Sökresultat:
1261 Uppsatser om Titta pć - Sida 54 av 85
Köparens undersökningsplikt respektive sÀljarens upplysningsplikt vid köp av fast egendom
Syftet med uppsatsen var beskriva sÀljarens upplysningsplikt respektive köparens undersökningsplikt vid köp av fast egendom, samt att beskriva konsekvenserna dÄ upplysningsplikten respektive undersökningsplikten inte iakttas. För att förtydliga detta ytterligare har vi Àven valt att behandla fastighetsmÀklarens och besiktningsmannens stÀllning vid köp av fast egendom. Vi har valt att anvÀnda rÀttsdogmatisk metod, vilket innebÀr att beskriva nu gÀllande rÀtt. Enligt JB ligger det pÄ köparens ansvar att göra en noggrann undersökning av byggnaden. De fel eller skador som köparen har haft möjlighet att upptÀcka kan inte sÀljaren göras ansvarig för.
Organisatoriskt lÀrande inom den offentliga skolmÄltidsverksamheten
Bakgrund och problem: SkolmÄltidsverksamheten i Sveriges kommuner Àr i behovav förbÀttring. I Torslanda stadsdel, i Göteborg, har ett förÀndringsarbete avskolmÄltiderna genomförts med ett lyckat resultat. Det ordnades i form av ett projektsom kallades Torslanda Matprojekt. Författaren anser att det Àr viktigt att spridakunskapen om hur ett lyckat förÀndringsarbete kan genomföras.Det kan eventuellt ha skett ett organisatoriskt lÀrande under projektets gÄng. EttförÀndringsarbete medför ofta ett visst motstÄnd, och det krÀvs resurser för attförÀndra en mÄltidsverksamhet.Syften: Författaren avser att beskriva hur ett eventuellt organisatoriskt lÀrande hargenomförts utifrÄn Senges idéer, vilket motstÄnd som har förekommit och hur och nÀrde övervanns, samt förklara hur de ekonomiska resurserna har blivit hanterade.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ projektets tvÄ första faser.
Ledarskap och mÄngfald : en fallstudie om hur butikschefers ledarskap pÄverkas och anpassas vid kulturella skillnader.
I mÄnga organisationer och företag finns det en ökad personalstyrka med en annan etnisk bakgrund Àn den svenska. Med anledning av detta har vi valt att titta nÀrmare pÄ etnisk och kulturell mÄngfald.Denna uppsats Àr en empirisk undersökning som baserar sig pÄ litteraturstudier samt pÄ intervjuer av tre butikschefer och nÄgra av dess medarbetare. VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur butikscheferna pÄverkas av kulturella skillnader och hur de anpassar sitt ledarskap till olikheterna. I den befintliga referensramen behandlas teorier om ledarskap och organisationskultur bland annat för att enkelt kunna sÀtta lÀsaren in i Àmnet.UtifrÄn de svar vi har erhÄllit frÄn de intervjuade butikscheferna och medarbetarna har vi kommit fram till olika stÀllningstaganden. De flesta var positivt instÀllda till den etniska mÄngfalden.
Ekonomistyrningens anvÀndning och betydelse vid strategiska beslutsprocesser - En fallstudie vid Scancem AB
Strategiska beslut Àr komplexa och innebÀr ofta en stor risk för företaget. Det finns mÄnga faktorer som ligger till grund för beslutsunderlaget och mÄnga faktorer som pÄverkar en strategisk beslutsprocess. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ en av dessa aspekter; den information som hÀmtas frÄn ekonomistyrningen. Vi fann det mest intressant att fördjupa oss i ekonomistyrningens anvÀndning och betydelse. Hur ekonomistyrsystemet Àr utformat bör rimligtvis pÄverka hur det anvÀnds och vi frÄgar oss dÀrför om det finns nÄgra krav pÄ ekonomistyrsystemets utformning? Vilka andra faktorer pÄverkar anvÀndningen av informationen? Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur ekonomistyrningen anvÀnds dÄ strategiska beslut fattas samt vilken betydelse ekonomistyrningen fÄr för det strategiska beslutet.
Going Concern
Bakgrund och problem: Antagandet om fortlevnad ses i redovisningspraxis som ensjÀlvklarhet. Problemet Àr att tillÀmpningen av fortlevnadsprincipen inte alltid ger enrÀttvisande bild av bolagets stÀllning. Dessutom sker stora förÀndringar i reglering ochnormgivning utan att principen tas upp till diskussion.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utvÀrdera redovisningsprincipen going concern. SyftetÀr dessutom att beskriva hur principen skildras i redovisningsteorin, i de svenskaregelverken samt försöka ge en bild av begreppets status i nutida svenskredovisningspraxis. Vi kommer Àven att utvÀrdera going concern som bedömningsamt dess relevans ur ett redovisnings- samt revisionsperspektiv.
Investeringsstrategier : En studie om relativvÀrdering som investeringsstrategi
Bakgrund: NÄgot som mÄnga privatpersoner upplever svÄrt, Àr att vÀlja aktier att investera i bland de tusentals som finns noterade pÄ aktiemarknader runt om i vÀrlden. Enbart pÄ Stockholmsbörsen i Sverige finns det enligt Nasdaq OMX (2010) 288 stycken noterade aktier att vÀlja mellan pÄ huvudlistorna. En investerare har idag Àven tillgÄng till mycket information om företagen vilket bidrar till att det blir svÄrt att sortera bort vad som Àr oviktigt. DÄ mÄlet för mÄnga investerare Àr att slÄ index Àr det intressant att titta pÄ investeringsstrategier som kan tÀnkas slÄ index pÄ lÀngre sikt.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka investeringsstrategier pÄ Stockholmsbörsen baserade pÄ nyckeltalen P/E-talet, P/S-talet, P/BV-talet och direktavkastning. Detta för att komma fram till om det Àr det möjligt att generera överavkastning genom att följa nÄgon eller nÄgra av dessa och om det visar sig stÀmma, komma fram till vilket eller vilka nyckeltal som Àr att föredra.Metod: Studien bygger pÄ en kvantitativ metod dÀr fyra nyckeltal har undersökts.Resultat: Studiens resultat visar pÄ att det Àr möjligt att generera överavkastning gentemot index genom att följa en investeringsstrategi baserad pÄ de studerade nyckeltalen.
Fokus pÄ Internkontroll : den nya Trenden
Bakgrund: Intresset kring internkontroll har ökat efter att ett flertal skandaler har uppdagats i större organisationer runt om i Sverige. Trenden visar att organisationer kommer öka sina satsningar pÄ internkontroll de nÀrmaste Ären för att minska riskerna för oegentligheter. Det stÀlls ocksÄ högre krav pÄ kommunerna att utnyttja sina resurser sÄ effektivt som möjligt och de har ett stort ansvar gentemot sina invÄnare nÀr det gÀller den externa redovisningen. En kommunal muthÀrva har nyligen uppdagats i Göteborgs Stad vilket ledde till en nödvÀndig granskning av internkontrollen och en stark förbÀttring krÀvs.Syfte: UtgÄngspunkten Àr att utifrÄn COSO - modellen, som Àr en erkÀnd metod för att sÀkerstÀlla internkontrollen, se om KungÀlvs kommun har tillfredstÀllande rutiner. Syftet Àr att kunna ge förslag pÄ förbÀttrande ÄtgÀrder.Genomförande: Studien genomfördes med bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod.
Gymnasium för alla : Hur kan pedagoger ge stöd till elever utan att skapa segregering?
Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger pÄ gymnasiet arbetar för att fÄ alla elever att nÄ mÄlen utan att anvÀnda segregerande lösningar. Det görs genom att titta nÀrmare pÄ hur pedagogerna lÀgger upp undervisningen nÀr mÄlet Àr att skapa inkludering. För att utvÀrdera pedagogernas uppfattning av undervisningen ges Àven elevernas syn. Vidare undersöks hur vida rektorns instÀllning pÄverkar hur pedagogerna arbetar.Studien Àr upplagt som en fallstudie och beskriver arbetet pÄ en fristÄende gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes en kvalitativ del och en kvantitativ del.
Behov och efterfrÄgan av en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd Kommun
Syftet med studien var att undersöka vilket behov och vilken efterfrĂ„gan det fanns av att upprĂ€tta en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd kommun. För att uppnĂ„ vĂ„rt syfte har vi granskat problembakgrunden samt undersökt tjĂ€nsten ur ett förĂ€ldraperspektiv. Den offentliga sektorn har lĂ€nge dominerats av en tĂ€mligen introvert syn pĂ„ kommunikationsuppdraget, dĂ€r tyngdpunkten har legat pĂ„ skyldigheten att informera. NĂ€r det kommer till den kommunala verksamheten har denna under senare Ă„r genomgĂ„tt förĂ€ndring, dĂ€r de alltmer börjat se medborgarna som sina kunder, med ökat fokus pĂ„ service. Kommunerna som ingĂ„r i SjuhĂ€rad/Södra Ălvsborg har ingĂ„tt i projektet som de valt att kalla "Samverkan kring förĂ€ldrastöd i SjuhĂ€rad/Södra Ălvsborg".
Autonomi- och enhetsproblematik i Kants tredje kritik
Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad vÀcktes vÄrt intresse för att studera entreprenörskap inom detta omrÄde. Genom att konkurrensutsÀtta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vÄrdmarknaden och valde att titta pÄ sjukgymnaster vilket Àr en grupp som finns som privata aktörer i olika former pÄ denna marknad.Syftet med denna rapport Àr att fÄ en förstÄelse för hur det Àr att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som Àr viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat Ätta sjukgymnaster, varav sex Àr privat praktiserande med en sÄ kallad ersÀttningsetablering. Vi har Àven intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sÀlja företaget och istÀllet arbeta kvar som verksamhetschef.NÄgra av de teorier som har anvÀnt oss av utifrÄn vÄrt resultat Àr Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om smÄ företagarens identitetsarbete. Vidare har vi anvÀnt oss av marknadsföringsteorier inom nÀtverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien Àr att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare Àn den som företagare.
Den röda trÄden - En kvantitativ studie om socionomstudenters yrkesplaner under studietiden
Syfte Syftet med uppsatsen Àr att se om socionomstudenters yrkesplaner pÄverkas under studietiden. Hur mÄlinriktade Àr socionomstudenterna vad gÀller karriÀr och yrkesval? Vet man vad man vill jobba som? Flera personliga val görs under studietidens gÄng. Kan man se en röd trÄd genom dessa?Metod Författaren har anvÀnt sig av en kvantitativ metod i form av en enkÀtstudie.
De yngsta barnens samspel i tamburen
Bakgrund:Omsorgs- och rutinsituationer Àr viktiga hörnstenar i arbetet med de yngsta barnen pÄ förskolan. Trygga miljöer dÀr barnen och pedagogerna samspelar betyder mycket för barnens utveckling, men hinner barn och pedagoger interagera i den utstrÀckning som vore önskvÀrd? Om inte, vad Àr det dÄ som hindrar dem? I vÄr studie ville vi ta reda pÄ hur samspel sker inom ett av dessa omrÄden och valde ut tamburen med av- och pÄklÀdning, som den arena vi ville undersöka nÀrmare.Syfte:VÄrt syfte med arbetet var att se hur smÄ barns samspel ser ut och hur denna interaktion kommer till uttryck i tamburen. De frÄgestÀllningar vi valde var:? PÄ vilket sÀtt uttrycker de yngsta barnen en vilja eller ovilja till samspel i tamburen?? PÄ vilket sÀtt medverkar pedagogen i samspelet mellan barnen?Metod:VÄrt resultat bygger pÄ en observationsstudie dÀr vi valde att genomföra videoobservationer pÄ en avdelning vid fem olika tillfÀllen och samtidigt komplettera dessa genom att skriva ner vad vi sÄg för hand.
Hinder för barnplaner under ekonomisk osÀkerhet? : En kvantitativ studie om hur arbetsförhÄllanden pÄverkar kvinnors barnintentioner i fyra europeiska lÀnder
Den hÀr uppsatsen undersöker pÄ vilket sÀtt ekonomiska faktorer som anstÀllningskontrakt och arbetslöshet pÄverkar kvinnors intentioner att skaffa barn inom tre Är. MÄnga tidigare studier har undersökt hur sambandet ser ut mellan ekonomisk osÀkerhet och fertilitet, men desto fÀrre har koncentrerat sig pÄ att titta pÄ sambandet mellan anstÀllningskontrakt och barnintentioner.Uppsatsen baseras pÄ tvÀrsnittsdata frÄn European Social Survey, som samlades in Är 2004 och 2010. Sex logistiska regressionsanalyser har utförts för att undersöka hur detta eventuella samband skiljer sig inom Ären samt mellan kvinnor som Àr barnlösa och kvinnor som har ett barn sedan tidigare. Flera kontrollvariabler har inkluderats i modellerna.De slutsatser som kan dras frÄn analyserna Àr att barnlösa kvinnor som hade en ostabil arbetssituation Är 2004, var mindre benÀgna att planera för att skaffa barn inom tre Är Àn kvinnor som hade fast anstÀllning. För kvinnor som hade ett barn sedan tidigare hade istÀllet egenföretagare och övriga utanför arbetsmarknaden en större sannolikhet att skaffa ett andra barn Àn de med fast anstÀllning.
En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter : -Revisionskommittéer pÄ
Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter:revisionskommittéer pÄ ?resande fot?.Bakgrund: Allt fler lÀnder vÀljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance frÄn andra lÀnder, oftast frÄn de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestÀmmelse eller förordning. DÄ det har pÄvisats tydliga skillnader mellan olika lÀnders corporate governance system, kan det ifrÄgasÀttas om det verkligen fungerar attöverföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara vad som hÀnder meden regulativ reform dÄ den införs i en ny kultur och affÀrskontext. Som exempel pÄ en regulativ reform har vi i vÄrt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext.Metod: För att komma fram till vad som kan hÀnda med en implementeradregulativ reform i en ny kultur och affÀrskontext, har vi valt att titta nÀrmare pÄ implementeringen av revisionskommittéer i Sverige.Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer frÄn en annan kultur och affÀrskontext kommer att omtolkas dÄ den överförs till en ny kontext.
Eye tracking som interaktionsmetod för interaktiva informationsskÀrmar
InformationsskÀrmar Äterfinns idag pÄ en mÀngd olika platser: i butiker, bibliotek, buss- och tÄgterminaler och liknande. InformationsskÀrmar Àr pÄ frammarsch och spÄs bli en Ànnu vanligare syn framöver. Oftast Àr dessa skÀrmar helt statiska, det vill sÀga det gÄr inte att interagera med dem och i de fall de tillÄter interaktion handlar det frÀmst om pekskÀrmar. PekskÀrmstekniken har dock vissa tillkortakommanden och det finns ett behov av att undersöka nya sÀtt att interagera med datorer och informationsskÀrmar. En teknik som funnits lÀnge i olika former men fram tills nyligen varit relativt otillgÀnglig för vanliga konsumenter Àr eye tracking (ögonspÄrning), en teknik för att spÄra ögonrörelser hos mÀnniskor.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur eye tracking kan kombineras med en informationsskÀrm.