Examensarbetets syfte var att beskriva den aktuella forskningen kring vilka arbetsterapeutiska interventioner som används för barn med koncentrationssvårigheter vid skolaktiviteter. En litteraturstudie genomfördes för att få en aktuell överblick över vilken forskning och kunskap om arbetsterapeutiska interventioner som finns. Litteratursökningen genomfördes i digitala databaser och resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar från åren 2007 till 2012. Resultatet beskriver arbetsterapeutiska interventioner för barn mellan fem och sexton år med och utan någon diagnos. Interventionerna bygger på olika teoretiska angreppssätt.

Syftet med litteraturöversikten är att beskriva interventioner med informations- och kommunikationsteknologiska hjälpmedel samt effekten av interventionerna för barn, ungdomar och unga vuxna 7-20 år. Insamling av data genomfördes genom en systematisk sökning i databaserna AMED, Chinal, PubMed och PSYKinfo via Luleå universitetsbibliotek med förbestämda sökord. Även en manuell sökning i referenslistorna genomfördes. Tio kvantitativa artiklar inkluderades i studien och bedömdes utifrån bevisvärde och kvalitetsgranskning. Inga av artiklarna var gjorda i Sverige.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner i syfte att främja delaktighet samt beskriva mätinstrument som används för att mäta delaktighet hos personer med traumatiska hjärnskador. Studiens syfte besvarades genom att göra en litteraturöversikt som beskriver kunskapsläget inom området. En litteratursökning genomfördes och de artiklar som hittades blev kritiskt granskade med hjälp av analysmallar. Resultatet från de sju valda artiklarna presenterades i två kategorier som beskriver interventioner och instrument som arbetsterapeuter använder för att främja delaktigheten. En kategori blev ?interventioner för att kompensera för nedsatt kognitiv förmåga? med två underkategorier ? använda hjälpmedel? och ?träna och lära nya strategier?, den andra kategorin blev ? Instrument för att mäta delaktighet?.

Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa för individer mellan 18-65 år med diagnosen reumatoid artrit. Datainsamlingen genomfördes i vetenskapliga databaser. Den insamlade datan analyserades och författaren använde arbetsterapeutiska praxismodeller som raster vid analys av de funna interventionerna. Resultatet presenterades i tre delar, interventioner, bedömningsinstrument samt effekten av genomförda interventioner. Resultatet av denna litteraturstudie visade att de vanligaste interventionerna som genomförs för individer med reumatoid artrit är kompensatoriska åtgärder och åtgärder som förbättrar kroppsfunktioner.

Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka hur musik används enligt arbetsterapeutisk litteratur samt att kritiskt analysera dessa användningar utifrån Fishers indelning av arbetsterapeutiska interventioner. Litteratursökning utfördes på databaserna Cinahl och Psykinfo och begränsades till åren 1985-2001. I studien inkluderades 17 artiklar som analyserades utifrån metoden kvalitativ innehålls- analys inspirerad av Downe-Wamboldt. Vidare analyserades innehållet i de kategorier som framkommit utifrån Fishers indelning av arbetsterapeutiska interventioner som ingår i hennes modell OTIPM. Dessa interventioner delas in i: träning, konstlad aktivitet, terapeutiska aktivitet, adaptiv och kompensatorisk aktivitet.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att göra en sammanställning och beskriva vad som fanns i vetenskaplig litteratur gällande sömnfrämjande interventioner för äldre personer med demenssjukdom.  Metoden var en deskriptiv litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar från sju länder, publicerade mellan år 2005- 2010.  Artikelsökning gjordes i databaserna Medline och Cinahl, även en manuell sökning ingick. Inkluderade artiklar i resultatet är granskade och kvalitetsbedömda.  Huvudresultatet visade att det fanns olika interventioner som ljusterapi, melatonin, akupressur, social aktivitet, utbildning och örtmedicin för att främja sömnstörningar för personer med demenssjukdom. De olika interventionerna uppvisade lite skiftande effekt för att främja sömnen, ingen av interventionerna ansågs övertygande däremot upptäcktes andra positiva effekter gällande agitation, dygnsrytmstörningar och vakenheten under dagen. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att mer riktad forskning behövs om olika interventioner för att främja sömnstörningar hos äldre personer med demenssjukdomar. Förbättring av sömnkvalitet, livskvalitet och återhämtning är målsättningen med interventionerna.