Sökresultat:
1261 Uppsatser om Titta pć - Sida 64 av 85
VÄldets dragningskraft : att titta pÄ vÄld pÄ YouTube
Jag har valt att skriva om vÄldsbilden pÄ nÀtet. Jag intresserar mig för ungdomar och deras anvÀndning av populÀrkulturella och egenproducerade bilder som verktyg för att bygga bilden av sig sjÀlv. I examensarbetet har jag tillÄtit mig att enbart undersöka bilden av vÄld som verktyg. I det hÀr fallet ungdomars egna bilder av vÄld filmade med kameramobil och publicerade pÄ webbplatsen YouTube. Jag inriktar mig i mitt skriftliga arbete i huvudsak pÄ mitt och mina informanters betraktande av och blick pÄ detta material samt ungdomars vilja att nÀrma sig bilder med vÄldsamt innehÄll.I den gestaltande delen av examensarbetet Äterkommer jag till de populÀrkulturella vÄldsbilderna.
Anpassningsbar datorvÀska
Rapporten redogör för ett examensarbete pÄ kandidatnivÄ som utförts pÄ Industridesigninstitutionen pÄ Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorvÀska dÀr vÀskan kan anpassas för den mÀngd saker som anvÀndaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta pÄ de generellabehoven anvÀndarna har för att bÀra med sig en bÀrbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvÀrda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, anvÀndaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet.MÄlgruppen har under hela projektets gÄng varit alla mÀnniskor som bÀr pÄ en bÀrbar dator dagligen. Under projektets gÄng har dock fokus hamnat pÄ att gestalta konceptet utifrÄn det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvÀrdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemÄlet att produkten skulle vara representativ och vÀrdeord som anvÀnts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell.Arbetsprocessen var uppdelad i en kartlÀggningsfas, en gestaltningsfas bestÄende av tvÄ skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas.
VoIP som kommunikationsplattform : TjÀnster och möjligheter
Begreppet Voice over Internet Protocol (VoIP) Àr nÄgot som nog de flesta har hört talas om, men vad innebÀr egentligen VoIP. Vi har tittat pÄ tekniken och Äterger en beskrivning av begreppet VoIP. Vi har valt att titta pÄ hur företag anvÀnder tekniken samtidigt som vi tittar pÄ vilka nya tjÀnster och möjligheter som finns. Hur ser tjÀnsteutbudet ut idag och hur pÄverkar detta sÀttet att kommunicera inom företagen? Vilken funktionalitet anvÀnds och hur drar man nytta av de fördelar och möjligheter som den nya tekniken erbjuder? Med förÀndrade kommunikationssÀtt ser vi hur verksamheter bÄde kan effektiviseras och utvecklas.NÀr vi tittar pÄ hur leverantörer bidrar till att utveckla sina kunders verksamheter sÄ ser vi att leverantörerna inte Àr delaktiga inom detta omrÄde i nÄgon större utstrÀckning.
Medier som engagerar : En studie av digitala epitexter kring svenska TV-serier
SÀtten att titta pÄ TV-serier har utökats de senaste Ären i och med Internets allt mer centrala rolli vÄr mediekonsumtion. Sverige har gÄtt ifrÄn att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vÄr studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför sjÀlva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som bestÄr av de tvÄ delarna peritextoch epitext. Dock Àr det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnssÄ mÄnga olika TV-serier och TV-kanaler Àr det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmÀngden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den Àr innan den faktiskt börjat sÀndas.Vi har anvÀnt oss av tre olika metoder för att kunna besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som rörvilka epitexter TV-kanaler anvÀnder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.
Ledtider och kostnader vid korta leveranstider: en
fallstudie vid Elektroskandia AB
Elektroskandia Ă€r en grossist med ett brett utbud av produkter. FrĂ„n lagret i Ărebro levereras gods till kunder i hela Sverige över natten. Examensarbetet ger förslag till hur Elektroskandia kan arbeta mot snabbare leveranser och ökad kontroll över kostnader. Det Elektroskandia kan erbjuda kunden Ă€r möjligheten att bestĂ€lla sent och fĂ„ leveransen tidigt nĂ€sta morgon. Detta beror pĂ„ att godsflödet Ă€r mycket ojĂ€mnt och för att kunna erbjuda konkurrenskraftiga priser samlastas godset i ett distributionsnĂ€t dĂ€r transporten sker över natten.
Vilken förbÀttring i visus ger begagnade glasögon hos hjÀlpsökande i Bolivia?
Bakgrund: World Health Organization, WHO, har i sina studier visat att det globalt finns 279 miljoner mÀnniskor med synnedsÀttning, av dessa beror 98 miljoner pÄ okorrigerade refraktionsfel och representationen Àr störst i utvecklingslÀnder hos personer över 50 Är.Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilken förbÀttring i avstÄndsvisus hjÀlpsökande i Bolivia fÄr med begagnade glasögon frÄn Vision for all, VFA, och samtidigt titta pÄ hur fördelningen av refraktionsfel ser ut i jÀmförelse med andra delar av vÀrlden.Metod & Material: Projektet utfördes i samarbete med VFA under en resa till Bolivia i april 2010. Tre stÀder i Bolivia besöktes och försökspersonerna fick sjÀlva söka upp undersökningsplatsen. En enklare synundersökning, dÀr bÀsta sfÀriska styrka togs fram binokulÀrt, utfördes av tre optikerstudenter och en legitimerad optiker. Snellen E-hake anvÀndes tillsammans med provbÄge, provglas och flipprar. Resultatet journalfördes och analyserades och jÀmfördes sedan med studier frÄn andra delar av vÀrlden.Resultat: I studien ingÄr 1083 försökspersoner mellan 6 och 92 Är, varav 622 var emmetropa, 300 hyperopa, ? +0,25D, och 161 myopa, ?-0,25D.
Varför vÀljer smÄ aktiebolag att behÄlla revisorn? : Efter avskaffande av revisionsplikten
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att skapa en förstÄelse om varför smÄ aktiebolag vÀljer att behÄlla revisorn trots att de inte behöver det. ForskningsfrÄgan blir dÄ: Vad Àr de bakomliggande faktorerna till att företagaren vÀljer att behÄlla revision? Metod: Detta Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag dÀr den vetenskapliga ansatsen bygger pÄ en deduktiv modell, vilket innebÀr att studien tar sin utgÄngspunkt i teorin för att sedan stÀllas mot den insamlande empirin. Empiriska data Àr av bÄde primÀr och sekundÀr karaktÀr. SekundÀr data har tillhandahÄllits av Bolagsverket medan primÀr data har samlats in via en enkÀtundersökning.
VĂ€rdering av skogsfastigheter enligt IAS 41
IAS 41 Àr en vÀrderingsstandard för Jord- och skogsbrukstillgÄngar. Detta innebÀr att alla jord- och skogsbrukstillgÄngar ska redovisas till verkligt vÀrde vid varje bokslutstillfÀlle. IAS 41 har funnits sedan tidigare men sedan IASC blev IASB sÄ har den reviderats. Den har bÄde fÄtt visst nytt innehÄll samt en del av det gamla har behÄllits. Den största förÀndringen Àr dock att tillgÄngen ska vÀrderas till verkligt vÀrde istÀllet för anskaffningsvÀrde.Vi har i denna uppsats valt att titta pÄ hur aktiva inom branschen har sett pÄ IAS 41 innan, under och efter förÀndringen i standarden.
Var gÄr grÀnsen? : En studie om reklambyrÄers förhÄllningssÀtt till etik och moral
Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, dÀribland fonder med en global placeringsinriktning. TvÄ av dessa produkter Àr globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, sÄvÀl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa nÄgot mervÀrde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta pÄ vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jÀmförelse med globalfonder.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jÀmförelse med globalfonder, tillfört nÄgot mervÀrde för den enskilde fondspararen utifrÄn parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.Metod: Studien bygger pÄ avkastningsdata frÄn Ätta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femÄrsperioden 1 oktober 2004 ? 1 oktober 2009.
Kreativitet och konformitet - om valet mellan att bygga sjÀlv eller att kopiera andras
Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur Ätta andraklassare vÀljer att bygga dÄ de stÀlls inför tvÄ olika miljöer. Jag undersöker saken genom tvÄ observationer, och kompletterar med tvÄ gruppintervjuer. Observationerna genomförs i barngrupper om fyra barn dÀr barngrupperna ges uppgiften att konstruera fritt med avklippta grillpinnar och hÀftmassa. NÀr jag observerar barnen och deras val av bygge mÀrker jag om de vÀljer att skapa efter egna idéer, kreativt, eller om de vÀljer att titta pÄ andras byggen, det som jag i den hÀr undersökningen benÀmner att tillÀmpa konformitet. Min strÀvan Àr att se vilka faktorer som pÄverkar barnen att vÀlja det konstruktionssÀtt som de anvÀnder.
Att övertyga om sanningen - Retorisk analys av manualer frÄn Jehovas vittnen och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga
Jag Àr intresserad av att titta nÀrmare pÄ hur tvÄ religiösa grupper som Jehovas vittnen ochJesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga presenterar sig för sin omgivning i mötet med enskildaindivider. Jag har mÄnga gÄnger mött mÀnniskor vars attityder till dessa missionÀrer/förkunnare Àr negativa. MÀnniskor verkar ofta bli störda eller kÀnna sig pÄhoppade nÀrnÄgon ringer pÄ deras dörr för att framföra ett religiöst budskap och stÀller frÄgor om ens personligatro. Samtidigt förstÄr jag att rörelser som Jehovas vittnen och mormonerna vÀxer ochatt det finns intresse av att slÀppa in missionÀrer/förkunnare för diskussion. Hur vÀljer dessamissionÀrer/förkunnare att presentera sig och sitt budskap? Finns det strategier för att fÄ sÄ brarespons som möjligt? Personligen sÄ upplever jag ofta att det finns en misstÀnksamhet tillmissionÀrer.
DFSS: UtvÀrdering av produktutveckling hos StÄlforskningen:
en fallstudie pÄ Sandvik Materials Technology
I den allt hÄrdare konkurrens som rÄder inom verkstadsindustrin Àr det viktigt att man redan i samband med produktutvecklingen skapar förutsÀttningar för att kunna tillverka en produkt av högsta kvalitet. Enligt Magnusson (2003) Àr det mÄnga nya produkter som inte klarar av att uppfylla kunders behov eller Àr krÄngliga eller dyra att tillverka. Sandvik Materials Technology stöter ibland pÄ dessa problem. Ett stort förÀndringsarbete drivs inom hela SMT och det har nu nÄtt fram till omrÄdet produktförnyelse. Exakt hur det arbetet skall ske Àr idag inte faststÀllt.
MÀns vÄld mot kvinnor ur ett manligt perspektiv - en kvantitativ studie om mÀns syn pÄ fenomenet mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer
Studiens syfte var att ur ett klass- och Äldersperspektiv titta pÄ hur mÀn ser pÄ fenomenet mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och vÄr övergripande frÄga var om vi i vÄr undersökning kunde se nÄgra skillnader eller likheter mellan de olika grupperna och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. VÄra utgÄngspunkter var:? Vad mÀnnen anser att vÄld Àr? Vem de tror att mannen som misshandlar Àr och varför han anvÀnder sig av vÄld? Vem de tror att den kvinna som riskerar att utsÀttas för vÄld i nÀra relationer Àr? Hur mÀnnen ser pÄ jÀmstÀlldhetFör att bÀst belysa vÄr studies syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi en kvantitativ ansats. Genom en enkÀtstudie frÄgade vi mÀn om hur de ser pÄ fenomenet mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. VÄr population bestod utav 102 respondenter frÄn tvÄ olika gymnasieprogram (ett yrkes- och ett studieförberedande) och tvÄ olika arbetsplatser (en verkstads- och en tjÀnstemannaarbetsplats).
Marknadsundersökning : Alternativa drivmedel och deras efterfrÄgan
Syftet med uppsatsen Àr att göra en marknadsundersökning pÄ drivmedel, som har till ÀndamÄl att klarlÀgga den rÄdande marknaden liksom hur marknaden kan komma att se ut i framtiden. Med drivmedelsmarknad avses distributionskedjan och kostnader för drivmedel ur slutkonsumentens perspektiv, samt slutkonsumenternas efterfrÄgan pÄ förnybara drivmedel.För att komma fram till syftet har vi tittat pÄ vilka drivmedel som finns, vilken tillgÀnglighet de har och vilka kostnader som anvÀndningen av varje drivmedel medför. För att titta pÄ marknadens efterfrÄgan pÄ förnybara drivmedel har vi intervjuat ett transportföretag och ett landsting om hur de stÀller sig till miljövÀnligare drivmedel och kostnaderna dessa medför. Vi genomförde dÄ en kvalitativ undersökning genom att intervjua Caland Transport AB och Landstinget i VÀrmland.Marknadsundersökningen pÄ drivmedel omfattar de fossila brÀnslen bensin, diesel och naturgas, biobrÀnslen etanol, metanol, biogas och vÀtgas, samt eldrift. Vi har tagit reda pÄ kort om drivmedlets aktuella/potentiella produktion liksom energiinnehÄll (produkt), men har lagt fokus pÄ distributionskedjan (plats) och kostnader (pris) ur slutkonsumentens perspektiv.
Vad sker pÄ taket? : En studie om tankarna bakom och anvÀndandet av det offentliga taket
Innan vi kommer in pÄ vad som sker pÄ tak reder arbetet ut hur takets yta kan ses i ett större sammanhang, vilka likheter och skillnader de har till andra outnyttjade ytor i vÄra stÀder. Arbetet begrÀnsar sig dÀrefter till att titta nÀrmare pÄ potentialen av att offentliga anvÀnda taket. Arbetet syftar dÀrmed till att ifrÄgasÀtta och undersöka takets plats inom planeringen, med fokus pÄ dess lÀmplighet som offentlig plats.Det undersökandet görs med hjÀlp av en fallstudie inkluderandes fem svenska och tvÄ utlÀndska tak vilka Àr tillgÀngliga offentligt. Exemplen Àr hÀmtade frÄn nutid i form av exempelvis Emporia i Malmö, projekt stadier i form av Park1 i Stockholm samt frÄn historian i form av Hötorgscitys takterrasser. UtifrÄn teorier av frÀmst Jan Gehl och Tomas Wikström studeras och analyseras platsernas förutsÀttningar och möjligheter till anvÀndande.