Sökresultat:
1261 Uppsatser om Titta pć - Sida 25 av 85
Bostadsplanering i Stockholms stad - markpriser och rumslig fördelning av upplÄtelseformerna hyresrÀtt och bostadsrÀtt.
Detta Àr en kvantitativ studie som syftar till att analysera pÄ vilket sÀtt markvÀrden styr markanvÀndning i Stockholms stad med fokus pÄ bostÀder som planeras med upplÄtelseformerna hyresrÀtt och bostadsrÀtt, samt om den rumsliga fördelningen av markanvisningarna Àr kopplade till markpriser. Studien vill Àven till viss del titta pÄ sambandet mellan markpriser, attraktivitet och upplÄtelseformer, samt diskutera vilka effekter höga markpriser kan fÄ med hjÀlp av bland annat markvÀrdesteori. HuvudfrÄgan Àr: PÄ vilket sÀtt pÄverkar markvÀrden i Stockholm planeringen av byggandet av hyresrÀtter och bostadsrÀtter? Resultatet visar att det markanvisas ungefÀr hÀlften bostadsrÀtter och hÀlften hyresrÀtter, som Àr tillgÀngliga för alla. Resultatet varierar, men min sammanfattade bedömning Àr att hyresrÀtten inte blir Äsidosatt till förmÄn för bostadsrÀtten pÄ grund av höga markvÀrden, Àven om det i vissa fall gÄr att skönja tendenser till att man föredrar att markanvisa bostadsrÀtter dÀr markvÀrdet Àr högt och marken attraktiv..
Att fungera internt för att nÄ ut externt: En kvalitativ studie om samband mellan Gröna Lunds företagsledning och gÀstens upplevelse
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en företagsledning bör arbeta för att skapa goda förutsÀttningar för gÀsten att fÄ en helhetsupplevelse. För att avgrÀnsa vÄrt syfte har vi valt att titta nÀrmare pÄ Gröna Lunds organisation. Vidare har vi samlat empiri till studien utifrÄn tre perspektiv; konsulter, företagsledning och gÀster. För att nÄ ett resultat har vi genomfört kvalitativa intervjuer med personer som representerar de tre nÀmnda perspektiven, som sedan kompletterats med en litteraturstudie för att definiera relevanta begrepp. I analysen har vi sedan tolkat resultatet och tagit in litteratur för att till sist nÄ vÄra konklusioner.
Att nÀrma sig ett museum : Ett förberedelsematerial för förskolan
Detta Àr ett sjÀlvstÀndigt arbete bestÄende av en uppsats och en produkt som utformats inom förskollÀrarprogrammet vid Uppsala universitet i nÀra samarbete med Museum Gustavianum. Undersökningar visar att museer och förskola/skola ofta vill samarbeta, men att detta samarbete ofta uteblir trots den goda viljan. I detta examensarbete har vi valt att titta nÀrmre pÄ vilka trösklar som finns och utvecklat en produkt för att frÀmja anvÀndandet av museum som arena för lÀrande.Som ett led i produktutvecklingen har vi i förarbetet gjort en omvÀrldsanalys. I denna ingÄr en enkÀtundersökning, tvÄ observationer av guidade visningar, ett besök pÄ museet med en barngrupp samt inlÀsning av tidigare forskning pÄ omrÄdet.Produkten Àr ett förberedelsematerial för förskolan i form av en berÀttelse, tÀnkt att kunna anvÀndas av pedagoger och barn inför ett besök pÄ Museum Gustavianum. Ambitionen Àr att materialet ska vÀcka upptÀckarlust och ge en introduktion och förkunskaper genom text och bild.
NÀr flickor tystnar: ett försök att stÀrka sjÀlvkÀnslan och medvetandegöra unga flickors syn pÄ feminism, kön och jÀmstÀlldhet
Syftet med vÄrt examensarbete var att genom vÀrderingsöningar i en högstadieklass försöka stÀrka sjÀlvkÀnslan och medvetandegöra unga flickors syn pÄ feminism, kön och jÀmstÀlldhet. Vi valde att dela ut anonyma ostrukturerade enkÀter vid första tillfÀllet som en förstudie för att fÄ en inblick om varje enskilld individs syn och kunskap om Àmnet. Sedan följde ett antal lektionstillfÀllen med vÀrdringsövningar. För att kunna undersöka om vÀrderingsövningarna pÄverkade flickorna sÄ anvÀnde vi oss av strukturerade observationer som mÀtmetod dÀr vi i förvÀg kunde faststÀlla vad vi ville titta pÄ i form av ett observationsprotokoll för varje vÀrderingsövning. Som slutstudie valöde vi att Äter lÀmna ut samma enkÀt för att se om en förÀndring skett.
"Det dÀr med x det klarar jag, men sÄ lÄngt som till y kom jag aldrig" : en fallstudie över problem vid introduktion av algebra
Flera internationella undersökningar visar att svenska elever Àr jÀmförelsevis svaga i matematik och framförallt i algebra. Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en uppfattning om hur lÀrare introducerar moment ur algebra i Ärskurs Ätta och lÀrares syn pÄ algebra. Vidare Àr syftet att analysera elevers svÄrigheter och vilka fel de gör inom algebra. Vi vill Àven titta nÀrmare pÄ hur kommunikationen sker i klassrummet, vid introduktionen av ett nytt moment. De tvÄ undersökta lÀrarna och deras tvÄ klasser kommer frÄn samma centrala skola i Uppsala.
MÀnniskor som tigger: En studie av hur handlare ser pÄ fenomenet
Syftet med uppsatsen Àr att studera vad handlare har för uppfattningar och Äsikter kring och attityder till fenomenet ?mÀnniskor som tigger utanför matbutiker? samt vilka ÄtgÀrder och lösningar handlare vill se samt tar till gÀllande fenomenet.Med denna uppsats Àmnar jag titta nÀrmare pÄ det, i Sverige, relativt nya fenomenet med mÀnniskor som tigger utanför matbutiker. Och det frÄn handlarnas synvinkel, hur de tÀnker kring fenomenet.Uppsatsen genomfördes kvalitativt och resultatet bestÄr av intervjuer med handlare samt ett urval av det som rapporterats av media kring fenomenet med mÀnniskor som tigger utanför butiker.De teoretiska ramarna innefattar Zygmunt Baumans teorier kring samhÀllens skapande av frÀmlingar, Max Webers ?Verstehen? och teorier om socialt handlande och Anthony Giddens tankar kring globalisering.Resultatet visar pÄ ett fenomen som handlare inte vet hur de ska hantera, inte vill behöva hantera och som det Àr svÄrt att ta stÀllning för eller emot. Och ett som mÄnga, bÄde bland de intervjuade och bland de som uttalat sig i media, anser att det Àr dags att ?nÄgon? tar ansvar för och gör nÄgonting Ät..
Hur bör genusperspektivet integreras i högre utbildning? - en granskning av Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.
Denna uppsats syftar till att granska om och hur Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet lyckats integrera ett genusperspektiv i utbildningen pÄ grund- och fortsÀttningskursen (1-60 hp). Detta gör vi utifrÄn en normativ argumentation om genusperspektivets vÀrde för akademisk utbildning samt universitetets och institutionens uttalade mÄl för dess integrering. Genom att titta pÄ hur man formulerat sig i utbildningsplaner och scheman samt genom en granskning av kurslitteraturen argumenterar vi för att man inte lyckats integrera ett genusperspektiv i den utstrÀckning vi anser vara önskvÀrd. I vÄr analys fann vi att en stor del av kurserna helt saknar genusperspektiv. Vid de tillfÀllen dÄ man gjort försök att införa det har detta visat sig problematiskt utifrÄn flera av genusperspektivets grundlÀggande antaganden.
Hur pÄverkar det globala civilsamhÀllet staten? Exemplet rörelser för legalisering av abort i Colombia
PÄ kort tid har Colombia gÄtt frÄn ett totalförbud mot abort till en ovÀntad legalisering, en kontroversiell lagÀndring vilken Àr ett resultat av inhemska och internationella organisationers arbete i kombination med det globala civilsamhÀllet. Denna utveckling visar en ovÀntad kÀlla till makt som blir intressant att fördjupa sig i dÄ det Àr ett aktuellt fenomen, och en kritisk frÄga som kom ett genomföra en radikal förÀndring i ett konservativt klimat. Vi studerar hur olika rÄdande teorier om det globala civilsamhÀllets pÄverkan pÄ politiken kan ge en ökad förstÄelse för detta exempel, genom att titta nÀrmare pÄ begrepp som makt, globalisering, mÀnskliga rÀttigheter samt relation mellan stat och samhÀlle. Detta material baseras pÄ rÄdande och aktuell litteratur i form av böcker och artiklar, samt tvÄ intervjuer med sakkunniga personer.Nyckelbegrepp i denna studie Àr makt, det globala civilsamhÀllet, pÄverkan, feminism samt abortfrÄgan..
Samband vid Brf. Krönet : studier runt en vÀderstation
Syftet med detta examensarbete Ă€r att titta pĂ„ och eventuellt upptĂ€cka vissa samband mellan de vanligaste klimatparametrarna (lufttemperatur, sol, vind, luftfuktighet och lufttryck) och inomhusklimatet. Inomhusklimatet Ă€r i detta arbete det samma som luftens temperatur inomhus.Ăven en sammanstĂ€llning av tvĂ„ studier kring NordIQ?s styrning av vĂ€rmesystemet och tappvarmvattnet görs. En stor del av arbetet har varit att sammanstĂ€lla och studera insamlad data frĂ„n bland annat en vĂ€derstation.Under den hĂ€r perioden (vĂ„ren) Ă€r det solen och utomhustemperaturen som har störst pĂ„verkan pĂ„ temperaturen inomhus. En stor del inom energisektorn idag handlar om att anvĂ€nda energin effektivare och minska pĂ„ utslĂ€ppen. Förhoppningen Ă€r att detta arbete ska kunna hjĂ€lpa till i den riktningen. Att utnyttja gratisenergin och dra ner pĂ„ t.ex.
IT-stöd för mikroföretag inom tjÀnstesektorn Hur frisörbranschen kan anvÀnda sig av IT för att stödja sin verksamhet
Studier har visat att mikroföretag inom tjÀnstesektorn ofta Àr ganska eftersatta i sin ITanvÀndningi förhÄllande till större företag. Vi ser dÀrför ett behov av att undersöka hurIT kan anvÀndas för att stödja mikroföretag inom tjÀnstesektorn.Vi har genom induktivt arbete utfört fem intervjuer för att undersöka hur IT kananvÀndas för att stödja arbetet inom mikroföretag i tjÀnstesektorn, dÀr vi valt att titta pÄfrisörbranschen som exempel. UtifrÄn det resultat vi samlat in har vi utvecklat en ITbaseradsystemprototyp i nÀra samarbete med salongerna. VÄrt syfte med prototypenhar varit att utvÀrdera huruvida de designförslag som vi framstÀllde tÀckte deras ITbehov.Genom att utvÀrdera vÄr prototyp, ihop med slutanvÀndare, har vi fÄtt utvÀrdefull information som hjÀlpt till att designa en IT?lösning som i hög grad stödjerderas arbetssituation.VÄr studie pekar pÄ att de befintliga systemen inom frisörbranschen idag inte Àr sÄanvÀndbara som de skulle kunna vara.
Motivation i spanskundervisningen : "Upplevelse av spanska som andra sprÄk"
Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka vad elever i klass 7 och klass 8 som lĂ€ser spanska som andra sprĂ„k ser som motiverande för sina spanskstudier. Jag ville Ă€ven titta nĂ€rmare vad som kan skapa motivation hos eleverna. I min undersökning ville jag ocksĂ„ undersöka vilka strategier lĂ€rare har för att öka elevernas motivation för att lĂ€sa spanska. Som metod valde jag att göra en enkĂ€tundersökning bland i elever som gĂ„r i Ă
k 7 och Ă
k 8 pÄ tvÄ kommunala skolor och tvÄ friskolor. Dessutom har jag intervjuat tvÄ undervisade spansklÀrare.
Ăter 8 och 11 Ă„ringar enligt Livsmedelsverkets riktlinjer för skolmaten?
MÄlet med maten i skolan Àr att den ska vara tillrÀckligt nÀringsriktig och att det ska finnas tillrÀckligt mycket av den för att kunna fylla elevernas nÀringsbehov. Det Àr dÀrför viktigt att matsedeln nÀringsberÀknas och att den dÀrmed uppfyller nÀringsrekommendationerna. Livsmedelsverket har i samarbete med Centrum för TillÀmpad NÀringslÀra utformat riktlinjer för hur en bra skollunch ska se ut. Studiens huvudsyfte var att undersöka hur mycket kolhydrater, fett, proteiner och jÀrn eleverna egentligen fÄr i sig via skollunchen i jÀmförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Ett ytterligare syfte var att titta pÄ om eventuella miljöfaktorer kan pÄverka hur mycket barnen Àter.
Regionala frÄgor pÄ lokal nivÄ - En studie av HH-samarbetet
Sedan 1995 har ett transnationellt samarbete formats mellan Helsingborg och Helsingör. HH-samarbetet har som roll att profilera och stĂ€rka stĂ€derna i Ăresundsregionen via integrationsprojekt. Arbetet pendlar mellan lobbyarbete och direkt stöd till enskilda projekt.Samarbetet Ă€r en del i den ökade regionalisering som Ăresundsregionen pĂ„ senare Ă„r hĂ€ngivit sig Ă„t. Utvecklingen har dock kritiserats för dess tjĂ€nstemannastyrda karaktĂ€r och bristen pĂ„ politisering har lett till ett ifrĂ„gasĂ€ttande av dess legitimitet och skapat upphov till frĂ„gor rörande regionalisering och politikers respektive tjĂ€nstemĂ€ns roll i arbetet.I följande arbete har politikers och tjĂ€nstemĂ€ns roll i detta smĂ„skaliga samarbete granskats. Genom att titta nĂ€rmre pĂ„ HH-samarbetet framgĂ„r en beaktansvĂ€rd skillnad i graden av politisering mellan regionala och kommunala projekt.
FrÄn tanke till bestÀllning : om framtagningsprocessen av TTEM/TEMU
NÀr Försvarsmakten bestÀller materiel frÄn Försvarets Materielverk sker detta genom kravdokumentet Teknisk, Taktisk, Ekonomisk mÄlsÀttning (TTEM). Dokumentet skall spegla de krav som finns pÄ systemets alla aspekter. Inom Försvarsmakten Àr det de materielsystemansvariga pÄ högkvarterets produktionsledning som ansvarar för framtagandet. Processen för framtagande innehÄller ett antal moment som skall genomföras.Det Àr om framtagandeprocessen och dess ingÄende moment som Àr denna uppsats Àmne. Syftet Àr att undersöka och utvÀrdera processen och om möjligt föreslÄ förbÀttringsÄtgÀrder.
En studie i SiS-placerade ungdomars upplevelser av och attityder till ART
I dagens samhÀlle ökar vÄldsbrotten bland ungdomar och vÄld, hot, mobbning och vandalism Àr vanligt förekommande. Vi har valt att titta pÄ aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, frÀmst inlÀrningsteori och kognitiv teori. SamhÀllet behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda Àn med aggression i olika situationer, ett sÀtt Àr behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) Àr en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ SIS-institutioner, dÀr ungdomar med tung social problematik Àr placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgÄtt behandlingen har för Äsikter om den och om de sjÀlva tror sig kunna ha nytta av behandlingen Àven i framtiden.