Sök:

Sökresultat:

1261 Uppsatser om Titta pć - Sida 63 av 85

"Fritid som överlevnad": en kvalitativ studie av fritidsvanor och karriÀrval mellan tvÄ grupper

Denna studie handlar om fritidsvanor och huvudsysselsÀttningar hos tvÄ olika grupper i samhÀllet, nÀmligen ungdomar i stadsdelen RosengÄrd och ungdomar i stadsdelen Limhamn vilka bÄda ligger i Malmö. Det finns klara skillnader nÀr man jÀmför dessa tvÄ grupper och dÀrför ville vi titta nÀrmare pÄ detta och analysera utifrÄn informanternas berÀttelser faktorer som pÄverkar valet av fritidsvanor och valet av huvudsysselsÀttning av utbildning och jobb samt varför de ser olika ut. Vi har utfört intervjuer i bÄda stadsdelarna och samtalat med ungdomar samt gjort deltagande observation för att se hur dessa ungdomar uppför sig i gruppen de tillhör.Ungdomar pÄ bÄda sidor eller i bÄda stadsdelar anser att fritid Àr en viktig faktor i deras liv och att olika fritidsaktiviteter har olika status. Fritidsaktiviteter pÄ RosengÄrd har inte samma status bland ungdomar i Limhamn och fritidsaktiviteter frÄn Limhamn har inte samma status bland ungdomar i RosengÄrd. Valet av utbildning och jobb Àr inte heller lika nÀr man jÀmför de olika stadsdelarna.

Sportmarknadsföring : En studie av SM-finalen i innebandy och AIK innebandy

Intresset för det undersökta fenomenet, uppmÀrksammades av en slump dÄ vi tog del av publiksiffran frÄn förra Ärets SM-final i innebandy. För oss med en uppvÀxt pÄ ishockeyrinken tyckte vi det var helt otroligt att SM-finalen fyllde hela globen. Ishockeyn hade inte ens fyllt Globen pÄ 4 Är, hur kunde en ung sport som innebandy klara detta? Dessutom var det intressant att publikkontrasten mellan en seriematch och SM-finalen för innebandy var hela 14 gÄnger större. Ur detta skapades vÄr problemformulering; PÄ vilket sÀtt skiljer sig marknadsföringen mellan SM-finalmatchen i innebandy och en seriematch i innebandy och vilka likheter kan urskiljas?Syftet var att beskriva vad AIK innebandy och arrangörerna för SM-finalen i innebandy gör för att locka publik till sina seriespelsmatcher respektive sitt finalevenemang.

Deloitte & Touche - en lönsamhetsbedömning av samgÄendet med Andersen

VÄrt syfte Àr att utreda huruvida de tvÄ revisionsbyrÄerna Andersen och Deloitte & Touche i Sverige har större möjligheter att skapa lönsamhet som ett företag efter samgÄendet. För att utreda detta inriktar vi oss pÄ tre nyckelfaktorer integration, strategi och finansiering. TvÄ stora omrÄden dÀr synergieffekter kan uppkomma Àr inom finansiering och strategi. För att dessa ska kunna uppkomma Àr det av högsta vikt att integrationen blir lyckosam. Blir den det kan det Àven uppkomma synergieffekter av integrationen i sig.

Att tÀnka utanför arket : En kartlÀggning över samarbeten som lett till produktinnovationer inom svensk pappers- och massaindustri

För drygt ett decennium sedan började marknaden för tryckpapper att vika. Den svenska pappers- och massaindustrin fick en ny annorlunda konkurrent genom introduktionen av till exempel smarta telefoner och surfplattor. Utvecklingen har medfört att svenska pappers- och massaföretag i högre utstrÀckning har börjat titta pÄ mer radikala innovationer i sin produktutveckling dÀr nya anvÀndningsomrÄden för trÀrÄvaran utforskas, en inriktning som krÀver kompetenser utöver de som bolagen besitter internt.Studiens syfte Àr att undersöka olika samarbetsformer inom svensk pappers- och massaindustri för att kartlÀgga vilka faktorer som varit, och Àr, framgÄngsrika för produktinnovationer. Ambitionen Àr ocksÄ att undersöka om det skett en förÀndring i samarbetenas karaktÀr under de senaste 25 Ären. De företag som deltagit i studien ÀrSCA, Södra Cell, Holmen/MoDo, Stora Enso, BillerudKorsnÀs och Rottneros samt ett antal samarbetspartner till dem.Resultaten visar att sÄvÀl samarbetsformer som vilka aktörer svensk skogsindustri samarbetar med har förÀndrats i stor utstrÀckning.

Immateriella tjÀnster: en övergripande bild av omrÄdets regelverk

RÀttsomrÄdet immateriell rÀtt innehÄller Àmnet immateriella tjÀnster. Dessa tjÀnster tillhör en komplex skala olika tjÀnster. Dessa skall först och frÀmst skiljas ifrÄn materiella tjÀnster, vilket innebÀr tjÀnster som har anknytning till lös sak, tillexempel försÀljning. Ett exempel pÄ en immateriell tjÀnst Àr advokatuppdrag. Det som kÀnnetecknar immateriella tjÀnster Àr just att de skiljer sig ifrÄn materiella tjÀnster.

Arbetsmotivation i en konjunkturnedgÄng: en kvalitativ studie med utgÄngspunkt i förvÀntansteori

Att tiderna för företag har försÀmrats drastiskt under det senaste halvÄret kan ingen ha missat. En konjunkturnedgÄng visar sig exempelvis inom handeln genom att omsÀttningen minskar nÀr befolkningen drar ner pÄ sin konsumtion. MÄnga företag motiverar sina anstÀllda idag genom finansiella belöningssystem. Vi har uppmÀrksammat att i den rÄdande konjunkturnedgÄngen riskerar dessa finansiella belöningssystem att mista sin motiverande funktion. Orsaker till det kan inom handelsföretag vara att yttre omstÀndigheter pÄverkar kundernas köpbeteende och detta gör att de sÀljmÄl som ligger som grund för belöningen blir svÄra att nÄ och ibland ouppnÄeliga.

Pepparspray- det senaste hjÀlpmedlet i polisens utrustning

DÄ den senaste tidens vÄld och hot mot polisen ökat i vÄrt samhÀlle har vi valt att titta lite nÀrmare pÄ vad som kan göras för att motverka detta. Polisen i Sverige avlossar idag sina tjÀnstevapen cirka 30-40 gÄnger per Är. Flera av dessa skjutningar skulle kanske ha undvikits genom tillÀmpning av ett icke dödligt vÄld t ex pepparspray. I februari 2004 beslutade Rikspolisstyrelsen (RPS) att svensk polis skulle utrustas med pepparspray. Pepparsprayen har sedan dess varit ute pÄ remiss i vissa myndigheter i Sverige och resultatet utreds nu av RPS.

NÀrstÄendes upplevelser av intensivvÄrdsrummet

Den hÀr studien handlar om nÀrstÄendes upplevelser av intensivvÄrdsrummet och dess miljö. Dagens intensivvÄrd bedrivs i en speciell miljö dÀr patienter monitoreras och vÄrdas med hjÀlp av högteknologisk apparatur. Tidigare forskning har visat att den fysiska och psykiska miljön kan pÄverka patienters och nÀrstÄendes vÀlbefinnande. Det har likasÄ visat sig att nÀrstÄende som vistas pÄ intensivvÄrdsavdelning upplever en förÀndrad livsvÀrld dÀr oro för den som vÄrdas blandas med kÀnslor av skuld, förnekelse och chock. NÀrstÄende Àr emellertid en resurs för patienten dÄ nÀrstÄendes nÀrvaro har visat sig stÀrka patienten.

En studie för Melodifestivalens interaktiva applikation

Melodifestivalen Àr en svensk musiktÀvling dÀr vinnaren av tÀvlingen representerar Sveriges bidrag pÄ Eurovision Song Contest. Melodifestivalen nÄdde uppemot 3,770 miljoner tittare Är 2015. MÄnga som tittade pÄ Melodifestivalen anvÀnde sig av deras applikation till att rösta och följa programmet.Denna studie Àr skriven i syfte att undersöka samt analysera hur medietekniker upplever kombinationen av att titta pÄ Melodifestivalen, samtidigt som de anvÀnder sig av Melodifestivalens applikation. Metoden som anvÀnts för att samla data och information har varit kvalitativa och kvantitativa intervjuer. All material har tagits fram i syfte att ge djupare svar/förstÄelse pÄ? de frÄgor som stÀllts.En annan viktig aspekt i denna studie Àr att undersöka hur Melodifestivalens applikation Àr uppbyggd samt vilka krav som stÀllts pÄ den.

Rest in public

Rapporten redogör för ett examensarbete pÄ kandidatnivÄ som utförts pÄ Industridesigninstitutionen pÄ Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorvÀska dÀr vÀskan kan anpassas för den mÀngd saker som anvÀndaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta pÄ de generellabehoven anvÀndarna har för att bÀra med sig en bÀrbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvÀrda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, anvÀndaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet.MÄlgruppen har under hela projektets gÄng varit alla mÀnniskor som bÀr pÄ en bÀrbar dator dagligen. Under projektets gÄng har dock fokus hamnat pÄ att gestalta konceptet utifrÄn det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvÀrdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemÄlet att produkten skulle vara representativ och vÀrdeord som anvÀnts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell.Arbetsprocessen var uppdelad i en kartlÀggningsfas, en gestaltningsfas bestÄende av tvÄ skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas.

Om segregation i allmÀnhet och i HjÀllbo i synnerhet

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ begreppet segregation och dess orsaker och konsekvenser. Vidare vill vi koppla det till ett omrÄdesperspektiv dÀr HjÀllbo fÄr stÄ som exempel. FrÄgestÀllningarna rör vad segregation Àr, vad den beror pÄ, vad den kan fÄ för konsekvenser och om den alltid Àr negativ. Vi har valt ett annorlunda och okonventionellt grepp för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Till stor del Àr uppsatsen en litteraturstudie kring segregation vilket ger en bakgrund till det breda forskningsomrÄdet bÄde i Sverige och internationellt.

GruppvÀgledning i Ärskurs 9

VÄrt examensarbete bygger pÄ en gruppvÀgledningsomgÄng som vi genomförde hösten 2005 med en grupp av sex elever som dÄ gick i nionde klass och var pÄ vÀg att vÀlja till gymnasiet. Syftet med examensarbetet var att undersöka om gruppvÀgledningen hjÀlpte eleverna inför gymnasievalet. Med detta avsÄg vi att titta pÄ om deras kunskap om sig sjÀlva och sÀkerheten inför deras val till gymnasiet hade ökat med hjÀlp av gruppvÀgledningen. Vi intervjuade Àven en grupp elever, som inte hade fÄtt gruppvÀgledning (referensgruppen), för att kunna jÀmföra resultaten. Vi valde att slumpmÀssigt frÄga ut klasskamrater till vÄr grupp som vi visste inte hade fÄtt nÄgon gruppvÀgledning i nian. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod baserat pÄ personliga intervjuer, dÀr vi har intervjuat de sex elever som vi hade i vÄr gruppvÀgledning och sex andra elever som inte har fÄtt nÄgon gruppvÀgledning (referensgrupp).

SOCIAL KOMPETENS: betydelse och bedömning utifrÄn rekryterarens perspektiv

Social kompetens Àr en viktig kompetens för att den handlar om socialt samspel som Àr oerhört centralt i vÄrt samhÀlle. Rekryterares jobb handlar om att stÀndigt bedöma arbetssökandes personlighet och kompetenser varav social kompetens Àr en av dessa. Hur rekryterare beter sig för att avgöra huruvida en person Àr socialt kompetent Àr oftast upp till rekryteraren.Syftet har varit att undersöka hur rekryterare definierar begreppet, dess betydelse i relation till andra urvalskriterier och arbetslivet och hur de sedan anvÀnder deras uppfattning om begreppet nÀr de bedömer om en person Àr socialt kompetent. Denna studie syftar till att undersöka och beskriva rekryterarnas perspektiv för att fokusera pÄ deras förstÄelse av begreppet och dess betydelse och som fokus för bedömningen Àr intervjusituationen.Detta Àr en kvalitativ fallstudie dÀr empirin har insamlats genom intervjuer. Jag har intervjuat elva rekryterare pÄ olika företag frÀmst bemanningsföretag.

VÀrlden som vi ser den : En undersökning om hur vi lÀser trovÀrdighet i andefotografier

Denna undersökning handlar om olika sÀtt att titta pÄ och uppfatta fotografier. FrÄgestÀllningen tar upp hur vi lÀser av trovÀrdighet i ett fotografi. Undersökningen tar upp olika synsÀtt och faktorer som kan pÄverka fotografiers trovÀrdighets som till exempel hur fotografiets teknik och dess koppling till det avbildade pÄverkar hur vi ser pÄ fotografier. Eller till exempel hur möjligheten att bearbeta fotografier pÄverkar trovÀrdigheten. Temat i undersökningen Àr fotografier pÄ spöken och andar.

Slumpens betydelse pÄ aktie- respektive spelmarknaden

MÄnga berÀttar om de ekonomiska vinster de gjort pÄ börsen under senaste Ären, och hur lÀtt pengarna rullat in pÄ deras konton. Med en liten inblick i finansmarknaden och genom att titta pÄ A-ekonomi dÄ och dÄ sÄ blir i stort sett alla aktieaffÀrer lyckade. Vi hör dock sÀllan nÄgon berÀtta om folks dÄliga aktieaffÀrer. Börsen verkar med andra ord vara en guldgruva för dem som investerar dÀr. Med hjÀlp av dyra aktierekommendationer kan man göra Ànnu större vinster enligt en rad olika fondkommissionÀr.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->