Sökresultat:
1261 Uppsatser om Titta pć - Sida 65 av 85
Ăgarformens pĂ„verkan i venture capital-bolag ? agerande och risktagande
>>>Problemdiskussion<<<Kan man genom att titta pÄ ett VC-bolags Àgarstruktur förvÀnta sig ett visst agerande frÄn bolaget? Kanske kan en del företeelser i VC-bolagens agerande, med avseende pÄ branschval, riskaversion och tidshorisont, förklaras med hjÀlp av deras Àgarstruktur. >>>Syfte<<<Syftet med uppsatsen Àr att förklara Àgarstrukturens pÄverkan pÄ venture capital-bolags agerande vid val av investeringsfas, samt om venture capital-bolagets Àgarstruktur pÄverkar dess val av portföljbolag. >>>Metod<<<Vi har valt att genomföra tvÄ stycken undersökningar. Dels har vi gjort en kvantitativ undersökning av Riskkapitalföreningens hemsida, dÀr majoriteten av Sveriges VC-bolag finns representerade, dels har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer.
Sannolikhet, ingen sanning : En studie om vÀrdering av förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde enligt IAS 40
FrÄn och med 2002 ska börsnoterade företag upprÀtta koncernredovisningar enligt IAS/IFRS. Detta gÀller inom hela Europeiska Unionen. En del av dessa standarder Àr IAS 40 som behandlar redovisningen av förvaltningsfastigheter. Efter införandet av dessa nya regler har viss kritik uppkommit dÄ flertalet faktorer i vÀrderingsprocessen har stor osÀkerhet. DÀrav Àr det intressant att titta nÀrmre pÄ dessa olika faktorer, vilka de Àr, hur de tas fram och hur de pÄverkar vÀrderingen.
Svenska modeföretags internationaliseringsprocess
Handel över landsgrÀnserna har en lÄng tradition. Med allt mer konkurrens pÄ hemmamarknaden och en pÄgÄende globalisering har internationalisering av svenska modeföretag blivit ett vanligt fenomen. Det Àr inte bara de stora modekedjorna som Àr pÄ frammarsch, utan Àven mindre företag söker nya marknader för fortsatt överlevnad. För de mindre företagen gÀller det att vÀlja rÀtt etableringsstrategi för att nÄ framgÄng internationellt.Denna uppsats Àmnar titta pÄ vilka faktorer som Àr viktiga vid en internationalisering för de mindre svenska modeföretagen.Syftet med uppsatsen Àr att genom en jÀmförande studie mellan tvÄ större och tvÄ mindre svenska modeföretag analysera och utvÀrdera respektive företags etableringar internationellt.De mindre företagen utgörs av Houseofdagmar samt Gudrun Sjödén, och de större av Hennes & Mauritz och Lindex. Uppsatsens undersökning Àr baserad pÄ fallstudier av respektive företag.
"Der Taubstumme ist ein ordentlicher Mensch, wie der Hörende!" : FrÄgan om mÀnniskan och de dövstummas mÀnniskostatus under upplysningen.
Under upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta vÀckte uppmÀrksamhet och mÄnga av deras lÀrare i bÄde Frankrike och Tyskland blev kÀnda och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man stÀllde sig frÄgor vad de dövstumma kunde lÀra sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bÀsta.   Dessutom dök de dövstumma upp i mer utprÀglat filosofiskt tÀnkande.
Elevers tillvÀgagÄngssÀtt och uttalade uppfattningar nÀr de hanterar tal i brÄkform. En fallstudie dÀr datorn anvÀnds som metod och verktyg
Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i Ärskurs Ätta hanterar tal i brÄkform vid problemlös-ning, med inriktning pÄ del av en helhet och del av antal, nÀr datorn anvÀnds som verktyg. Fokus Àr pÄ de elever som visar svÄrigheter inom detta matematikomrÄde.Teori: Vi utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet som innefattar bÄde socialt samspel och redskap som utvecklar vÄrt tÀnkande för att ge oss stöd i lÀrandet. VÄrt specialpedagogiska synsÀtt innebÀr att elevers svÄrigheter uppstÄr i mötet med omgivningen och detta benÀmns i forskningslitteraturen som det relationella perspektivet. Metod: För att pÄ djupet kunna studera de forskningsfrÄgor som studien utgÄr ifrÄn anvÀnds fallstudie som metod. Empirin samlas in genom att eleverna, som arbetar i par, anvÀnder ett skÀrminspelningsprogram Screencast-O-Matic sÄ att vi kan ta del av elevernas samtal och det som sker pÄ deras datorskÀrmar.
Ăvning ger fĂ€rdighet : en interventionsstudie om extra rörelseundervisnings inverkan pĂ„ barns motorik
SammanfattningSyfte & frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka extra rörelsetrÀnings eventuella effekt pÄ motoriken hos elever i Är 2. Vi ville Àven titta nÀrmare pÄ hur barnens motorik pÄverkades utifrÄn förmÄgan att utföra styrkemoment samt moment som innefattar de motoriska grundformerna i kombination. Metod Studien utfördes pÄ en kommunal skola i en större förort till Stockholm och innefattade en interventionsgrupp och en kontrollgrupp bestÄende av 20 elever, 10 flickor och 10 pojkar, respektive 18 elever, 13 flickor och 5 pojkar i Ärskurs 2. Studien pÄgick under 10 veckor under höstterminen och interventionen bestod av en timmes extrainsatt rörelsetrÀning i veckan vid sammanlagt 10 interventionstillfÀllen. UtvÀrdering skedde med hjÀlp av motoriktestet NyTids-testet före och efter interventionen. Resultat Resultaten visar att en förbÀttring har skett hos pojkarna i interventionsgruppen och Àven hos flickorna i kontrollgruppen medan flickorna i interventionsgruppens resultat Àr nÄgot mer oförÀndrade. Som helhet visade interventionsgruppen störst förbÀttring pÄ stationerna som innefattar grundformerna i kombination, medan kontrollgruppen visade störst förbÀttringar pÄ de stationer som innefattar enskilda grundformer.
LivslÀngd och utslagningsorsaker hos mjölkkor
Ett stort antal kor slÄs idag ut innan de hunnit uppnÄ sin fulla mjölkproduktionspotential. En svensk ko t.ex. lever i medeltal 2,44 laktationer eller ca fem Är. Detta Àr bÄde ett djurvÀlfÀrdsproblem och nÄgot som kan medföra ekonomiska konsekvenser för lantbrukaren. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att sammanstÀlla faktorer som har visat sig pÄverka utslagning av mjölkkor.
De frÀmsta orsakerna till ofrivillig utslagning var nedsatt fruktsamhet (17-36,7 %), juversjukdomar (14-30 %) samt ben- och klövlidanden (3,8-16,7 %).
Exponering i butiken : Specialexponering av klÀder och exponeringens pÄverkan pÄ kunder
SammanfattningAtt veta hur man kan pÄverka och attrahera kunderna med hjÀlp av exponeringar kan vara av stor betydelse för butikerna och butikscheferna. Med allt större konkurrens i alla branscher blir kampen om varje enskild kund allt mer pÄtaglig. DÀrmed uppstÄr behovet för butikerna att fÄ veta pÄ vilket sÀtt de kan kommunicera med sina kunder för att fÄ den respons frÄn kunderna som man efterstrÀvar alltsÄ att fÄ till ett köp. Med hjÀlp av butikskommunikation sÄ kan butikerna uppnÄ flera syften. Dessa Àr bland annat att skaffa nya kunder, öka de inköp de befintliga kunderna gör m.m.
"I skuggan av betongen" : En studie av Sydsvenskans rapportering frÄn RosengÄrd
För cirka ett Är sedan, hösten 2004, skedde en intensiv debatt i Sydsvenskan kring hur stadsdelen RosengÄrd i Malmö presenterats i media. Man menade att mediebilden som presenterats var skev i jÀmförelse med hur verkligheten faktiskt sÄg ut. Problemet med att den mediebild som presenteras av förorterna i dagspressen Àr skev i jÀmförelse med hur verkligheten ser ut Àr ingen ny frÄgestÀllning. Debatten har de senaste tio Ären bÄde kommit och gÄtt kring vilket ansvar massmedia har gentemot förortsomrÄden och dess invÄnare, som ofta till stor del utgörs av individer frÄn andra kulturer. Tidningarna som sÀger sig vÀrna om det demokratiska samhÀllet marginaliserar omrÄden som RosengÄrd genom en alldeles för ensidig bevakning.
Fond-i-fonder med global placeringsinriktning - Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? : - En jÀmförelse med fokus pÄ risk och avkastning
Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, dÀribland fonder med en global placeringsinriktning. TvÄ av dessa produkter Àr globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, sÄvÀl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa nÄgot mervÀrde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta pÄ vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jÀmförelse med globalfonder.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jÀmförelse med globalfonder, tillfört nÄgot mervÀrde för den enskilde fondspararen utifrÄn parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.Metod: Studien bygger pÄ avkastningsdata frÄn Ätta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femÄrsperioden 1 oktober 2004 ? 1 oktober 2009.
God intention : Ăldres valfrihet gĂ€llande ordinĂ€rt och sĂ€rskilt boende i Stockholm Stad
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur nyexaminerade lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar med kunskapskraven för takt och rytm samt hur de bedömer elever i Ärskurs 6 utifrÄn dessa.Hur bedömer lÀrarna elever utifrÄn vÀrdeorden ?till viss del?, ?relativt vÀl? och ?vÀl? inom kunskapskravet för takt och rytm i Lgr 11?Hur definierar lÀrarna begreppen takt och rytm?Vilka resurser upplever lÀrarna har betydelse för arbetet med bedömning utifrÄn kunskapskraven för takt och rytm?MetodEn film producerades dÀr tvÄ elevers kunskaper och fÀrdigheter inom takt och rytm var i fokus. Sex stycken nyexaminerade idrottslÀrare fick sedan titta pÄ filmen och bedöma eleverna utifrÄn vÀrdeorden ?till viss del?, ?relativt vÀl? och ?vÀl? i kunskapskraven för takt och rytm i Lgr11. Sedan genomfördes intervjuer med samtliga idrottslÀrare för att fÄ en inblick i hur de anvÀnde vÀrdeorden och hur de arbetar med bedömning inom takt och rytm samt hur de resonerar om vilka resurser som kan inverka pÄ undervisningen och bedömningen.ResultatIdrottslÀrarna hade skilda meningar bÄde gÀllande vad vÀrdeorden innebar och i bedömningen av eleverna.
Urban Pedagogik: rum för förhandling
En av huvudmÄlen med arbetet var att fÄ ökad förstÄelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var Àven intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vÀgar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstÄ hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. DÀrför har jag försökt titta pÄ relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lÀttare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstÄr de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i bÄde Sverige och ur ett internationellt perspektiv.
Lika grund men ÀndÄ sÄ olika! : En kvalitativ studie om lÀrare i idrott och hÀlsas tolkning och bedömning utifrÄn kunskapskraven för takt och rytm.
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur nyexaminerade lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar med kunskapskraven för takt och rytm samt hur de bedömer elever i Ärskurs 6 utifrÄn dessa.Hur bedömer lÀrarna elever utifrÄn vÀrdeorden ?till viss del?, ?relativt vÀl? och ?vÀl? inom kunskapskravet för takt och rytm i Lgr 11?Hur definierar lÀrarna begreppen takt och rytm?Vilka resurser upplever lÀrarna har betydelse för arbetet med bedömning utifrÄn kunskapskraven för takt och rytm?MetodEn film producerades dÀr tvÄ elevers kunskaper och fÀrdigheter inom takt och rytm var i fokus. Sex stycken nyexaminerade idrottslÀrare fick sedan titta pÄ filmen och bedöma eleverna utifrÄn vÀrdeorden ?till viss del?, ?relativt vÀl? och ?vÀl? i kunskapskraven för takt och rytm i Lgr11. Sedan genomfördes intervjuer med samtliga idrottslÀrare för att fÄ en inblick i hur de anvÀnde vÀrdeorden och hur de arbetar med bedömning inom takt och rytm samt hur de resonerar om vilka resurser som kan inverka pÄ undervisningen och bedömningen.ResultatIdrottslÀrarna hade skilda meningar bÄde gÀllande vad vÀrdeorden innebar och i bedömningen av eleverna.
GrÀnslandsproblematiken. En studie om problematiken kring de elever som befinner sig i grÀnslandet mellan grundskolan och sÀrskolan
BakgrundEfter att ha tagit del av att sÀrskoleinskrivningarna ökat de senaste Ären ville vi ta reda pÄ vad denna ökning beror pÄ. DÄ det visat sig att det Àr eleverna i grundsÀrskolan, i synnerhet deelever som befinner sig i grÀnszonen mellan grundskola och sÀrskola, som ökat ville vi titta nÀrmare pÄ denna problematik.SyfteSyftet med vÄr undersökning var att kritiskt granska sÀrskoleinskrivningsrutinerna med sÀr-skilt fokus pÄ de elever som befinner sig i grÀnslandet mellan grundskolan och sÀrskolan. VÄra frÄgestÀllningar var:PÄ vilka grunder skrivs en elev in i sÀrskolan?Vem har makten att besluta om elevens framtid?Hur ser pedagoger och psykologer ute i verksamheten pÄ problematiken kring de elever som befinner sig i grÀnslandet mellan grundskolan och sÀrskolan?MetodVÄr undersökning bestod av en teoretisk och en empirisk del. I den teoretiska delen granskade vi kommunens sÀrskoleinskrivningsrutiner och vad som sÀgs i styrdokumenten om vilka ele-ver som tillhör sÀrskolans elevgrupp.
VÀrmeförluster i fjÀrrvÀrmerör : en teknisk och ekonomisk utredning av fördelar med en högre isoleringsserie
Denna rapport utreder fördelarna med en högre isoleringsserie av fjÀrrvÀrmerör. Dels ur ett ekonomiskt perspektiv men ocksÄ hur mycket energiförlusterna minskar med en tjockare isolering. Falu Energi och Vattens fjÀrrvÀrmenÀt ligger till grund för arbetet och rapporten Àr skriven i samarbete med FVB Sverige AB, FjÀrrvÀrmebyrÄn, pÄ uppdrag av Falu Energi och Vatten. Syftet med rapporten Àr att utreda hur mycket en tjockare isolering minskar energiförlusterna och om det lönar sig ekonomiskt. AlltsÄ att öka frÄn vad som anvÀnts i Falu Energi och Vattens fjÀrrvÀrmenÀt fram till idag, serie 2 som standard pÄ singelrör och serie 1 pÄ twinrör, till en högre serie. Rapporten ska ligga till grund för Falu Energi och Vatten i ett framtida beslut om att öka isoleringstjocklek för nya investeringar och reinvesteringar. Rapporten behandlar fjÀrrvÀrmesystemets funktion samt teorin kring de delar som ingÄr i ett fjÀrrvÀrmerör.