Sammanfattning Detta examensarbete är ett planeringsprojekt i Helsingfors. Planområdet är ett verkstadsområde för de statliga järnvägarna i Finland, VR. Här har man byggt och reparerat tåg under ett sekel. Planområdet är aktuellt som förnyelseområde då de ursprungliga verksamheterna successivt minskat. De har lämnat en rad byggnader efter sig som varierar i storlek, material och ålder.

Inledning: Svensk ishockey har under de senaste decennierna utvecklats till att bli en upplevelse­­­industri, vilket gör upplevelsen i arenan allt viktigare. En ishockeymatch säljs numer som en helhetsupplevelse, vilket ställer krav på klubbens utformning av arena­upplevelsen.Syfte: Studiens syfte är främst att undersöka hur Örebro Hockey arbetar med arena­upplevelsen för publiken i Behrn Arena under ishockeymatcher samt vad klubben i framtiden kan göra för att förbättra arenaupplevelsen. Studien ska även undersöka skillnaderna mellan att se en match i Behrn Arena och på tv.Frågeställningar:Vad gör Örebro Hockey för arenaupplevelsen i Behrn Arena?Vad kan Örebro Hockey göra för att i framtiden förbättra arenaupplevelsen för publiken?Hur har den historiska utvecklingen av arenaupplevelsen i Behrn Arena sett ut för Örebro Hockey?Vad finns det för skillnader mellan Örebro Hockeys matcharrangemang i Behrn Arena och tv-sändningar av C More?Metod: Studien använder en kvalitativ metod med fallstudiedesign. Det genomförs fyra semistrukturerade intervjuer, varav två görs på Örebro Hockeys kansli, en på restaurang Grodan i Stockholm och en på telefon.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra.

I denna uppsats har vi arbetat utifrån problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jämförande studie där vi utefter fyra kriterier på kvalité försökt kartlägga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna håller ur ett aktieägarperspektiv.En bolagsstyrningsrapport är en rapport som framställs av bolaget själv där de har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger på Koden vilken är framtagen av en statligt tillsatt grupp vars målsättning var att stärka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskägda bolag på OMX - Large Cap. Koden bygger på begreppet ?följa eller förklara? vilket innebär att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker från den.

Detta examensarbete inleddes i januari 2008 och initierades av BDX Industri AB i Luleå. Beställarens önskemål var att ett värmekonduktivitetstal för hyttsten i fält skulle bestämmas. Hyttsten från SSAB i Luleå är ett relativt lite undersökt material trots att det använts som vägbyggnadsmaterial med goda erfarenheter i många år. Hyttsten liknar naturgrus och krossat berg men har några egenskaper som avviker. En av dessa är materialets goda isolerande förmåga.

Projektet avser en konceptuell utveckling av en produkt för Scania. Scania är idag en världsledande tillverkare av tunga lastbilar, bussar och industri- och marinmotorer med huvudkontor i Södertälje. Syftet för projektet har varit att utreda vilka funktioner som chauffören har behov av att kunna kontrollera utanför lastbilshytten. Genom att undersöka arbetsflödet, analysera och lyfta fram var förbättringar kan göras, utveckla ett effektivt och innovativt koncept för att sedan kunna ge rekommendationer för framtida arbete. Tanken har även varit att öka varumärket Scanias exklusivitet genom att tillföra ett mervärde för kunden.Rapporten beskriver metoder, genomförande och resultat för projektet som har utförts som ett examensarbete för civilingenjörsutbildningen Teknisk design vid Luleå tekniska universitet.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i äldre industriområden, i bilorienterade lägen. Överskådligheten har gått förlorad i de svenska städerna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre områden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceområden.

Bakgrund och problem: Högsbo - Sisjöns industriområde har sedan den förstastadsplanen antogs 1956 varit ett av de viktigaste industriområden i Göteborg.Dess centrala läge och närhet till stora trafikleder har gjort området mycketattraktivt för företag i alla branscher.Högsbo-Sisjön har nu blivit ett mångskiftande område och räknas idag som enhalvcentral stadsdel, med närhet till såväl city som natur och hav. Olikahandelsföretag har börjat visa ett stort intresse av etablera sig i området. För att viska kunna uppnå syftet med uppsatsen krävs att vi har en förståelse över hurområdet ser ut idag och även vad som skett senaste tiden i området. Även enförståelse för vilka de olika intressenterna är och hur de resonerar är av stor vikt.Samt en uppfattning över förändringarna i handeln och problemen iinfrastrukturen krävs.Syfte och avgränsningar: Syftet med denna fallstudie är att studera denförändringsprocess som äger rum i Högsbo - Sisjö industriområde ur ettstadsbyggnadsperspektiv. Studien behandlar det geografiska området Högsbo -Sisjön som ligger inom Göteborgs kommun.

Setra Råvara har sedan 2003 valt att inrikta furusågverken Kastet, Nyby och Skinnskatteberg mot antingen klent eller grovt timmer. Uppdelningen syftar till att effektivisera sortiment och produktionsprocesser. Transportavstånden för råvaran påverkas av hur virke destineras och sorteras upp. Vissa diameterklasser (här kallade ?fönster klasser?) kan sågas på alla furu-sågverk.

Fiskeby Board AB har investerat i ett nytt anaerobt reningssteg som ska minska företagets utsläpp och som en positiv bieffekt producera biogas. Syftet med arbetet är att presentera åtgärdsförslag som kan förbättra kvalitén på Fiskebys processavloppsvatten då det ska användas som inflöde till det nya anaeroba reningssteget vars krav processavloppsvattnet inte uppfyller idag. Åtgärdsförslagen ska medföra en ökad temperatur på Fiskebys processavloppsvatten samt en minskad mängd suspenderade ämnen i processavloppsvattnet. För att åstadkomma dessa åtgärdsförslag har mätningar, beräkningar, intervjuer och diskussioner med personal, en litteraturstudie, kartläggning av Fiskebys vatten etc. genomförts.

Inom tillverkande företag existerar en mängd informationsflöden som möjliggör produktion. Utan dessa vitala flöden uppstår störningar som kostar tid och pengar. Inom produktionen är information ytterst viktig då den möjliggör för styrning och planering. Detta projekt undersöker behov av och krav på produktionsstyrningsstöd vid Volvo Aero Corporation (VAC). Genom intervjuer av medarbetare genomförs en kartläggning av behov och krav.

Dagvatten kallas det regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor i stadsmiljön. Detta vatten för ofta med sig stora mängder av föroreningar som tungmetaller, näringsämnen och oljerelaterade ämnen, vilka kan göra stor skada om de når recipienter. För att rena dagvattnet och därmed minska föroreningsbelastningen byggs det allt fler öppna dagvattensystem som t.ex. våtmarker och dammar. Studier har visat att dessa system har hög reningseffekt och dessutom är de kostnadseffektiva.

Bakgrunden till detta examensarbete är att Papyrusområdet i Mölndals Kvarnby står inför en omfattande ombyggnad. Området har till stora delar stått övergivet sedan tillverkningen upphördeår 2006. I området finns dock stora kulturvärden som bör tas tillvara på samt bevaras. Syftet med examensarbetet är att utreda hur byggnad 18 på området kan tas tillvara på och vilka nyaverksamheter som kan vara lämpliga för byggnaden i det nyplanerade området. I examensarbetet utförs 3 delstudier för att undersöka vilka verksamheter som lämpar sig bäst för byggnaden och för området.

Kvalitetsbristkostnader handlar om att veta hur mycket avsaknaden av kvalitet kostar organisation samt att spåra dess orsaker och effekter. Genom att mäta kvalitetsbristkostnader kan förbättringsmöjligheter identifieras och resultatet av förbättringsåtgärder mätas. Mätning av kvalitetsbristkostnader bidrar även till att kvalitetsfrågor får en mer framskjuten roll i företaget. Denna studie har genomförts på ABB Machines och inom ABB AB finns idag en förståelse för att bristande kvalitet kostar pengar. Arbetet med att identifiera kvalitetsbristkostnader har därför fått hög prioritet.

För att den svenska skogsindustrin även fortsättningsvis skall kunna bidra positivt till den svenska ekonomin så är virkesförsörjning till industrierna kritisk. Den svenska skogen ägs till 50 procent av privata skogsägare (Skogsstyrelsen, 2012). Detta ger dessa en viktig roll i den svenska virkesförsörjningen då privata skogsägare utgör en stor del av marknadens virkesutbud. En skogsägares beslut om avverkning kan styras av olika mål, några av dessa är (Bertholdsson et. al., 2012): ? Rekreation och jakt ? Känslan av att äga skog ? God långsiktig avkastning ? God kortsiktig avkastning En skogsägare som styrs av känslan av att äga skog kan vara motvillig till att avverka då detta kan förändra just den känslan som skogsägare har.